Folkomröstningen i Luleå: Unikt tillfälle att säga ifrån

av Jonas Brännberg // Artikel i Offensiv

Den 8 november äger en historisk folkomröstning rum i Luleå. Det är den första i kommunens historia och har kommit till efter en fem år lång kamp mot nedläggningar av skolor och förskolor. Det är ett unikt tillfälle för kommunmedborgarna att säga ifrån mot centralisering, stordrift och nedskärningar.

Historia och framtid

Processen tog sin början redan dagen efter valet 2014, när S-ledningen tillsatte en utredning om att lägga ned Vitåskolan, den enda skolan i kommunens nordligaste del. Sedan följde projektet ”Framtidens Skola”, där en rad skolor och förskolor skulle läggas ned. 
Till en början motiverades nedläggningarna med argument om kvalitet, om behöriga lärare med bra arbetsmiljö etcetera. Vid den senaste vågen av nedskärningsförslag, som drabbade den södra kommundelen, var dock argumenten mer ärliga – det handlade om att skära ned på barnens bekostnad.
Nedläggningarna har mötts av ett enormt motstånd, som snabbt samordnades genom nätverket Hela Kommunen Ska Leva Och Lära (HKSLOL). Kampen, i form av jättelika demonstrationer (till en början kallade ”Karnevaler”), skolstrejker, uppvaktningar, ockupation av Barn- och utbildningsnämndens möte och så vidare har både vunnit segrar och drabbats av bakslag. 
Vitåskolan räddades vid två tillfällen, men lades ned hösten 2019. Sju förskolor och fem skolor har stängts, men samtidigt har en rad skolor plockats bort från listan över hotade. Hela förslaget om nedläggningar i Sörbyarna drogs tillbaka efter massiva protester hösten 2019, men riskerar återkomma när som helst.

Folkomröstningen handlar både om det som har varit och det som väntar. Flera förskolor och skolor är fortfarande öppna, men beslut finns om stängning. Dessutom driver S-ledningen idén om en ”högstadieby” i centrum, med uppemot 1 000 elever, vilket skulle innebära stängning av flera högstadier i stadsdelar/samhällen.
Kommunledningen (Socialdemokraterna med stöd av Moderaterna) försöker desperat att få folkomröstningen att bara handla om fysiska skollokaler, men i själva verket är frågan mycket större än så. 
Här är några av de viktigaste punkterna:

Levande landsbygd

Tvärtemot påståendet har små skolor inte sämre skolresultat än stora. 
Däremot innebär mindre skolor på landsbygden, som exempelvis Vitåskolan (F-6-skola med cirka 50 elever), rimliga möjligheter för barnfamiljer att bosätta sig utanför större samhällen. Det är i sin tur avgörande för att det ska fortsätta finnas arbetsplatser, jordbruk och så vidare. 

Den klassegregerade skolan

Stordrift och centralisering minskar kopplingen mellan stadsdelar och skolor och förskola. Det i sin tur förstärker segregationen, där framför allt höginkomsttagare med större möjlighet till att skjutsa med mera väljer att placera sina barn i skolor med högre status (när det ändå inte finns någon skola i närområdet). Mindre skolor gynnar också elever med arbetar- och/eller invandrarbakgrund.

Kommunernas ekonomi

Trots alla dimridåer om ”kvalitet” och ”jämlikhet” handlar stordriften om att skära utgifter på barnens bekostnad. 
Visserligen ökar kostnaderna för lokaler kraftigt när skolor/förskolor ska byggas ut eller helt nya stora skolor/förskolor ska byggas (medan äldre billiga avskrivna lokaler rivs eller säljs). Baktanken är dock att kostnaderna för annat ska minska – trots att pandemin har visat på behovet av att kunna hålla avstånd ska ytan per barn minskas kraftigt och personalen ska utnyttjas hårdare med större grupper, fler undervisningstimmar och så vidare. 
En förskola med sex eller fler avdelningar kan till exempel ha ”fulla avdelningar” från sex på morgonen till sex på kvällen, vilket inte går på en tvåavdelningsförskola. Vilken effekt detta har på barnen struntar nedskärningspolitikerna i. 

Folkomröstningen är ett unikt tillfälle att säga ifrån mot centraliserings- och nedskärningspolitik, oavsett vem som styr Luleå efter 2022.

Stora enheter är också en del i marknadstänkandet. Stora förskolor och skolor är till skillnad från till exempel byaskolor attraktiva för välfärdsprofitörer, som gör jättevinster på att köpa offentliga lokaler och sedan hyra tillbaka dem till kommuner och regioner. 
Försäljningarna görs antingen ideologiskt för att smörja vännerna i ”näringslivet”, eller för att kortsiktigt förbättra kommunens balansräkning trots att det långsiktigt förstås blir dyrare. 
Vad gäller ekonomin spelar den borgerliga oppositionen (exklusive Moderaterna, men inklusive Sjukvårdspartiet) ett dubbelspel. De stödjer HKSLOL och röstade för en folkomröstning, men samtidigt föreslår de samma nedskärningar i kommunen som S och M, bara ut­smetat över fler år. Men nedskärningar över en längre tid är ingen lösning – tvärtom behöver skolan, men även äldreomsorgen och annan kommunal verksamhet, kraftigt ökade resurser för att kunna byggas ut efter behoven istället för att skära ned. 

Klimatet och miljön

När kommunledningen river/säljer och bygger nytt eller bygger ut görs det utan en tanke på klimateffekterna. Centraliseringen leder till ökade utsläpp när transporterna ökar, men kanske ännu större klimateffekt har bristen på livscykelanalys för byggnaderna. 
Ett skräckexempel är de nuvarande planerna att riva en fullt fungerande högstadieskola på Stadsön och bygga en ny F-9 skola på samma plats för att ”det blir billigare”!

Demokratin

I valrörelsen 2018 lovade S att Vitåskolan inte skulle läggas ned – ett år senare var skolan stängd. 
Socialdemokraterna och Moderaternas förakt för demokratin och åsikterna hos elever, personal, föräldrar (och även forskning) har präglat skolkampen sedan 2015. M gick så långt att de öppet deklarerade att de inte ville träffa föräldrar för att de inte ville påverkas! 
Socialdemokraterna påstår att de förändringar som genomförs har stöd hos personalen, men en mycket omfattande enkät bland Lärarförbundets medlemmar i Luleå visar på precis motsatt resultat.
För socialister är det självklart att skolans verksamhet ska utgå från barnens behov och samhällsbehoven i stort. De som är bäst lämpade att avgöra dessa behov är de som vistas i verksamheten varje dag – skolpersonal och elever – i dialog med föräldrar och andra berörda. 
Är det något coronakrisen har visat är det att det finns pengar till en rejäl upprustning av välfärden – dagens ”diktatur” uppifrån i skolan handlar om politikernas försök att påtvinga skolan nedskärningar och marknadsanpassningar som väldigt få i verksamheten vill ha. 

Socialisters syn på folkomröstningen

Folkomröstningen i Luleå är en förlängning på den kamp för skolan som har pågått i flera år och för socialister är det självklart att uppmana många att delta och rösta på alternativ 1 (se ruta bredvid om alternativen). 
Vi har inga illusioner om att den samhällsförändring som behövs kan uppnås genom enbart val eller folkomröstningar – det behövs massiv kamp i form av demonstrationer, strejker och andra former av protester. 
Folkomröstningsresultat är inte heller bindande – Socialdemokraterna kan rent formellt strunta i resultatet.

I praktiken är det inte lika enkelt. Redan i valet 2018 gjorde Socialdemokraterna ett rekordras i Luleå (11 procentenheter) och kunde behålla makten bara genom sin allians med Moderaterna. Om de nu tillsammans väljer att strunta i valresultatet (speciellt om valdeltagandet blir högt) kommer de såga av den gren de själva sitter på och med största sannolikhet placera sig själva i opposition efter valet 2022.
Det innebär att folkomröstningen är ett unikt tillfälle att säga ifrån mot centraliserings- och nedskärningspolitik, oavsett vem som styr Luleå efter 2022. Samtidigt kommer en seger för alternativ 1 stärka all kamp för välfärden, inte bara i Luleå. 
Ett högt valdeltagande och en klar seger för alternativ 1 kan ge eko över hela landet och stärka alla som kämpar för välfärden. Därför behöver alla som bara kan delta i kampanjen för att få många att rösta och att rösta rätt – rösta ett den 8 november 2020.

Alternativen i folkomröstningen
Alternativ 1: Avbryt omedelbart nedläggningar och sammanslagningar av skolor och förskolor. Ta istället fram en ny utvecklingsplan som utgår från dialog med skolpersonal, barn och föräldrar samt värnar levande byar och stadsdelar. I planen ska de redan genomförda nedläggningarna utvärderas och återställas där det är motiverat och efterfrågat.
Alternativ 2: Fortsätt ta ansvar för en jämlik och kvalitativ skola som utgår från Luleå kommuns långsiktiga vision och utvecklingsplan.
Det går även att rösta blankt.