”Farligare att stanna hemma”

av Louise Strömbäck & Katja Raetz // Artikel i Offensiv

På grund av coronakrisen har människor tvingats isolera sig i hemmen, vilket har lett till en stor ökning av mäns våld mot kvinnor. För många som behöver skydda sig från smittan kan det trots det vara farligare att stanna hemma.

Att isoleras från resten av samhället skapar oro, ångest och stress. Många har även fått en svårare ekonomisk situation på grund av den pågående coronakrisen då småföretag tvingas lägga ner, många förlorar sina jobb eller tvingas gå ner i arbetstid.
Ekonomiska svårigheter och ökad stress, oro och frustration i och med isolering är bidragande faktorer till att våldet mot kvinnor har skjutit i höjden under coronakrisen. Även våldet mot barn har ökat. Flera olika studier har visat att kriser som orsakar psykisk stress kan öka aggressiviteten, vilket även märktes under den kapitalistiska krisen 2008.

I flera länder där befolkningen har satts i karantän kommer rapporter om ett ökat våld i hemmet. I Frankrike har polisutryckningarna vid sådana fall ökat med 36 procent. 
I både Spanien och Frankrike, där utegångsförbud gäller, har våldsutsatta kvinnor sökt sig till apoteken för att få hjälp. Apoteken är några av få butiker som håller öppet och därifrån har kvinnor fått hjälp med att kontakta polis. Franska myndigheter har nu lovat att betala för över 20 000 hotellrum för de som behöver fly våld i hemmet.
I Kina mer än tredubblades antalet anmälningar om våld i nära relationer under februari i år jämfört med februari förra året, under samma period som folket uppmanats att isolera sig för att minska spridningen av coronaviruset. 
Enligt en kinesisk organisation som jobbar mot våldet är 90 procent av dessa anmälningar coronarelaterade.

Även i Sverige antas flera kvinnor vara i behov av stöd och rådgivning. Samtidigt är det många som är isolerade tillsammans med sina män och därför varken kan ringa eller komma ifrån. Ofta är arbetet en trygg plats, och att inte kunna gå dit utan istället vara instängd med en våldsam man i hemmet är rent av farligt. 
Om barn inte kan gå till skolan riskerar även de att bevittna och själva utsättas för våld i hemmet.
De som arbetar med personer som har utsatts för våld i nära relationer säger att hemmet klart och tydligt är den farligaste platsen att befinna sig i om man har en våldsam partner, och isolering ökar risken för att våldet ska eskalera. 
På grund av detta har flera kvinnojourer utökat sina öppettider för telefonsamtal och chatt.

Om du eller någon du känner är utsatt för våld kan du vända dig hit:
Kvinnofridslinjen: 020 50 50 50.
Brottsofferjouren: 0200 21 20 19.
Terrafem (andra språk än svenska): 020 52 10 10.
tjejjouren.se – chatt.
ungarelationer.se – anonym chatt för dig under 20 år.

”Färre blir placerade hos oss efter upphandlingen”

Offensiv har pratat med Kim Loeld, ordförande för Haninge kvinnojour, om hur den pågående coronakrisen påverkar situationen för våldsutsatta kvinnor.

Hur påverkar coronakrisen frågan om mäns våld mot kvinnor?
– Det finns inget facit än. Det vi befarar är att kvinnan blir inlåst i sitt hem på grund av att hon arbetar hemifrån eller ska hållas i karantän. Då blir hon också mer utsatt för sin förövare. Det finns ingen reträttväg. Jobbet är ju för många ett sätt att komma ifrån och få andrum. Så även för barnen som inte kan gå i skola. 
– Våldet kan även eskalera på grund av stress. Det finns stora ekonomiska påfrestningar som ökar stressen hos förövaren och försvårar kvinnans situation i hemmet. 
– Vi märker att vi får in färre samtal. Vi brukar få in mellan 50 till 70 samtal, eller sms/mejl, per vecka från kvinnor i Haninge och vi ser nu att det har blivit färre. Hypotesen är att hon är handlingsbegränsad eftersom han är hemma och begränsar och kontrollerar. Det är ungefär som vid julledighet. Där händer samma sak, båda är hemma och hon är mer kontrollerad. Ofta kommer det efteråt många samtal och stöd.

Vad tycker du skulle behövas i denna situation?
– Det behöver vara enkelt att komma till kvinnojouren och de skyddade boendena. Kvinnan borde kunna komma direkt till kvinnojouren för att vi ska kunna göra bedömningen om vilket skydd som behövs och kontakta socialtjänsten. Vi har kompetensen för det. Vi ska kunna säga ”vi har öppet och vi kan tillsammans komma fram till vilken hjälp som behövs”. 
– Det är ett problem att kvinnan idag först behöver vända sig till socialtjänsten som gör en utredning och kan placera kvinnan hos oss. I synnerhet nu när många av handläggarna jobbar hemifrån. Det finns just nu väldigt många tomma platser som bara väntar på att ta emot kvinnor och deras barn.

Vi befarar att kvinnan blir inlåst i sitt hem på grund av att hon arbetar hemifrån eller ska hållas i karantän. Då blir hon också mer utsatt för sin förövare.

Hur har upphandlingen av skyddade boenden påverkat ert arbete?
– Färre kvinnor och barn placeras hos oss av socialtjänsten sedan upphandlingen, det finns ett tydligt samband. Vi har haft två lägenheter i kommunen sedan vi startade 1991 och har nu sagt upp en av dem eftersom kvinnorna oftare placeras hos privata aktörers skyddade boenden. 
– Kommunen väljer också inte sällan att placera kvinnor på vandrarhem. Där får de ett rum, inget mer. Hos oss får de stöd och hjälp med till exempel olika myndigheter, bostadsförmedling, socialtjänsten med mera. Vi har inga vinstintressen. 
– Vi inom kvinnojourerna diskuterar mycket hur vi kan synliggöra förövaren. Det är ett problem att det är kvinnan som behöver flytta, medan förövaren får ha kvar lägenheten eller huset. Det handlar om manliga normer och beteendemönster. Det planerades en kampanj kring det av Huddinge kvinnojour under hashtaggen #mansvar som tyvärr inte blir av som tänkt på grund av coronakrisen.