Den här boken har fått biskopar att rodna sedan 1748. Den första erotiska romanen på engelska språket och antagligen den mest skandalomsusade boken som publicerats i historisk tid. Med sin bejakande inställning till sex som ställs mot kvinnors uppfostran och moral är den fortfarande kontroversiell och så sent som 2017 ströks den från en universitetskurs om 1700-tals litteratur i England.
Boken kan läsas som en satir, där marknadens sexhandel avslöjar den hycklande kapitalismens moral.
I sexualiteten finns början till jämlikheten. Ett nytt egalitärt samhälle där klass och kön/gender upplösts.
ÅSA KARLSSON
När min mamma 1965 satt på Allmänna BB i väntan på mig och läste Fanny Hill, En glädjeflickas memoarer (Bonniers förlag 1965) så var det bara två år efter högsta domstolen i USA dömt i ett tryckfrihetsmål där boken äntligen släpptes fri från det fängelse den av censuren låsts in i.
Fanny Hill skrevs av journalisten John Cleland och gavs ut 1749 men förbjöds några månader senare. Den av många kallade den första erotiska romanen på engelska fördömdes av kyrkan och när London drabbades av en jordbävning sa biskopen från sin predikstol att det berodde på att folk läste så mycket snusk, särskilt horbiografier.
Den ursprungliga upplagan gjorde förläggaren rik, blev den mest lästa boken, först i Storbritannien, sedan i Europa.
År 1800 fanns den i olika piratkopior på mer än 20 språk. John Cleland dömdes till fängelse och levde en undanskymd tillvaro som misslyckad sanskritforskare och brödskrivare till sin död 1789.
Den ursprungliga upplagan lästes sönder och idag ses boken som en kulturhistorisk klassiker. Knut Hagberg skrev i förordet 1965 om hur man kan jämföra med de Stockholmsskildringar som Bellman gjorde, om de rika och om de fattiga, om vardag och fest, liv och död.
Nu finns en nyare svensk och modernare översättning av KG Johansson, musiker, författare och professor i rockmusik och utgiven av Vertigo förlag år 2017 i sin serie erotiska klassiker samt med förord av Gabriella Håkansson.
I början av 1700-talet var London en storstad i väntan på den industriella revolutionen. 1707 hade England, Skottland och Wales bildat union och nu växte imperiet Storbritannien. År 1700 stod London för 80 procent av importen och 69 procent av exporten, av lyxvaror som te, siden, kryddor m m. Folk kom från landsbygden för att jobba i fabrikerna och i hamnarna. Det Ostindiska kompaniet som bildades redan år 1600 på order av drottning Elisabeth I växte från brittiskt handelsmonopol till överherravälde i kolonierna. De rika levde i ofattbar lyx och sysslolöshet.
Samtidigt började nya idéer om individens frihet och allas lika värde att spridas.
Men John Clelands tid var en tid av enorma klassklyftor, misogyni, extrem dubbelmoral när det gällde sex. Många män hade sin första sexuella kontakt med en prostituerad och köpte sex genom hela livet. Det köpta sexets artificiella, cyniska värld och å andra sidan äktenskapets krav på anständighet, avhållsamhet och reproduktion skapade krav på tystnad, en polerad yta med djupa hemligheter därunder.
I boken skildras hur bordellens unga kvinnor sitter anständigt klädda och syr och broderar på dagtid, hur de får lära sig att lägga bort sina lantliga manér och uppföra sig ”fint” samtidigt som de ska vara lydiga och beredda på alla nycker och önskemål som de som betalar har.
De protofeministiska tankar som John Cleland har, om att det inte finns någon intellektuell eller sexuell skillnad mellan könen, var radikalt tankegods. Om kvinnor ses som simplare beror det helt på att män håller dem instängda i hemmet och dömer dem till fångenskap och obildning, hävdade han.
Fyrtio år senare skriver Mary Wollstonecraft i sin bok A Vindication on the rights of Woman om hur flickor och kvinnor lever sina små, ytliga liv, utan verklig kunskap, utan frihet och önskar sig att sex egentligen skulle existera enbart när äkta känslor finns hos båda parterna. Hon jämför med slaveriet.
I Fanny Hill skildrar John Cleland den tidens sexkommers med horor och torskar, pengar och fattigdom, kön och genus.
Boken kan räknas in i en tradition av brukspornografi och sexualmanual som var mycket eftertraktat på 1700-talet (och senare), ju fler detaljer om kvinnors och mäns anatomi och sexualitet desto bättre.
Det som sågs som uppseendeväckande och radikalt för sin tid var att Fanny och de andra i boken njuter av sex. John Cleland var mycket intresserad av den radikala upplysningsfilosofin och ville bland annat visa att det inte är någon skillnad på mäns och kvinnors sexuella känslor och att det är absurt att sortera njutning i naturlig/onaturlig, ett påstående som var straffbart, om inte med dödsstraff så med fängelse och spöstraff! Sodomi var straffbart, särskilt homosexuell sådan och ändå har han skrivit in en scen där två män har sex med varandra.
Den stora stjärnan inom de mest radikala upplysningsfilosofiska kretsarna var den franska läkaren Julien Offray de La Mettrie (1709-1751) som retade gallfeber på kyrkan med sina böcker, bland annat L’Homme machine (Maskin människan) och sina teser.
La Mettrie menade att vi, liksom maskiner reagerar på exempelvis kyla, hetta, smärta, njutning och att även djur och växter kunde känna, att djur skulle kunna lära sig språk och att vi liksom djuren inte var skapade av en gud utan bara de bästa komplexa organismerna som naturen kunde skapa. Människan var mycket lika djuren, bara lite mer komplexa. Än idag finns spår av hans idéer, bland annat inom psykologin.
I boken använder Cleland ofta begreppet ”maskin”, både om hela människan och om vissa kroppsdelar. I den bästa av alla världar fungerar människan som en maskin och i det finns omtanken om den andre, menade både Cleland och La Mettrie.
I det England som Fanny Hill och de andra i boken lever är det inte lätt att hitta lyckan. Nästan alla måste jobba hårt för att överleva och i London är det tufft. Det är en marknad, ett komplicerat system av utnyttjande, värdering av varor, en tid av gyllene fångenskap och utslagenhet. De som har råd ordnar livet precis som de önskar och vill.
När jag läser så känns det modernt, fattiga kvinnor som exploateras, luras ta arbete som visar sig vara på en bordell eller som hålldam.
Flickor och pojkar som knappt gått i skolan och som kommer ensamma till storstaden där de är sårbara och riskerar både hälsa och liv.
John Cleland ville skriva verkligheten men också på ett ironiskt sätt och på ett sirligt, blomstrande språk driva med censurens krav på att en roman skulle fostra bättre samhällsmedborgare, inte skapa social oro som kunde leda till uppror eller revolution till och med!
Han verkar ha varit en vild och upprorisk person som samtidigt var mitt i det radikala 1700-talet, född i en utfattig men adlig skotsk familj som hyrde några rum på en fin adress i London. Han fick gå i en fin privatskola men slängdes ut efter två år, var en sväng till Smyrna och mönstrade sedan som 17-åring på ett av Brittiska Ostindiska kompaniets fartyg, som fotsoldat, lägsta nivå vilket man gissar betydde att familjen tagit avstånd från honom. I Indien började han skriva på den roman som han sedan gjorde färdig.
År 1748 dömdes John Cleland till fängelse på grund av enorma skulder, 800 pund (ca 1 miljon i dagens värde) och han sattes i Fleet Prisons gäldstuga. För att få pengar skrev han klart Fanny Hill. I hans vänkrets fanns flera mycket hedonistiska personer och man spekulerar i om Cleland var medlem i en av alla de Hellfire klubbar som bildades under 1700-talet, i syfte att enas i avsky mot överhögheten. Stat, kyrka och parlament hånades och även om klubbarna varierade i medlemskap och hur politiskt radikala de var så önskade de ett samhälle där tänkande, sexualitet och religion var fritt från förtryck.
Än idag kan man se dessa och det finns några klubbar kvar.
Nu är det här en underhållningsroman och det går bra för de flesta, till skillnad från tidigare moraliska berättelser så ordnar det sig för Fanny och hennes vänner. Dessutom på ett hyfsat jämlikt sätt, Fanny är sann mot sig själv och tappar inte bort sig eller sin inre styrka. Jag kan lätt se henne på barrikaderna kämpande för en ny och bättre värld! ■
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.