Seko klubb 119 är en av få fackklubbar som deltagit i olika antirasistiska kampanjer och manifestationer.
Varför är fackets antirasistiska arbete så viktigt?
– Facket måste för det första präglas av solidaritet oavsett etnisk tillhörighet, alla medlemmar måste hålla front mot nazistiska och rasistiska krafter. Facket är ju, för det andra, en i grunden antirasistisk organisation, på grund av att man vill förändra relationen mellan arbete och kapital. Som Marx sa: ”Proletärer i alla länder förena eder”.
Hur bemöter man främlingsfientliga argument?
– Man ska komma ihåg att de är en del av den klassiska söndra- och härskataktiken, och den är ju inte något nytt, den tar olika former i olika tidsepoker.
– Enda lösningen är en förenad arbetarklass, inte bara ifråga om dagsaktuella frågor, utan en verklig arbetarpolitik.
Vilka metoder använder facket i kampen mot rasism?
– Massmobiliseringar, upplysningskampanjer, att svara på det hot mot arbetarklassen det innebär och reagera på varje angrepp på arbetsplatser och i bostadsområden. Kampen måste föras underifrån.
Finns det något sådant arbete inom Seko idag?
– Det finns ett par klubbar som jobbar med det här – jag är inte nöjd, man skulle kunna göra mycket mer, särskilt om man ser på andra länder i Europa.
När man läser Sekos handlingsprogram är det mycket tal om nätverksskapande och kunskapsspridning – inte så mycket om kamp.
– Det hänger ju samman med samförståndspolitiken i Sverige, att samtala och inte störa.
– Seko 119 har deltagit i och mobiliserat inför antirasistiska demonstrationer.
Ulrika Waaranperä