foto: Public domain
Kapitalet letar alltid efter nya sätt att exploatera och utsuga det offentliga. Nu har de hittat ännu en metod via digitala läkarbolag.
Det som kallas e-hälsa har av EU definierats som den nya miljardmarknad i Europa som växer snabbast och har störst möjligheter att genom digitalisering snabbt skapa nya, oanade chanser för stora internationella vårdbolagsjättar. Detta har olika riskkapitalister redan insett. Idag är det inte ”gräva guld i USA” som gäller, utan här faller guldregnet över de nätläkarbolag, uppburna av privata pengar, som i princip fritt fått rusa omkring och paxa bitar av landets hälso- och sjukvård de senaste åren.
Likt förra sekelskiftets grosshandlare tvinnar dagens ägare sina digitala mustascher och berättar fryntligt och utan hämningar sina planer. Doktor.se är en av de största inom digital läkarvård. De har just fått in över 100 miljoner kronor från sina investerare och bolaget värderas till en miljard. Företaget började med att ta över en enda vårdcentral, i Vingåker, och erbjöd gratis sjukvård till sina kunder. Eftersom Sörmland hade gratis primärvård där digital vård ingick kunde patienter använda Doktor.se-appen utan kostnad. Notan betalades istället av patientens hemlandsting.
Första halvåret 2018 tjänade Doktor.se 3,2 miljoner kronor. Det kanske inte är så mycket, men de räknar med att efter ännu en ”expansiv tillväxtfas” samt cirka 125 nya friska miljoner kronor från riskkapitalbolag, ”gasa hela vägen”, som deras vd uttrycker det, slå ut konkurrenter och 2020 börja håva in de stora pengarna.
Ett annat talande exempel är appen Kry, som grundades 2014 av tre olika stora riskkapitalbolag. De petade in 800 miljoner kronor i bolaget som började sin verksamhet i Skåne. Nu ska man öppna sin första, fysiska vårdcentral i ”Medical Village” i Lund och deras Sverigechef Livia Holm kvittrar glatt att Kry siktar på att bli den ledande digitala vårdgivaren i Europa.
Välfärdsteknik är ett begrepp som allt mer används, både av vårdbolagen och myndigheter. Det är till exempel användning av kamera och mikrofon som övervakning inom hemtjänst och på olika boenden. Olika larm ska ersätta nattpersonal. Även om man använder ny teknik är metoden gammal. Redan på 1980-talet användes toalettlarm som larmade ifall en person inte spolat på ett dygn. Likaså larm under mattor och trösklar. Kry har ansökningar om att utöka sin verksamhet i alla landsting och regioner i Sverige.
Kry har tripplat sitt värde efter nya stora investeringar till cirka 541 miljoner kronor medan en av medgrundarna nu hoppar av för att gräva lite eget guld, det vill säga våra skattepengar.
”Det finns oanade möjligheter inom Health Tech-branchen för startup-bolag”, säger Josefin Landgård, som också erkänner att hon inte visste något om vare sig vård eller omsorg när hon började jobba med Kry.
Visiba Care grundades 2014 som en digital plattform för vård, för privata och offentliga vårdbolag som vill öppna egna digitala mottagningar. De vann en upphandling; Västra Götalandsregionen ville få hjälp med en videotjänst. Idag har de över hälften av alla landsting som kunder och tycker att ”det verkligen börjat röra på sig” när det gäller digitala vårdmöten. De utvidgar nu också till Norge och Storbritannien.
Inspektionen för vård och omsorg, IVO, bildades 2013, vilken lyder under regeringen och socialdepartementet och är den statliga myndighet som ska garantera oss medborgare att all vård och omsorg i Sverige sker efter de principer och lagar som ska ge oss en jämlik sjukvård av högsta kvalitet. Det är IVO som ansvarar för att inspektioner görs exempelvis på olika omsorgsboenden.
Den som tittar på SVT:s Uppdrag Granskning har nog sett kritik riktas mot IVO för bristande kontroll av bland annat gruppboenden. I år har de sju prioriterade riskområden som kräver nationella tillsynsinsatser eftersom de utgör risker för patienter och brukare. Två av de sju är Digital vård och Välfärdsteknik. Utgångspunkten är ”upplevelsen och resultat” för de personer som är i behov av vård och omsorg. Det är ”kvittot” på om vården är säker och av hög kvalitet.
IVO såg tidigt risker med den digitala vården och gjorde en förstudie inför den stora, tvååriga utredningen, eller tillsyn som nu startar, där alla aktörer och vårdgivare som bedriver digitala vårdtjänster ska granskas. Vården ska vara jämlik, säker för patienten, kunskapsbaserad och ändamålsenlig. Det behövs en nationell standardisering, en ram som är samma oavsett vilken privat aktör som fått upphandlingar. Det existerar inte idag.
IVO har kritiserat olika nätläkare för att man skriver ut narkotikaklassad medicin för till exempel halsont samt skriver ut antibiotika för lättvindigt. Nu kommer myndigheten att under två år göra en granskning och det man undersöker är bland annat: Informationsöverföring och remisshantering, kompetens och handledning, läkemedelsföreskrivning, bedömning och medicinsk handläggning, identitetskontroll och orosanmälan gällande barn och informationssäkerhet.
Idag kan en digital läkare inte vara säker på identiteten på ett barn som är hens patient, eftersom det baseras på föräldraidentifikation. En orosanmälan som ska göras vid misstanke om att barn far illa blir svår att göra. De påpekar att en digital vårdgivare måste ha ett systematiskt kvalitetsarbete för att hantera dessa brister.
IVO anser att vårdgivaransvaret är oklart för aktörer som bedriver digital vård och behandling och kommer att ställa krav på både vägledning och ett proaktivt, förebyggande patientsäkerhetsarbete.
Hur ska en diagnos säkert ställas i svårare fall? Kanske kommer det att behövas flera, kontinuerliga uppföljningar och kommer de digitala vårdbolagen att vilja göra dessa? Vem ska tvinga dem?
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) konstaterar att om tio år kommer 44 procent fler att vara över 80 år, medan den arbetsföra befolkningen (20-64 år) bara har ökat med 6 procent. Kommuner, landsting och regioner kommer att få svårt att hitta ny personal! De skriver i rapporten Välfärdens utmaningar och problem att digitala lösningar kan bidra till att bibehålla en god omsorg när det gäller vård av äldre.
RISE, ett statligt forskningsinstitut, har undersökt den ”effektiviseringspotential” som ligger i att alla kommuner fullt ut använder de redan existerande digitala tjänster som finns. RISE undersöker om man kan få fram en modell som räknar ut nytta jämfört med kostnad, för att installera exempelvis larm. Här ser vi att det inte egentligen är behov, utan ekonomi som gäller. 3,2 miljarder kronor skulle enligt RISE kunna sparas här och då användas (förhoppningsvis) till omsorg om äldre.
Det finns också en vision, Vision E-hälsa 2025, som regeringen och SKL antog i mars 2016. Det är en vacker, etisk plattformsvision som ser e-hälsa, digitalisering och välfärdsteknik som framtiden för vård och omsorg. ”Sverige ska vara bäst i världen 2025 på att använda digitaliseringens möjligheter” utbrister man!
En god och jämlik vård till alla, med Världshälsoorganisationens hälsodefinition: ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande”. Det ska vara utgångspunkten för e-hälsa, liksom för all socialtjänst som bedrivs av stat, kommun eller enskild verksamhet, hela hälso- och sjukvården samt delar av tandvården.
Det har lagts ner mycket tid och pengar på den här visionen. Man har antagit handlingsplaner, det finns en webbplats, styrdokument, en ny samverkansorganisation, arbete på ny lagstiftning, standardisering med mera. Modernisera och utveckla den ”svenska modellen” genom snabbare digitalisering är målet. Det ska vara en icke-diskriminerande, individanpassad vård som tar hänsyn till barn, ungdomar, äldre, personer med funktionsnedsättningar, design och teknik för alla.
Till sist kommer det; ”Sverige måste vara ledande i e-hälsa i Europa”, bidra till att skapa ”nya affärsmöjligheter” (Vision E-hälsa 2025). Är det ”de sju slöjornas dans” politikerna vill att vi ska vilseledas av? En slags borgerlig naiv tilltro till den goda kapitalismen? Eller är det ren cynism eftersom de redan släppt loss blodsugande riskkapitalparasiter som vi nu behöver vaccin mot!
Patienten i fokus, långsiktighet, trygghet med mera är nu inte prioritet för de privata nätläkarbolag som blir rikare och rikare på våra skattepengar. Kry tar 650 kronor för att titta oss i halsen och landstinget, det vill säga vi betalar när egenvård ersätts av läkarbesök. De struntar i etik. Kommersiella nätläkare tar resurser från de allra sjukaste, stjäl läkare från den riktiga vården och korpar åt sig många miljoner. Fler vänjer sig att gå till en nätläkare, att få medicin, kanske helt i onödan. Det är inte samhällsekonomiskt eller etiskt försvarbart och kan skada patienters tilltro till vården.
Det finns inga data som visar att nätläkare skulle avlasta vårdcentraler eller akutmottagningar i Sverige. Pengarna borde gå till högkvalitativ primär- och kommunal vård av svårt sjuka äldre och till att bygga bort platsbristen på svenska sjukhus. Svenska skattepengar går till aktieägare och multinationella vårdbolag.
I en annan värld, ett annat samhälle, skulle ny teknik kunna användas enligt de fina mål som finns, för att ge ökad delaktighet, medbestämmande, trygghet, jämlikhet, som ett sätt att ge vård och service, verklig omsorg om varandra. De resurser, de miljoner som nu enskilda superrika och rika bolag bollar med, kan vi använda mycket bättre. Men det krävs en vårdrevolution. Sluta mata nätparasiterna med guld och sluta lova dem gröna skogar!
