av Robert Bielecki // Artikel i Offensiv
Sedan den 1 januari har omkring 2,000 pappersanställda varit ute i strejk i Finland i vad som har blivit en av landets längsta strejker någonsin. Strejken är mot det börsnoterade bolaget UPM, som trots miljardförluster dagligen vägrar vika sig från försöken att kraftigt försämra villkoren och splittra arbetarna i olika kollektivavtal.
För att förstå strejken behöver man gå tillbaka några år. I likhet med Sverige regleras löner och arbetsvillkor via kollektivavtal slutna mellan arbetsmarknadens parter branschvis.
Men arbetsgivarorganisationen Skogsindustrin lämnade den svenska motsvarigheten till Svenskt Näringsliv (Elinkeinoelämän keskusliitto) 2016, och när sedan nya avtal skulle slutas 2020 meddelade man att avtalen ska slutas lokalt mellan arbetare och enskilda företag, snarare än att de ska förhandla å företagens vägnar.
Därmed har finska motsvarigheten till Pappers, Paperiliitto, slutit enskilda avtal om löner och arbetsvillkor med företag i branschen. Men medan företag som Stora Enso och Metsä Group gick med på avtal som liknade de förra ville UPM ha kraftiga försämringar.
De vill dessutom ha olika kollektivavtal varje enskilt område: papper, cellulosa, självhäftande material, och så vidare, då de menar att olika verksamheter har olika marknadsställningar och därmed ”behöver” olika villkor.
Därutöver vill de öka de anställdas arbetstider utan löneökning med 100 timmar per år. Paperiliitto vägrar gå med på en arbetstidsökning utan någon som hels kompensation i form av höjda löner. Och där står striden nu, i ett dödläge.
Svenska Pappers chefsjurist Robert Sjunnebo kommenterar UPM:s agerande som ”självskadebeteende”, och säger till Dagens Arbete den 17 februari:
– Grundtanken med arbetsgivarföreningarna var att undvika den här situationen, att företagen skulle stå ensamma mot fackföreningen. Det är ett sårbart system utifrån ett arbetsgivarperspektiv, om man möter en stark motpart.
Petri Vanhala, Paperiliittos ordförande, säger i samma artikel att:
– Det här är en ideologisk strid för företagsledningen i UPM, vilket görs möjligt av att UPM är ett börsbolag med fragmenterat ägarskap. Man vill sätta fackföreningsrörelsen på plats. Hade det här varit Stora Enso hade Wallenberg eller finska staten redan agerat.
Strejken kommer att pågå till och med den 12 mars om inget nytt avtal sluts innan dess. Vad som händer efter den 12 mars är oklart – strejken kan mycket väl förlängas.
Och just nu verkar ett avtal långt borta; förhandlingarna har avbrutits vid upprepade tillfällen. Det har lett till att statens förlikningsman nu har gått in för att försöka få Paperiliitto och UPM att enas om ett nytt avtal.
Rättvisepartiet Socialisterna och Offensiv ger sitt fulla stöd till den finska pappersstrejken mot det lönedumpande UPM. Vi uppmanar alla fackliga organisationer och medlemmar att visa sin solidaritet och ge stöd till de finska arbetarna i denna kamp.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.