Efter sametingsvalet: vilka frågor blir brännande?

av Raymond Stokki // Artikel i Offensiv

Den 16 maj var det val till Sametinget, och förra veckan kom resultaten. Som det ser ut blir det inget maktskifte, men blocken närmar sig varandra. Men valet har kantats av vissa kontroverser och samma vecka som valresultatet presenterades släppte Kalla Fakta en granskning om polisens ovilja till att utreda brott mot renskötare. Frågan är hur samepolitiken kommer att drivas kommande mandatperiod.

Sametinget är ett folkvalt organ, där det samiska folket väljer 31 ledamöter, men tinget är även en statlig förvaltningsmyndighet. Sametinget blir en plattform för ett visst självbestämmande och en politisk plattform för att påverka i statliga frågor av samiskt intresse.
Valresultatet visar att styrelsen för förra mandatperioden behåller sin makt med 16 mandat: Samelandspartiet (6), Guovssonásti (5), Vuovdega-Skogssamerna (3) och Samerna (2). Oppositionen fick 15 mandat, där Jakt- och Fiskesamerna blev största parti och med störst ökning med 12 mandat, Landspartiet Svenska Samer (2) och Min Geaidnu (1). Det nybildade partiet Nya samiska reformpartiet kom inte in i Sametinget.
Valdeltagandet och antal upptagna i röstlängden ökade sedan förra valet 2017. Deltagandet ökade från 58 till 67 procent och antalet upptagna i röstlängden ökade med 460 personer.

Splittringen mellan blocken gäller främst frågan om alla samers lika rätt till mark och vatten, exempelvis för jakt och fiske, där oppositionen är för alla samers rätt medan styrelsen snarare driver frågan om samebyarnas rätt. Däremot säger majoriteten av partierna sig i debatter och utfrågningar vilja driva frågan i oppositionens riktning.
Valet har kantats av utspel. Bland annat hängdes Jakt- och Fiskesamerna (JoF) ut för att samspela med Sverigedemokraterna (SD), vilket i sig kan låta som en paradox som endast rasister har kapacitet till. 
Det grundar sig i att JoF dels har haft möte med SD angående samisk politik, dels att SD-sympatisörer uppmanat att rösta på en av JoF:s kandidater, som dessutom är kristdemokrat. 
Ännu en av JoF:s kandidater har hängts ut för att sitta i kommunfullmäktige för SD i Storuman. Bland annat Vuovdega-Skogssamerna har använt dessa utspel som del av sin valspurt.

Uppeldade valsedlar är ett annat utspel av konstnären Anders Sunna, som brände sin familjs valsedlar i protest mot att koncessionssamebyarna inte tas med i Sametinget. De står under Länsstyrelsen. Familjen Sunna har även blivit av med sitt renmärke och renskötselrätt, vilket var del av protesten.
Även röstlängden, det vill säga vilka som får rösta i sametingsvalet, har varit en valfråga som också har splittrat Sametingets styrelse. Att regeringen dessutom arbetar med förslag på en ny rennäringslag har även det blivit ett stort fokus under valet och kommer att vara så under denna mandatperiod. 

Protesterna mot skogsavverkningar som under året främst har riktats mot statliga Sveaskog är också den troligaste hetaste frågan i Sápmi som kan leda till fortsatt kamp för samiska rättigheter. Frågan om skogen har stor potential att utvecklas då den redan har anammat offensiv kamp, exempelvis blockaderna som tidigare rapporterats om i Offensiv. 
Även spridningen av kollektiv kamp; att klimataktivister kämpar sida vid sida med urfolksaktivister och att den svidande kritiken mot Sveaskogs skövlingar har fått stöd av små skogsägare. Frågan rör biologisk hållbarhet och urfolksrätt liksom ifrågasättande av privat ägande och kapitalets rovdrift för vinst.

Likt rörelsen för Black Lives Matter nystas nu även statens roll upp i fråga om systematisk rasism mot samer. Att förra veckans Kalla Fakta i TV4 visade hur polisen i 38 fall av ”renstölder” inte har förhört någon misstänkt, och att polisen inte lägger resurser på dessa fall även om renskötare själva gjort jobbet åt polisen genom att exempelvis spåra blod från slaktplatser till privatpersoner. 
Därtill hur poliser uttrycker sig på sociala medier i frågan, att brottsrubriceringen är stöld och inte tjuvjakt, djurplågeri eller hatbrott oavsett om renar körs på med fordon, jagas och plågas till döds eller skjuts. Efter Kalla Faktas avsnitt har ett antal sametingspolitiker gått ut med olika krav på hårdare tag mot och från staten.

Frågor om urfolksrätt, natur och klimat samt rasism hänger alla ihop och kommer alla att vara del av samisk och kollektiv kamp under den kommande framtiden. 
Och när utomparlamentarisk kamp förs kommer även Sametinget att pressas till vassare politik, även om allt fler ser den utomparlamentariska kampen som ett starkare vapen än byråkratin.