Ett givande bostadsvrål

av Elin Gauffin // Artikel i Offensiv

Seminariehelgen Bostadsvrålet den 9-10 oktober präglades av hyreskampen. Med överblick från historiska, internationella, lokala och pågående rörelser drogs viktiga lärdomar.

Hannes Rolf, forskare vid Institutet för bostads- och urbanforskning i Uppsala universitet, lyfte delar av Hyresgästföreningens mer militanta historia. Metoder som användes tidigare, till exempel på 1920- och 1930-talet men
även på 1970-talet, var massmöten, demonstrationer, manifestationer, flygbladsutdelningar, politisk teater, tidningsutgivning, hyresstrejker, blockader och massuppsägningar.
Ilhan Kellecioglu, även han anställd på Uppsala universitet men också aktivist från Ort till Ort och kampanjen Hembla-helvetet, hade flera punkter under helgen. Snart kommer hans forskningsrapport om riskkapitalbolaget Hembla som han själv är hyresgäst hos. Uppdrag Granskning kommer att sända ett program om Hembla den 10 november. 

Under två års tid har hyresgästerna organiserat sig. I ”Flagga gult”-kampanjen var det tydligt att det fanns fler som flaggade gult mot vräkningar under pandemin i Hemblas hus än i Svenska Bostäder i Husby. Företaget har mycket övervakning i sina fastigheter och boendemiljön är mer ogästvänlig. Det är svårt att komma i kontakt med Hemblas kundtjänst och framför allt konceptrenoveras tomställda lägenheter med höga hyreshöjningar som följd.
Nu kräver hyresgästerna att Hembla kommunaliseras, något som de även har tagit upp med den rödgröna oppositionen som lovat att göra det till en valfråga.
Kampanjen Hembla-helvetet anordnar gårdsfikor regelbundet, ringer och pratar med hyresgäster, hjälper till att göra felanmälningar på rätt sätt och ordnar möten 2-3 gånger per vecka. Ilhan framhöll att vanliga protester överhuvudtaget inte biter på företaget, utan man måste ta frågorna till hyresnämnden.

Undertecknad talade om kampanjen Nej till marknadshyra. Den historiska delsegern mot marknadshyra i nyproduktion var viktigt för att företagslobbyns försök att öppna dörren för ren marknadshyra stängdes. Vi för ut budskapet att kamp lönar sig överhuvudtaget och för att bostadsfrågan för första gången fick den centrala platsen i politiken den behöver ha. 
Det var viktigt att vi efter sommaren tog kampen vidare till 18 september och nu vidare till valåret – för en social bostadspolitik. Det krävs en bred allmän politisk rörelse, som på 1970-talet där inte bara hyresstrejker, utan även arbetarstrejker, var vanligare tillsammans med massradikalisering som folkrörelser mot krig, för kvinnors rättigheter, välfärdsbygge med mera.

Vi för ut budskapet att kamp lönar sig.

På Nej till marknadshyras utvärderingsmöte, en del av Bostadsvrålet, fanns även där många intressanta inlägg. Elsa-Lena Åström från Alingsås uppmanade alla lokalgrupper att skicka in mer rapporter så att rörelsens bredd synliggörs.
Eva Fee, i styrelsen för Hyresgästföreningen Södermalm, benade ut begreppen när det gäller det nya hotet – Stockholmshyra: 
– Istället för att driva politisk kamp för att återställa bruksvärdessystemet till vad det var tänkt för – att hålla hyrorna nere – ägnar Hyresgästföreningen en stor del av sin kraft till att försöka systematisera hyrorna. Man försöker förhandla fram ett poängsystem med hundratals variabler som påstås avspegla hyresgästernas värderingar och skapa rättvisa och transparens. Men det är dömt att misslyckas.
Hon gav exempel från Björn Alfredssons statistik över den systematiska hyressättningen i Malmö som visar att under åren 2005 till 2015 var den genomsnittliga hyreshöjningen, ovanpå de förhandlade hyrorna, 15 procent till följd av systematiseringen med ungefär lika stora ökningar i ytterstad som innerstad.

En av arrangörerna för Bostadsvrålet, Mahasti Hashemieh, är också hyresförhandlare och var aktiv i den öppna efterdiskussionen på seminariet.
Det är viktigt att som lokal hyresgästförening ligga på om underhållet, felanmäla och få Hyresgästföreningen att driva fall som kan ge en pengar tillbaka eller sänkt hyra. 
30 procent av hyresintäkterna ska gå till löpande underhåll, men detta slarvar företagen med. Istället uppstår en underhållsskuld som företagen låter ingå när det är dags för totalrenoveringar och därmed lägger på hyresgästerna att betala för genom kraftigt höjda hyror.

Summa summarum gav Bostadsvrålet en rad uppslag för den fortsatta kampen och fungerade även detta år som en viktig mötesplats och kunskapsbank för bostadsaktiva.

NEJ TILL MARKNADSHYRA I SIFFROR
Under Bostadsvrålet presenterades en summering av kampanjen Nej till marknadshyra:
KAMPANJ – kamp – demonstrationer: 3 stora protestdagar // 18 april // 3-5 juni // 1 -18 september. Över 200 manifestationer.
NÄTVERK – organisationer & enskilda: 88 ”organisationer” // 34 HGF eller LH // 18 rent politiska.
POLITIK: 2 plattformar // 2 öppna brev // 4 större debattartiklar // 2 större namninsamlingar.
KUNSKAP: 1 utbildningshäfte i starten // miniföreläsningar på stormöten.
LOKALA: organiseringen lokalt – ett nätverk av nätverk. 160 protester den 18 april i 32 kommuner.
GLOBALA: föreläsning Tyskland, föreläsning internationell utblick, solidaritetsutbytet med Berlin.
AKTION: intrång Morgan Johanssons presskonferens // blixtaktion 16 juni // Folkets Missnöje 21 juni.
SAMORDNING: 26 mejl-utskick // 10 stormöten // samordningsgrupp.
PERSPEKTIV: siktet först 18 april, därefter 18 september och nu valåret.