Efter inskränkningarna av strejkrätten: Almega driver på för avtalsshopping

År 2019 inskränktes strejkrätten så att det bland annat blev förbjudet att strejka om det redan fanns ett annat kollektivavtal på arbetsplatsen. Fackliga gräsrotsaktivister protesterade och menade att detta skulle öppna vägen för avtalsshopping, medan LO- och TCO-ledningen hävdade att det inte fanns några sådana risker. Under det senaste året har flera exempel visat att arbetsköpare nu försöker byta avtal för att dumpa löner och villkor.

Redan hösten 2020 beslutade det statliga företaget Infranord att byta arbetsgivarorganisation, från Almega till Byggföretagen. För Sekos medlemmar i företaget hotar därför kraftigt försämrade villkor. I dagens avtal, som är lika för arbetare och tjänstemän, har de mellan 29 och 34 semesterdagar, men Byggföretagens Väg- och banavtal ger bara 25 dagar. Dessutom är inbetalningen till tjänstepensionen mindre än hälften så hög och sjuklönen sämre.
– Det har aldrig blivit bättre kollektivavtal när arbetsgivare bytt till något annat. Troligtvis vill de ta bort semestervillkoren och försämra pensionsavtalet, sade Frederick Linderos, sekreterare i Sekos förhandlingsorganisation på Infranord, till tidningen Arbetaren när nyheten släpptes i höstas.
Förändringen på Infranord ska ske inom ett år. Seko Infranord kräver att de nuvarande villkoren ska behållas och har en del trumf på hand.
– Om Infranord inte går med på det är risken stor att vi inte tecknar något avtal med företaget. Det kommer att få stora konsekvenser för verksamheten. Utan ett företagsavtal tillåts inte nattarbete, beredskap och helgarbete, sade Håkan Englund, ordförande i Sekos Förhandlingsorganisation Infranord, till Seko Stockholms tidning Första Linjen i december 2020.

Ett annat exempel på avtalsshopping är Gate Gourmet på Arlanda flygplats. De har omorganiserat verksamheten och hävdar nu att Transports arbetsuppgifter ”försvunnit”. De tillämpar därför nu bara det billigare avtalet med Hotell och restaurang-facket. Transport har svarat och stämt Gate Gourmet till Arbetsdomstolen för avtalsbrott och kräver ett skadestånd på en miljon kronor.
Historiskt har gränsdragningsfrågor för vilka arbetsuppgifter som ska tillhöra vilket kollektivavtal avgjorts mellan de berörda facken, något som sedan i stort sett har accepterats av företagen. Efter införandet av den nya antistrejklagen 2019 – som förbjuder strejker om det finns ett kollektivavtal – verkar det dock som att kapitalisterna vill utmana den ordningen. I bräschen går arbetsgivarorganisationen Almega och striden gäller larmföretagen och larminstallatörer.

I höstas tog Elektrikerna strid för kollektivavtal på Hometec Security i Göteborg, en franchiseföretagare till larmbolaget Verisure. Bolaget hävdade att företagets anställda inte var larminstallatörer, utan ”säkerhetsexperter” och att de därför kunde följa Unionens betydligt billigare och sämre avtal. Förutom upp till 4,000 kronor högre ingångslön har Elektrikernas avtal betydligt bättre villkor vad gäller till exempel inflytande över arbetstider. 
Efter varsel och konfliktåtgärder tecknade visserligen Hometec Security ett kollektivavtal med Elektrikerförbundet, men meddelade omedelbart att de ändå fortsatt bara skulle tillämpa Unionens avtal, vilket Unionen också gav stöd till. Detta trots att Unionen och Elektrikerna, efter hot om stridsåtgärder från Elektrikerna, i en skiljedom tidigare accepterat (då på Sector Alarm) att arbetsuppgifterna tillhör Elektrikerförbundets kollektivavtal.

Sekos strid mot Infranord och Elektrikernas kamp i larmbranschen blir viktiga strider och styrkemätare för framtiden.

Efter nyår har det blivit tydligt att det är Almega som ligger bakom försöken till avtalsshopping. När en annan franchiseföretagare till Verisure var på väg att teckna kollektivavtal med Elektrikerförbundet gick Almega in och stoppade avtalet, hävdade att de anställda är ”säkerhetsexperter” och att Unionens avtal ska tillämpas.
– Medlemmarna säger att de gör samma idag som de gjorde i december. Det enda man gjort är att byta titel. Det är ingen skillnad på arbetsuppgifterna, men grundlönen är idag lägre, säger Patrik Ericsson, ombudsman för Elektrikerna till tidningen Arbetaren (#36, 2021)
– Jag kommer inte kunna försörja min familj på det här nya avtalet, säger larminstallatören Sara till tidningen Elektrikern den 5 maj

Det är uppenbart att Almega vill driva fram ett nytt avgörande i Arbetsdomstolen för att få igenom sin avtalsdumpning. Den här gången finns en antistrejklag på plats som förbjuder det fack och de fackmedlemmar som drabbas att strejka för sitt kollektivavtal.
Kurt Junesjö, före detta förbundsjurist hos LO-TCO Rättsskydd, var en av de som hårdast kritiserade antistrejklagen och hans farhågor ser nu ut att besannas. 
”I ytterligare tre mål i Arbetsdomstolen [förutom Sector Alarm] efter 1989 har LO-förbund avvärjt avtalsdumpning genom stridsåtgärder och återfått avtalsrätten. (…) antistrejkförslaget avskaffar denna rätt och ger arbetsgivaren fri rätt att välja det billigaste avtalet (…) Förbudet mot stridsåtgärder mot avtalsdumpning är det allvarligaste hotet i lagförslaget”, skrev han i en debattartikel i Arbetet 14 mars 2019. 

När nu lagen är verklighet blir hotet om avtalsdumpning en central facklig fråga. Antistrejklagar till trots kan kampen inklusive strejker fortfarande stoppa dumpning av löner och villkor. Sekos strid mot Infranord och Elektrikernas kamp i larmbranschen blir viktiga strider och styrkemätare för framtiden.