foto: Per-Åke Westerlund
Trots högerns hetskampanj mot flyktingar visar många solidaritet med de som tvingas fly.
En alleuropeisk protestdag för rätten till asyl ägde rum lördagen den 27 februari. I Stockholm slöt uppemot 1 000 personer upp till Medborgarplatsen för asylrätten.
European march for the refugees rights – Safe passages now! Det var titeln på protestdagen, som genomfördes i omkring 120 städer i 32 länder runtom i Europa som ett svar mot den ärkereaktionära och rasistiska politik som genomförs i hela Europa. Även i New York, Vancouver, Tel Aviv och Turkiet genomfördes solidaritetsdemonstrationer, rapporterar den brittiska tidningen The Independent den 28 februari.
Flera olika talare från en rad organisationer talade under demonstrationen.
Författaren Theodor Kallifatides berättade att antalet volontärer som hjälper flyktingar ökar dag för dag i Grekland. Där har heller inga asylboenden attackerats.
Sanna Vestin, ordförande för Flyktinggruppernas Riksråd, sade att det är flyktingarna – inte politikerna – som behöver få lugn och ett andrum. EU tar emot flera miljoner icke-flyktingar från andra länder varje år och klarar det.
Läkare Utan Gränser, Rädda Barnen, Folkkampanj för asylrätt med flera talade också under demonstrationen. Den röda tråden i de flesta talen var att den rådande flyktingfientliga politiken måste upphöra och att det måste finnas lagliga vägar in till Europa för de som flyr undan krig, förtryck och terror.
Vi från Rättvisepartiet Socialisterna (RS) var enda parti som fanns på plats och fick ett bra gensvar från de vi talade med.
När taggtrådsbestyckade murar reses allt högre och rasistiska/nazistiska våldsverkare känner råg i ryggen, där attacker mot asylboenden, flyktingar och invandrare legitimeras av det nuvarande samhällsklimatet, är det en absolut nödvändighet att vänstern, sociala rörelser, fackföreningar och andra aktiva enas i gemensam kamp.
Kampen måste föras såväl mot rasismen och den inhumana flyktingpolitiken som mot högerpolitiken och det kapitalistiska samhället som gynnas av en uppsplittrad arbetarklass.
Det finns otroliga sociala och ekonomiska resurser tillgängliga. Pengar finns – Sverige har aldrig varit så rikt som idag, men de ekonomiska tillgångarna har heller aldrig varit så orättvist och ojämlikt fördelade som idag.
Vi måste kräva att resurser går till de enorma behov som finns i samhället idag – för välfärd, jobb, bostad och trygghet åt alla, inte till de redan superrikas fickor. ■
