Spänningen är explosiv inför den mexikanska valdomstolens (TEPJF) beslut. TEPJF har kontrollerat presidentvalsresultatet i 11 839, eller nio procent, av landets valdistrikt. Enorma protester väntas om högerkandidaten Felipe Calderon utnämns, eftersom de många bevisen på systematiskt valfusk stärkt kraven på en manuell omräkning av alla röster. En ny massdemonstration planeras nu av anhängarna till vänsterkandidaten Andrés Manuel López Obrador under den avgående presidenten Vicente Fox tal om tillståndet i nationen den 1 september.
Om Calderon ändå utpekas som segrare planeras ”ett nationellt demokratiskt konvent” under Mexikos nationella självständighetsdag den 15 september, som avstamp för en civil olydnadskampanj med sikte på att göra Mexiko ostyrbart. En första konsekvens lär bli att sittande presidenten Vicente Fox samma dag förhindras att genomföra det traditionsenliga ”skrik av smärta-talet” på det ockuperade Zócalotorget.
65 procent valfusk
Valdomstolens granskning måste enligt reglerna vara klar den sista augusti. En ny president ska vara utsedd av de sju valdomarna senast den 6 september. Problemet är gigantiskt då mexikanska media redan kunnat rapportera att antalet röster inte stämmer överens med antalet väljare i så mycket som 65 procent av de granskade valdistrikten. Detta har ytterligare stärkt López Obradors krav på att samtliga röster ska räknas om, ”röst för röst, valurna för valurna”.Tiotusentals anhängare till Obradors vänsterkoalition ”För allas bästa” (Por El Bien de Todos), ledd av det s k demokratiska revolutionspartiet PRD, ockuperar ända sedan valet en 20 kilometer lång sträcka i centrala Mexico City med ett gigantiskt tältläger, och har i hela landet upprättat tältläger utanför de lokala valmyndigheterna. De har också anordnat flera demonstrationer med miljoner deltagare. Inga tecken finns heller, trots flera obarmhärtiga skyfall, på glesnande led.
Proteströrelsen har också genomfört flera symboliska blockader av regeringsbyggnader, utländska banker och aktiebörsen. Den har hållit symboliska vägtullar, som en påminnelse om sin beredskap att trappa upp kampanjen till ”civil olydnad” – något som kan komma att omfatta både motorvägsblockader och en vägran att betala skatt.
Att protesterna hittills varit fredliga, vilket har underlättats av PRD:s kontroll av Mexico Citys poliskår, är ingen garanti inför fortsättningen. Enligt tidningen El Universal fanns också 11 vänsterparlamentariker bland de många som skadades då den federala kravallpolisen PFP i förra veckan med stor brutalitet bröt upp en symbolisk blockad av den mexikanska kongressen.
Fler/färre röster än väljare
När 10 679 av de 11 839 kontrollerade valdistrikten gåtts igenom fanns det enligt journalisten Al Giordano, som i flera längre artiklar för The Narco News Bulletin följt utvecklingen, i 29 procent av distrikten sammanlagt 45 890 fler räknade valsedlar (”taqueo” = istoppade) än det fanns röstande. Det fanns samtidigt i 41 procent av valdistrikten totalt 80 392 färre valsedlar (”saqueo” = plundrade) än väljare. Ofta har valurnornas försegling varit bruten. Enligt Giordano är det dock inte möjligt att i varje valurna veta exakt vilka valsedlar som är illegala och inte.Valdomstolen har ibland i tidigare liknande fall underkänt alla röster i de felande valdistrikten. Om detta skulle göras i de nu kontrollerade valdistrikten skulle detta räcka för att ändra López Obradors påstådda ”valförlust” med 243 000 röster (0,58 procent av alla röster) till en seger med 425 000 röster. Calderon skulle förlora 1 225 326 röster, jämfört med Obradors förlust av 556 600 röster. Redan ett underkännande av hälften av de kollade valdistrikten skulle räcka för att ändra förlusten till en historisk seger.
Vänsterkoalitionens jurister begär därför att valdomstolen inför publiceringen av valets slutresultat inte räknar med rösterna från de 65 procent felande valdistrikten. De har också deklarerat att de med en video som bevis ska stämma president Vicente Fox, en f d statssekreterare och en f d justitieminister för konspiration mot demokratin, då de förra året försökte hindra López Obrador från att ställa upp i valet.
”Vi är inte naiva”
Få inom vänstern tror något annat än att valdomstolen trots alla oegentligheter kommer att utnämna högerns kandidat Felipe Calderon till ny president. ”Vi är inte naiva”, förklarade PRD:s talesman Gerardo Fernandez i förra veckan. ”Domstolen förbereder villkoren för att pracka på oss högerns kandidat”. Detta behöver dock inte vara sista ordet. Ställd inför risken av massiv social oro i Mexiko har en domare i högsta domstolen antytt att även denna kan komma att granska valresultatet, om valutgången bedöms oklar. Den hatade presidenten Vicente Fox har också erbjudit sig att ”förhandla” om en lösning.Massuppror i Oaxaca
Samtidigt är Mexikos djupa politiska kris inte begränsad till huvudstaden. I den sydvästliga delstaten Oaxaca har ett folkligt massuppror redan gjort sin egen region ”ostyrbar” ända sedan den 14 juni, då 15 000 medborgare förenade sig i försvaret av de lärare som strejkat i över 80 dagar och som sedan den 22 maj slagit läger i huvudstadens centrum. Detta tvingade de 3 000 kravallpoliser, som gått till våldsam attack mot lärarnas läger, att fly från platsen.Delstaten Oaxacas sociala rörelser har sedan dess stängt regeringsbyggnaderna, beslagtagit statens fordon, ockuperat 30 stadshus, bildat en folkförsamling (APPO, med lokala församlingar i en lång rad städer) och ockuperat den statliga TV-stationen under sin kamp för att avsätta den hatade guvernören Ulises Ruiz Ortiz. Den 18 augusti genomfördes också en total arbetsnedläggelse och vägblockader, stödda av ett 20-tal fackföreningar och 200 civila organisationer. Detta i protest mot den föregående veckans statliga våld med flera kidnappningar av APPO-ledare och mord på fyra aktivister.
Mexiko skakas också på andra håll av fackliga konflikter, som tex en ny lönestrejk för Volkswagens bilarbetare.
Läget är också ytterst spänt i delstaten Chiapas, där sammanräkningen pågår efter ett smutsigt val där det gamla institutionella revolutionspartiet PRI plötsligt drog sig ur guvernörsvalet och uppmanade sina anhängare att rösta på högerpartiet PAN – allt i ett dramatiskt försök att avsätta delstatens PRD-guvernör. Innan sammanräkningen i Chiapas – där de s k zapatisterna dominerar landsbygden i självstyrande byar sedan de stormade fram ur djunglerna i ett uppror 1994 – är klar har båda sidor redan utropat sig till segrare.
Mexikos rika elit kan komma att ångra sitt fusk i presidentvalet. På bara några få veckor har valet radikaliserat landets arbetare och fattiga på ett sätt som nu hotar den kapitalistiska ordningen.
Arne Johansson
