Regeringen gör nedskärningar på komvux med 600 miljoner kronor i år. Dessutom gör de om fördelningssystemet som bestämmer hur mycket pengar varje kommun ska få. Innan tog man hänsyn till kommunernas behov. Nu tar man inga hänsyn alls och varje kommun kommer att erhålla 134 kronor per kommuninvånare. Nedskärningarna leder till att över 1 500 heltidstjänster och mellan 15 000 och 20 000 utbildningsplatser på komvux försvinner.Det nya fördelningssystemet är djupt orättvist och inte behovsanpassat.
Malmö kommun förlorar 56,5 miljoner kronor på systemet, medan Lomma kommun vinner drygt 39 miljoner kronor. Då ska nämnas att antalet barn i årskurs 9 som ej uppnått målen i ett eller flera ämnen i Malmö är 33,2 procent, medan det i Lomma är 4,3 procent.
Djupt orättvist
På listan över kommunernas genomsnittsinkomst, finns Lomma på sjunde plats, medan Malmö ligger på 235:e. Malmö kommer att förlora ungefär 1 000 studieplatser. Det motsvarar en tredjedel av all vuxenutbildning. 400 stockholmare fick avslag på sin ansökan till komvux inför vårterminen.Från och med i år tas möjligheten att konkurrenskomplettera bort. Konkurrenskomplettera innebar att man kunde läsa om kurser som man hade godkänt i.
Gymnasiekompetens betyder att man har tagit tillräckligt många poäng, men har man betyg godkänt i snitt är det svårt att komma in på högskola och universitet. Därför har det funnits ett stort behov av att konkurrenskomplettera. Nu blir den enda möjligheten att göra en prövning i de ämnen som behöver kompletteras. En sådan prövning kostar 500 kronor per ämne.
Det nya systemet förutsätter att du som 16-åring ska veta vad du vill göra i resten av ditt liv. Om man läser samhällsvetenskapliga programmet på gymnasiet och efter studenten kommer på att man vill bli veterinär, då har man problem. Eftersom man redan har gymnasiekompetens kommer man inte att bli prioriterad för en komvuxplats. Och för att komma in på en veterinärutbildning behövs behörighet i naturvetenskapliga ämnen som inte ingår i de samhällsvetenskapliga programmen.
Innan kunde de med lägst utbildning studera utan att ta studielån genom rekryteringsbidraget. Förra året berörde det 1 700 stockholmare. När bidraget tas bort kommer merparten av dem inte att fortsätta sina studier.
Britta Rundström, chef för lärande och arbetsmarknad på Sveriges kommuner och landsting, anser att rekryteringsbidraget har varit en väl fungerande och effektiv åtgärd för att stimulera arbetslösa till utbildning och jobb. ”De grupper som har utnyttjat bidraget står långt ifrån arbetsmarknaden och det har varit ett sätt för dem att komma vidare i livet. Tar man bort den möjligheten så återstår bara socialbidraget för dem.”
Nöjda borgare
Lotta Edholm (fp), skolborgarråd i Stockholm är nöjd: ”Det är en tydlig signal om att det ska löna sig att skaffa bra betyg redan på gymnasiet och man inte kallt ska räkna med att läsa upp betygen i efterhand.”Uttalandet är i linje med borgarnas elitistiska skolpolitik; dom som inte får tillräckligt höga betyg får inte en andra chans utan ska förpassas till en arbetsmarknad där det bara finns lågavlönade jobb.
Borgarna vill att färre ska ha möjlighet att utbilda sig för att det ska bli större konkurrens om de nya låglönejobb man vill skapa.
Vad som behövs är en utökad satsning på utbildning med gratis utbildning för alla och studielön för studerande. Det behöver satsas mer pengar på elevvårdande personal för att tillgodose elevernas olika behov och förutsättningar. För allas lika möjlighet till utbildning och trygga jobb.
Theres Lindahl
studerande på Åsö vuxengymnasium
