foto: Flickr CC / Bobby Hidy / CAFOD Photo Library
Från januari till början av mars i år drunknade 521 flyktingar i Medelhavet.
Avtalet med Turkiet är en skräckhistoria, inte den framgångssaga som EU-politikerna påstår. Så skriver Läkare utan gränser i sin nya rapport om EU och flyktingarna. Och när Ungern nu börjar låsa in asylsökande i containers saknas protester från EU.
Ankomsten av drygt 1,2 miljoner flyktingar till EU-länderna 2015 orsakade en djup politisk kris. Flera regeringar vägrade redan från början ta emot flyktingarna, medan andra – som den svenska regeringen – svängde från välkomnande till nya murar och utvisningar.
För EU med 508 miljoner invånare är ett par miljoner flyktingar inget verkligt problem. Libanon, Jordanien och och Turkiet har alla tagit mångdubbelt fler från krigets Syrien.
Men för EU ledde det till nya kriser. Det fanns redan ett växande missnöje mot EU-politikerna på grund av ökade klyftor, orättvisor och arbetslöshet som orsakats av nyliberal högerpolitik. Rasistiska och högerpopulistiska partier hetsade mot flyktingarna, och de flesta etablerade partier hakade på.
Det ledde fram till avtalet med Turkiet i mars 2016. Erdogans regering erbjöds sex miljarder euro (ca 60 miljarder kronor) för att stoppa flyktingarna. I teorin skulle avtalet innebära att flyktingar som anlände till Grekland skulle skickas tillbaka, medan andra EU-länder skulle ta emot samma antal direkt från Turkiet.
Men EU:s påståenden var i själva verket ”alternativa fakta”, konstaterar Läkare utan gränser. Deras rapport svarar på EU-politikernas uttalanden och konstaterar att det inte har ”blivit säkrare” för flyktingarna och att avtalet inte upprätthåller mänskliga rättigheter.
”Med avtalet EU-Turkiet har de europeiska medlemsstaterna förnekat människor det skydd de behöver, med resultat att de tar större risker och får försämrad hälsa”, summerar rapporten. Den psykiska ohälsan har ökat kraftigt, liksom antalet som försöker ta sina liv. Det kommer också många rapporter från Balkan och Ungern om kraftigt polisvåld. En annan rapport från Norges flyktingråd och Oxfam rapporterar om ”dödsfall, självmordsförsök, självskador, och barn, kvinnor och män som utsatts för övergrepp och sexuellt våld”.
Läkare utan gränser varnar nu för de liknande avtal som är väg med flera av EU:s grannländer och i Afrika, samt för planerna att från och med nu sända tillbaka flyktingar till Grekland från andra EU-länder.
EU:s toppar beskriver avtalet med Turkiet som en stor framgång. Men fakta talar sitt eget språk. Över 5 000 flyktingar har drunknat i Medelhavet när de har försökt hitta andra vägar till Europa. 62 000 är kvar under vidriga förhållanden i Grekland, varav 14 000 på öarna i Egeiska havet. Bara drygt 9 000 har kunnat lämna Grekland för ett annat EU-land. Grekland har även stoppat utvisningarna tillbaka till Turkiet på grund av behandlingen av flyktingar där.
EU:s 28 medlemsländer (på väg att bli 27 efter Brexit) har under ett år tagit emot 3 565 flyktingar av de tre miljoner som finns i Turkiet.
Att så få flyktingar nu anländer till Europa har de facto ökat rasismen hos regeringarna. Österrikes premiärminister har sagt att landet inte kan ta emot de 1 953 personer som EU:s avtal säger. De fyra Visegradländerna – Polen, Slovakien, Tjeckien och Ungern – har uttalat att de inte tänker finna sig i någon ”utpressning”, det vill säga hot om sänkta EU-bidrag, för att ta emot flyktingar. Detta är troligen de fyra länder som har lägst antal invandrare redan nu.
Ungern vill helst leda denna trend. År 2015 kritiserades Viktor Orbáns regering för sin hårda linje, bland annat av den svenska regeringen, som sade att de inte tänkte sända tillbaka några flyktingar till Ungern. Sedan dess har migrationsminister Morgan Johansson gjort allt för att försöka få den ungerska regeringen att ta emot 5 000 flyktingar från Sverige.
När nu Ungern bygger containerbyar där flyktingar, inklusive ensamma barn från 14 års ålder, ska låsas in på obestämd tid är kritiken borta. ”När jag informerade dem [EU:s regeringchefer] om våra senaste lagändringar hade de andra premiärministrarna inga invändningar”, sa Ungerns premiärminister Viktor Orbán efter EU-toppmötet i mars, rapporterade Aftonbladet.
Avtalet med Turkiet är en katastrof för flyktingarna, samtidigt som det har stärkt Erdogans regim, inklusive hans planer på att i folkomröstningen den 16 april få närmast diktatorisk makt. Det betyder också att han i ett visst läge kan göra allvar av sina hot om att bryta avtalet. Inrikesminister Suleyman Soylu har hotat med att Turkiet kan börja sända 15 000 flyktingar per månad.
Läkare utan gränser kräver i sin rapport ”säkra och lagliga vägar” för flyktingar att nå Europa. I detta skulle ingå snabbare omfördelning inom EU och humanitära visum.
De som av någon anledning fortfarande ser EU som något ”progressivt” behöver se att behandlingen av flyktingar är en medveten politik. EU:s prioritet är storföretagens intressen, inte flyktingars eller arbetares. Den svenska regeringens omsvängning under 2015 var koncentrerad EU-politik.
Kamp för flyktingars rättigheter, för rätten till asyl för alla som tvingas fly från krig och terror, handlar om vilkas intressen som styr. Det betyder en kamp mot EU och dess regeringar, för ett demokratiskt socialistiskt samhälle. ■
