Facken mot regeringen “Stoppa angiveriet – alla människor är lika värda”

Av Elin Gauffin

Den 29 maj ordnades ett uppmärksammat seminarium mot Tidöpartiernas (regeringen plus SD) förslag på en anmälningsplikt, s.k. angiverilag, som syftar till att anställda inom välfärden ska vara skyldiga att ta reda på och rapportera in till polisen om de träffar på människor utan uppehållstillstånd. Meningen är att kasta ut människor ur landet. 

MP, C och L hade bjudit in till mötet. Den första panelen bestod av stora fackföreningar inom välfärdssektorn som alla var benfasta i sitt motstånd mot denna i grunden rasistiska lagstiftning.

Heike Erkers är ordförande för Akademikerförbundet SSR. Hon menade att grunden i välfärden och i socionomernas yrkesetik är att alla har rätt att söka hjälp. Man får inte göra skillnad på folk – alla människor har lika värde. Det skulle inte heller gå att anmäla människor som man misstänker inte har uppehållstillstånd utan att bryta mot tystnadsplikten. Fyra av fem socionomer är helt eller delvis emot en angiverilag enligt den senaste enkäten.

Anna Troberg, ordförande för DIK, fackföreningen som organiserar bibliotekarier, var lika tydlig. Bibliotekslagen säger att biblioteken ska vara öppna för alla. Den säger inte att de ska vara öppna för medborgare utan för alla. Bara en enda procent av bibliotekarierna tyckte i DIKs enkät att det här var ett bra förslag. 

Anna Troberg berättade att DIKs medlemmar frågar sig “hur ser man på en person att den är papperslös”, vilket ingen har kunnat svara på. “Är det meningen att vi ska ta legitimation av alla som kommer in på biblioteken?” 6 av 10 bibliotekarier kommer att vägra ange och en tredjedel kommer att säga upp sig om lagen införs. Tänk på att det redan idag är brist på bibliotekarier.

Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet, tog upp att den yrkesetiska koden trycker på allas rätt till hälsa, det är en mänsklig rättighet. Hälso- och Sjukvårdslagen är dessutom mycket tydlig – den som har störst behov ska få vård först. 

• Kollegorna säger att de kommer inte att delta i angiveriet, det ger för stor etisk stress. Bristen på vårdpersonal och stressen på vårdarbetsplatserna är redan så stor. Samhället kommer inte att klara en sådan påfrestning. Det handlar om vilket samhälle vi vill ha? Om människor inte får den vård de behöver så påverkar det hela samhället.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman från Skolledarna menade att en angiverilag går emot allt som skolan står för. Barn har rätt till utbildning, alla barn. Skolan ska dessutom aktivt arbeta mot kränkningar, inte medverka i diskriminering.

Göran Arrius är ordförande för SACO och berättade att alla 21 fackförbunden i SACO är emot angiverilagen. En effekt av lagen skulle bli att tilliten i samhället försämras. Tilliten mellan omsorgstagare och personal, tilliten mellan personalen och i förlängningen tilliten i hela samhället. Det är oerhört allvarligt eftersom den här tilliten bygger upp samhället. 

Anna Troberg återkom angående tilliten. 

• Det här är bara början. Det finns förslag på utvisning vid vandel osv. Det här är en jätteallvarlig och en farlig väg att gå. Vi vill inte sitta här om två tre år och säga “Hur kunde det gå så illa”.
• Det har sagts att det kan finnas undantag i informationsplikten för akuta situationer. Men det skulle inte lösa grundproblemet – att man misstänkliggör så många människor och slår sönder tilliten i samhället. Det finns en bred facklig enighet här – vi nöjer oss inte med undantag. Lagen måste skrotas.

Heike Erkers gjorde också poängen att Sverige just genom förtalskampanjen mot socialtjänsten varit utsatt för den största desinformationskampanjen någonsin. Att i det läget regeringens egna förslag på angiveri minska tilliten för socialtjänsten ytterligare riskerar att försämra säkerhetsläget ytterligare. 

Hur orimligt det är att lägga ett polisiärt ansvar på välfärdsarbetare visades av Anna Trobergs omvända exempel. “Tänk om staten sa till poliser – vi har ett läsproblem i befolkningen så därför får ni nu jobba med att få människor att läsa mer”.

Nästa panel utgjordes av Michelle Levoy från PICUM  – en organisation i Bryssel som jobbar för människor utan papper, samt Michael Zwart från Amsterdams polismyndighet. Polisen menade att deras jobb är att ta fast gärningsmän. Människor utan papper är oftare än andra offer. Polismyndigheten i Amsterdam har medvetet jobbat för att ha kontakter med skuggsamhället och bygga en tillit bland papperslösa. Man ska kunna gå till polisen och anmäla brott utan att själv riskera att bli arresterad. Han hänvisade till att det finns en medvetenhet i Nederländerna om vad ett repressivt totalitärt samhälle är, sedan den nazistiska ockupationen på 1940-talet och dit vill man inte åter. 

Michelle Levoy tog upp exempel från Europa där angiverisystem testats och skrotas. Som i Storbritannien 2012 till 2018. När den preventiva vården sköts upp ledde till mer kostnader för samhället eftersom det blev mer akutsjukvård längre fram. Lagen ledde till och med till att människor dog. 

En stor kamp från läkare och lärare i Italien 2009 lyckades stoppa en angiverilag. I Spanien är det kommunerna som vägrar ange och det har omöjliggjort angiveriet. 

Tyskland har ett angiverisystem. Det leder till misstro och rädsla och är väldigt kritiserat. Det finns ett starkt tryck att det ska bort. Det är viktigt att angiverilagen stoppas i Sverige också för att sätta ett europeiskt exempel. Finland har nämligen planer på att följa Sverige i den här frågan. 

Den sista september ska utredaren Anita Linder vara klar. Därefter kommer regeringen att göra ett lagförslag. Så det finns fortfarande tid att bygga en massrörelse på gator och torg för att stoppa lagen. Redan nu idag kan man delta i Civil Right Defenders nya kampanj i frågan och den 2 juni demonstrera mot angiverilagen som tas upp på Tillsammans mot rasisms demonstration, 13:00 på Norra Bantorget.