Hur är den ekonomiska situationen på Irland?– Vi har sett en väldigt allvarlig ekonomisk kollaps. Krisen beror delvis på krisen för den internationella kapitalismen, men har blivit mycket värre av den spekulationsbubbla som blåsts upp under 10-12 år. Fastighetsbubblan har blåsts upp av markexploatörer och bankirer i samarbete med regeringen, berättar Joe Higgins och säger vidare att:
– Resultatet har blivit att unga människor har tagit jättelån för att ha någonstans att bo, med återbetalningstider på 40 år, medan bankirer och byggbolag gjort jättevinster.
– Som socialister förstod vi förstås att bubblan skulle spricka. När 20 procent av ekonomin har blivit beroende av fastighets- och byggbranschen, har raset nu fört med sig massarbetslöshet och kraftigt minskade skatteintänkter. Idag är 380 000 av en befolkning på 4 miljoner arbetslösa och regeringen säger att ytterligare en kvarts miljon kommer att vara arbetslösa i slutet av nästa år.
– Regeringens och storföretagens strategi är att drastiskt pressa ner löner och villkor för att de ska komma ur krisen och få upp sina vinster igen.
– Kort sagt: situationen är en katastrof för arbetarklassen.
Vad anser folk om de etablerade politiska partierna och institutionerna?
– Det finns en enorm ilska. Det nuvarande regeringspartiet Fianna Fáil har suttit vid makten sedan 1997 och folk ser helt klart dem som ansvariga tillsammans med markexploatörer och bankirer. Regeringspartiet Fianna Fáils opinionssiffror har kraschat.
– I den senaste opinionsundersökningen är endast 10 procent nöjda med regeringen! ”De gröna” sitter i regering med Fianna Fáil och är ansvariga för stora nedskärningar i välfärden.
– Ilskan mot regeringen har gett oppositionspartierna, det borgerligt liberala Fine Gael och det så kallade Arbetarpartiet (socialdemokraterna), ökat stöd. De kommer att gå starkt framåt i EU-valet. Men deras opposition är helt igenom oärlig.
– Fine Gael låtsas vara i opposition, men deras politiska program är detsamma som regeringens med attacker på levnadsstandard och offentliga sektorn. Det så kallade arbetar- partiet är helt inställt på en regeringskoalition med Fine Gael om det skulle utlysas parlamentsval. De vill framstå som vänster, men en regering med arbetarpartiet och Fine Gael skulle leverera samma politik som den sittande regeringen.
Finns det något motstånd mot regeringens politik från till exempel fackföreningarna?
– Efter nyår var ilskan massiv och facken tvingades utlysa protester. 120 000 gick ut på Dublins gator i februari och efter det utlyste facken en strejkdag till den 30 mars, men den blåstes av. Nu har facken i princip gått och gömt sig. De har ingen alternativ strategi ur krisen. I 22 år har facken deltagit i ett ”socialt partnerskap” med regeringen och arbetsgivarna och aldrig mobiliserat medlemmarna till kamp. Den strategin fungerade någorlunda under ett ekonomiskt uppsving. Nu när regeringen säger nej till nya uppgörelser och istället attackerar arbetarna, står fackledningen avväpnad och är oförmögen att leda någon opposition.
– Det har dock funnits begränsade kamprörelser, till exempel ockupationen av glasfabriken Waterford Crystal. Tyvärr var facket aldrig på allvar berett att driva kravet på ett förstatligande, vilket innebar att bara en liten del av jobben räddades. Nu hotas över 1 000 servicejobb på Dublins flygplats i ett företag som privatiserats av Fianna Fáil. Socialist Party kräver att företaget ska återförstatligas.
– Oavsett om regeringen tror att den kan fortsätta som nu i tre år till, kommer det att komma en motreaktion från arbetarklassen.
Vilka är de viktigaste budskapen i Socialist Partys valkampanj?
– Det viktigaste budskapet är att det behövs ett alternativ till dagens korrupta kapitalism och att orsaken till dagens kris står att finna i kapitalismens natur. Vi kräver att skurkbankerna förstatligas, men att det sker under arbetarnas och löntagarnas demokratiska kontroll och styre. Vi kräver att storföretag som massavskedar ska tas över av staten. Vi för fram att det behövs en strategi av kamp mot massarbetslösheten. Förstatligade banker under arbetarnas demokratiska kontroll och styre skulle kunna användas för att låna till investeringar i riktiga jobb.
– Framförallt finns ett enormt behov av ett nytt parti för arbetarklassen. Krisen har avslöjat de etablerade partierna och skapat ett jättelikt politiskt vakuum.
Hur går er valkampanj till och vilken respons får ni?
– Vi ställer både upp i lokalvalen och EU-valet som går av stapeln samma dag (den 5 juni). I lokalvalen har vi 11 kandidater i tre valkretsar i Dublin och en i Cork. I EU-valet är jag kandidat i Dublins valkrets. Tyvärr har antalet EU-parlamentsplatser i valkretsen minskat från fyra till tre, vilket gör det mycket svårt att knipa en plats. Trots det är det ändå oerhört viktigt att föra ut vårt budskap.
– Vår kampanj går ut på dörr-knackning, massflygbladsutdelning, offentliga möten o s v. Vi har en stor grupp av ickemedlemmar som hjälper oss att dela ut flygbladen i sina bostadsområden.
– Vi får väldigt bra stöd av de människor vi träffar. Vi vet dock att för ett litet revolutionärt parti kan inget tas för givet.
Finns det något speciellt du vill hälsa till Offensivs läsare och ArbetarInitiativets valarbetare?
– Vi deltar i samma kamp. Vi kämpar i samma frågor och vi drabbas av samma kapitalistiska systems kris. Det är förstås svårt och en utmaning att bli vald till Europaparlamentet. Men om vi kan få arbetar- kandidater invalda kan det vara ett viktigt steg mot att ge den europeiska arbetarklassen den ledning i kamp som så desperat saknas idag.
– Valkampanjen är ett steg på vägen för att bygga nya masspartier för arbetarklassen och jag önskar er all lycka i ert arbete, avslutar Joe Higgins.
Intervju: Jonas Brännberg
