En ny riktning i region Stockholm?

av Johan Sand, sjuksköterska // Artikel i Offensiv

Efter 16 års moderatlett styre resulterade valet i region Stockholm i ett bland vårdpersonal och – att döma av valresultatet – också en större del av befolkningen hett efterlängtat maktskifte.

I sin första budget ökar det nya regionstyret – S, C och MP med V som stödparti, som kallar sig ”Mittenkoalitionen” – anslagen till akutsjukhusen och primärvården, och för första gången höjs inte priserna i kollektivtrafiken. Det är välkommet, men än så länge bara ganska vaga målsättningar och även om inriktningen utan tvekan är till det bättre i jämförelse med tidigare budgetar i region Stockholm behövs fortsatt kamp för vård enligt behov, mot dålig arbetsmiljö, stress och underbemanning inom vården och för slopat vårdval samt avgiftsfri kollektivtrafik.
Det nya styrets budgetförslag, som ska beslutas i december, utmärker sig genom att sikta mot ett negativt finansresultat, det vill säga ett underskott. De styrande partierna hänvisar till synnerliga skäl i form av kraftigt ökade pensionsutgifter som en följd av inflationen. Samtidigt påpekar man att regeringens budget inte är i närheten av att täcka kostnadsökningar orsakade av dyrare el, bränsle, etc. Därför planeras för ett underskott för 2023 och 2024.

Det är uttalat att det nya styret avser att slå in på en annan kurs än det gamla. Det visar sig inte minst i att de regionägda akutsjukhusens underskott för 2022 nollställs från årsskiftet. Därmed försvinner kravet på nedskärningar för att ”komma ikapp” gamla underskott.
Vidare reduceras det så kallade effektiviseringskravet, det vill säga skillnaden mellan beräknad kostnadsökning och ökning av ekonomisk ersättning till sjukhusen, från 2,5 procent till 0,3 procent årligen. Det betyder ett mycket mindre tryck på sjukhusen att ständigt göra nedskärningar och besparingar och ger lite mer arbetsro, även om den nuvarande inflationen också sätter stor press på alla regionägda bolag (akutsjukhusen drivs som regionägda bolag).
Akutsjukhusens anslag räknas upp med 4 procent för 2023, vilket är mer än på länge. Det finns också en målsättning att beläggningsgraden ska minska, vilket förutsätter fler vårdplatser.

Därtill vill det nya styret framhålla primärvården som nav i sjukvården, något som ska åstadkommas genom att öka primärvårdens andel av sjukvårdsbudgeten till en fjärdedel. Man anslår också 40 miljoner kronor extra 2023 till tjänster för att utbilda fler specialistläkare i allmänmedicin, alltså vårdcentralsläkare.
Hela ersättningssystemet till vårdcentralerna ska revideras för att ge högre ersättning för patienter med större vårdbehov och till vårdcentraler med högre vårdtyngd, det vill säga i områden där hälsan är sämst. Den extra ersättningen för digitala besök från patienter listade på andra mottagningar ska tas bort, vilket innebär ingen extra ersättning till nätläkare när de kontaktas istället för den ordinarie vårdcentralen.
En annan målsättning är att ta över sjukvårdsrådgivningen 1177 i egen regi, istället för att låta ett privat företag driva den på entreprenad. Syftet med det är bland annat att minska antalet hänvisningar till sjukhusens akutmottagningar och på så vis lätta deras arbetsbörda.

Styrningen av sjukvården som helhet ska också reformeras enligt budgetförslaget. Ambitionen är att komma bort från den under det senaste årtiondets alltmer påtagliga fragmentisering av vården. Som patient är det inte sällan mycket svårt att veta vart man ska vända sig, och åtskilliga patienter, inte minst de med flera diagnoser, bollas runt mellan flera vårdgivare.
Detta gäller även rent administrativt, där varje enskild vårdgivare bevakar sin budget och försöker ta hand om så många lönsamma patienter som möjligt (alltså patienter med bara en diagnos utan komplicerande andra sjukdomar). Det uttalas att ”det är patienternas vårdbehov och professionen som ska styra utvecklingen tillsammans med mål om en god tillgänglighet”.
En komponent i det är en utredning för att överväga alternativ till beställar-utförarmodellen, undersöka en avbolagisering av akutsjukhusen och en ökad insyn i regionens olika bolagsstyrelser.
I kollektivtrafiken kommer det för första gången på flera år inte att bli någon prishöjning.

Sammantaget innehåller det nya styrets budgetförslag flera bra ambitioner och ljuspunkter jämfört med hur budgetarna har sett ut de gångna 16 åren. Några stora förändringar handlar det inte om, men det är ändå små steg i rätt riktning.
Däremot är det kamp och trycket underifrån som kommer att avgöra hur långt den så kallade ”Mittenkoalitionen” kommer att gå. Vi kan inte luta oss tillbaka, utan måste fortsätta trycka på. Annars är risken att 2024 års budget blir ett riktigt beskt piller.
Budgetens små steg i rätt riktning kan bli till större kliv om välfärdsanställda, klimataktivister och arbetarklassen i stort enas i protester, med konkreta krav på mer resurser för förbättrad arbetsmiljö, fler vårdplatser, sänkta priser för kollektivtrafiken, med mera.