Av Vilgot Karlsson // Artikel i Offensiv
”Hade det varit riksdagsval hade vi sopat banan med Tidöpartierna”. Så sammanfattade Jonas Sjöstedt (V) valresultatet i Europaparlamentsvalet i en kommentar till SVT under Vänsterpartiets valvaka. I stark kontrast mot resten av Europa visar det preliminära svenska valresultatet att SD:s trend är bruten och att de rödgröna går framåt.
Valets största vinnare var Vänsterpartiet, som inte bara fördubblade sina mandat i EU-parlamentet från ett till två mandat, utan också stod för den största procentuella ökningen sedan förra valet. Med 95 procent av rösterna räknade ser Vänsterpartiet ut att få 11 procent av rösterna, en ökning med 4,2 procent sedan EU-valet 2019. Frågan är vad V ska göra av sitt väljarstöd? Ska de prioritera kampen underifrån eller förhandlingar med de andra partierna? Det självklara valet borde vara en kamp för en verklig vänsterpolitik.
Valseger nummer två stod Miljöpartiet för genom att med sina 13,8 procent gå om Sverigedemokraterna som tredje största parti efter Socialdemokraternas 24,8 procent och Moderaternas 17,6 procent, en ökning på 2,3 procentenheter. Grön Ungdom firade segern med att bada i Sergelfontänen i Stockholm. Till Expressen säger Grön Ungdoms Rebecka Forsberg att ”Vi har skrällat i det här valet.
[sic] Det är ju någonstans ett bevis på att den vägen som borgarna har gått i samarbetet med de bruna [SD] här i Sverige har inte belönat sig. Man har slaktat klimatpolitiken, man har ställt människor mot människor. Och nu ser vi att svenska väljare vill uppenbarligen ha en annan väg, en grön väg.”Socialdemokraterna blev största parti med 24,9 procent av rösterna, en ökning med 1,4 procentenheter jämfört med 2019. Det är första gången någonsin som Socialdemokraterna ökar i ett EU-val. Totalt sett fick ”oppositionspartierna” i form av S, V, MP och C 57 procent av rösterna, mot Tidöpartiernas 41 procent.
Valresultatet var historiskt på flera sätt. För första gången någonsin backade Sverigedemokraterna i ett val. SD blev fjärde största parti, bakom S, M och MP med preliminärt 13 procent av rösterna, en minskning med 2,2 procent. Valkampanjen har bestått av två parallella spår:
Dels har SD genom parollen ”Mitt Europa bygger murar” kampanjat för en hårdare migrationspolitik som håller borta ”Afrika, Mellanöstern, gap och skrik, gängkrig, förnedringsrån, våldtäkter, islamisering och all annan misär”. Samhällets problem skylls på ickeeuropeisk invandring och ”invandringsvurmande sossar”.
Dels har SD försökt återetablera sin roll som underdog, regeringssamarbetet till trots, genom att beskylla media, och i synnerhet TV4, för en smutskastande ”påverkanskampanj”. Det är en tydlig parallell till historiska fascisters försök att diskreditera granskande media.
Jimmie Åkesson hade säkert förberett ett segertal, men fick nöja sig med ett besviket besegertal där han klagade på att SD hade tvingats att prata ”om helt andra saker” än sitt program.
Antirasister av alla sorter, från medias reportrar till fackliga aktivister, gläds åt att SD-bubblan spruckit. Även om mycket beror på att folk som röstade på SD 2022 inte röstade den här gången (valdeltagande minskade från 55,3 procent till 50,7 procent) så är en viktig trend bruten. En annan viktig effekt är att högervågen bland unga är bruten. I åldersgruppen 22 till 30 är SD på femte plats på bara 10 procent, efter Vänsterpartiet, enligt SVT:s vallokalsundersökning Valu. Den här öppningen behöver den antirasistiska rörelsen och rörelsen till stöd för Palestina nu bygga vidare på.
Enligt Valu var fred i Europa den viktigaste frågan för 67 procent av väljarna, följt av demokrati (60 procent), klimatet (53 procent), brottsbekämpning (48 procent) och miljön (47 procent). Valfrågan ”flyktingar/invandring” hamnade inte ens på topp tio. Bland förstagångsväljarna var M största parti, men störst ökning hade S från 11 procent 2019 till 20 procent i år samt SD från 9 procent år 2019 till 15 procent i år.
Kristdemokraterna landade på 5,7 procent av rösterna, en minskning med 2,9 procent sedan EU-valet 2019. KD förlorar ett av sina två mandat i EU-parlamentet. ”Vi skördar en valvinst”, ljög partiledaren Ebba Busch i sitt tacktal på valvakan.
Trots oppositionspartierna svagheter – att de också gått högerut genom att stödja miljardrullningen till militären och att de genomför nedskärningar i kommuner och regioner – är en rödgrön valseger ett uttryck för en förhoppning om en annan kurs än den blåbruna regeringens. Det finns ett motstånd mot rasism, militarisering, miljöförstöring och vinstjakt. Nu måste detta motstånd ta sig uttryck i ännu större utsträckning i skolorna, på arbetsplatserna och på gatorna.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.