Sverigedemokraterna (SD) fortsätter att öka i opinionsmätningarna.I Aftonbladet/United Minds mätning för november ligger det rasistiska partiet på rekordhöga 11,2 procent. Varför? Hur kan SD stoppas?
11,2 procent är nästan en fördubbling av valresultatet för två år sedan. Vad är faran med SD:s uppgång i opinionen?
1. SD är ett högerparti som stödjer regeringen i det mesta. Nu senast förslagen om skattepengar till rika familjer som hyr in lärare för läxhjälp till sina barn och fritt fram att spekulera genom att hyra ut bostadsrätter.
2. Sverigedemokraterna fortsätter att vara ett rasistiskt parti. Partiets huvudfråga är att ”kraftigt begränsa invandringen”. Ett mål i partiets principprogram är ”en hög grad av etnisk och kulturell likhet bland befolkningen”.
3. Rasismen är ett försök att splittra och hindra kamp underifrån. Om arbetare, hyresgäster, ungdomar, pensionärer ska kämpa för bättre villkor krävs gemensam kamp – inte en uppdelning efter ”etnicitet” eller ”kultur”.
Nedskärningar och försämringar för flyktingar öppnar dörren för nya försämringar för alla arbetare, pensionärer och arbetslösa.
4. SD försöker putsa fasaden för att få mer utrymme i media och bli mer accepterade av de andra partierna. Dagens Nyheter gav i förra veckan Jimmie Åkesson en helsida att bre ut sig om ”massinvandring” och fördomar om bland andra somalier och de som blir svenska medborgare.
5. Andra partier anpassar sig till rasistpartiet, vilket är en trend vi har sett i Europa.
Fredrik Reinfeldt och regeringen upprepade tills nyligen att arbetslösheten främst är ett problem för invandrare (och ungdomar). Nu har Moderaterna lagt förslag om hårdare fängelsestraff, vilket också är en fråga SD har drivit. Jimmie Åkesson skryter om att när den moderata propagandachefen ”Per Schlingmann numera talar om integrationspolitiken som en valfråga så är det våra väljare han adresserar”.
Utrymmet för Sverigedemokraterna, rasism och fördomar uppstår dels ur den ekonomiska krisen – varslen, nedskärningarna, oro för framtiden – och dels ur vilket alternativ som arbetar- och vänsterorganisationer erbjuder.
I samma mätning tappar alla de tre “rödgröna” riksdagspartierna: Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
S och MP har gått rejält åt höger och V försöker att inte stöta sig för mycket med S-partiet. Inget av de rödgröna partierna utmanar rasism och högerpolitik.
Politiken i Sverige hänger samman med vad som händer i Europa.
I Grekland samarbetar högern och socialdemokraterna i regeringen om att genomföra EU:s slakt på välfärd, pensioner, jobb och löner. Det har gett utrymme för nazistiska Gyllene Gryning, som genomför våldsattacker på invandrare och antirasister.
I Grekland finns samtidigt en mottrend. Vänsterpartiet SYRIZA var tre gånger större än Gyllene Gryning i valet. Kraftfulla generalstrejker har pressat tillbaka rasismen genom att ilskan riktats som den ska – mot EU, politikerna och kapitalisterna. Också mobiliseringar av invandrare och flyktingar som svar på hotet från Gyllene Gryning har haft en positiv effekt. Men så länge den brutala åtstramningspolitiken fortsätter finns också hotet från rasism och nazism.
Sverigedemokraterna måste besvaras, men det kommer inte att göras av högerpartier, media eller myndigheter. Alla som oroas av arbetslöshet, bostadsbrist och nedskärningar måste samlas till kamp. Det är framför allt fackföreningarnas ansvar, men i väntan på centrala initiativ krävs initiativ av vänsterorganisationer, lokala fack, oorganiserade o s v, liknande nätverken Välfärd utan vinst och Rädda vården i Malmö. Antirasismen måste vara en del av kampen mot högerpolitik, orättvisor och kapitalism.
