Dygnsvila: Hur få rättvisa scheman?

av Åsa V Karlsson // Artikel i Offensiv

Sedan 2007 har Sverige brutit mot EU:s arbetstidsdirektiv angående regler för dygnsvila. Att arbeta långa arbetspass, på obekväma tider (inklusive på natten) och utan verklig vila mellan passen är skadligt och leder till både arbetsrelaterade sjukdomar och för tidig död.

Eftersom mycket samhällsviktigt arbete ändå behöver utföras har undantag från förbudet om nattarbete och skadliga dag/kväll/nattskift förhandlats fram och blivit normalt inom vård och omsorg. De ofta låga lönerna gör att personalen blir beroende av de extra kronor som ob-tillägg ger när man jobbar kväll, natt och helg.
Fackförbunden har mycket att svara för när det gäller arbetsmiljö och dagens ”flexibla arbetskraft”. Till exempel kan ett dygn numera börja och sluta vilken tid på dygnet som helst och är personligt för personal, så att det är okej att jobba dygnet runt och få vila på omöjliga tider, vilket sliter på kropp och själ.

Efter att ambulanspersonal anmält att Kommunals och Vårdförbundets kollektivavtal med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) bryter mot EU:s regler skrev EU-kommissionen 2021 ett brev till Arbetsmarknadsdepartementet och kritiserade Sverige. Regeringen gav parterna i uppdrag att komma överens och lösa frågan. Om inte riskerar Sverige att dras inför EU-domstolen och få höga böter.
I december 2022 kom man överens om att skriva om kollektivavtalen med skärpta regler för dygnsvila. De nya avtalen börjar gälla den 1 oktober i år. Man vet ännu inte om EU-kommissionen nöjer sig med detta.

Brandmän, räddningspersonal, personliga assistenter och annan personal inom LSS, till exempel på gruppboenden och andra institutioner, reagerade snabbt med oro och funderingar på vad de nya EU-reglerna skulle innebära och insåg att dagens arbetstidsscheman med långa arbetspass på upp till ett dygn inte skulle vara möjligt längre.
Brandmän får betalt hela sitt arbetspass, men har möjlighet att vila mellan utryckningar. Inom assistans och LSS är det vanligt med sovande jour, man jobbar ett långt pass, sover på arbetsplatsen och jobbar några timmar till. En heltid som personlig assistent kan innebära 7 sådana dygnspass på en månad.
En Facebookgrupp bildad av en personlig assistent som var kritisk till de nya reglerna fick snabbt många medlemmar och en demonstration i april gick till Kommunals förbundskontor, där 26 000 namnunderskrifter överlämnades med uppmaning att behålla de långa arbetspassen.
De som har planerat sin vardag efter ett schema med långa dygnspass och lediga dagar mitt i veckan är nu oroliga över att de ska tvingas jobba fler, kortare pass och att detta inte kan kombineras med familj. Lönerna inom vård och omsorg är så låga att man behöver det påslag som arbete på obekväm tid ger, det vill säga kvällar, helger och nätter.

Assistansreformen som kom 1990 är baserad på att det ska finnas assistenter efter behov, ofta dygnet runt. Det kollektivavtal som skrevs 1991 är ett av de sämsta någonsin och ska nu omförhandlas; till exempel driver Kommunal att enbart fasta tjänster ska finnas mot dagens osäkra ”arbetet gäller så länge uppdraget gäller”, vilket innebär att assistenten kan bli avskedad med en till två månadslöner, med kort varsel.
Dessutom är assistansersättningen, som är basen för personalens lön, snålt tilldelad, uträknad i detalj per timme och medger ofta inte vaken natt. Det vill säga, assistenten/assistenterna sover över på sin arbetsplats, brukarens hem, men får bara en låg ersättning och på delar av natten ingenting alls.
Villkor för personalen varierar mycket; har man tur finns ett eget rum med en dörr att stänga, vissa får sova på tältsängar i vardagsrum eller på en soffa. Att först jobba ett långt dagspass, sedan sova och kanske bli väckt några gånger, och jobba igen är slitsamt.

Konflikten kring dygnsvila exponerar det få vill diskutera, nämligen arbetsvillkor inom personlig assistans och LSS. Brukarorganisationer som till exempel STIL, som har varit drivande i att få igenom Assistansreformen och kraftfullt hävdar sina medlemmars rätt till arbete och fritid utan begränsningar, ser nu hur riskerna för detta ökar. Det blir svårt, i vissa fall omöjligt, att få ihop ett schema som är rimligt för både assistenter och brukare. I alla fall med dagens ersättningssystem.
Kommunal och andra organisationer som företräder brukare, till exempel FUB, stödjer de nya reglerna och säger att utvilade assistenter som mår bra också är bra för brukare.
Nu har Kommunal kommit överens med arbetsgivarens parter om att förutom de möjligheter till 20-timmarspass om verksamhetens behov är sådant, vilket finns med i de nya reglerna från den 1 oktober, ska 24-timmarspass för Räddningspersonal och LSS-personal vara möjligt om man kan visa att det behövs. För personliga assistenter ska 24-timmarspass vara möjligt, efter lokal MBL-förhandling. De privata arbetsgivarna har ännu inte kommit överens om något, vilket berör hundratusentals assistenter. De nya överenskomna undantagen ska börja gälla den 1 februari 2024.

Tydligt är dock att årtionden av successiv nedmontering av välfärden har satt sina tydliga spår, med en ofta fasansfull arbetsmiljö, påtaglig stress och press samt låga löner. Kombinerat med privatiseringar och vinstjakten blir situationen flera resor värre.
Det krävs ett välfärdsuppror för resurser utifrån behov, fler personal, stopp på nedskärningar och kortare arbetstid med bibehållen lön.

LÄS OCKSÅ: