av Lars Bjersing // Artikel i Offensiv
Det har nog undgått få människor att fler och fler jobb flyttar ifrån traditionella modeller med arbetsplatser och fast anställning till vad som brukar kallas för gig-ekonomin. I den nya modellen anser företagen att de inte har några anställda, utan endast frivilliga entreprenörer som själva väljer sin arbetstid.
I verkligheten handlar det snarare om arbetare som trots vilja att jobba med en trygg anställning istället utnyttjas på ett sätt som bland annat möjliggör för arbetsgivaren att betala lägre lön och slippa betala in skatt.
Detta är en av arbetsgivarnas många attacker på arbetare som antagligen blivit än värre under den nuvarande krisen. Under 2020 arbetade ungefär 700,000 svenskar inom gig-ekonomin och andelen som har det som huvudsaklig inkomstkälla är svår att fastställa. De flesta av dessa gig-arbetare saknar kollektivavtal och inkomstgarantier.
I Sverige är det största företaget som har skippat anställning och satsat på gig-modellen Foodora. Där får de nyanställda 70 kronor i timmen på vardagar plus 20 kronor per avslutad leverans för cykelbud. För bilbuden finns ingen garanterad timlön, men med 40 kronor per leverans och 5 kronor per kilometer från restaurang till kunden.
Hinner du inte med minst 3 leveranser i timmen riskerar du sparken. I vissa fall avslutas kontraktet efter nästan två år oavsett om du hinner med kvoten, eftersom nuvarande LAS-regler kräver att företaget erbjuder fast jobb då.
I Norge lyckades en välorganiserad sex veckor lång strejk under 2019 ge arbetarna kollektivavtal. Kollektivavtalet innehöll bland annat löneökningar motsvarande ungefär 15,000 svenska kronor per år för de som jobbar heltid och att företaget skall betala sina bud för användandet av deras cyklar, telefoner med mera.
Detta var första gången som strejk har lett till kollektivavtal inom gig-ekonomin globalt. Som vanligt ser vi att kamp lönar sig.
Just nu pågår förhandlingar mellan Transportarbetareförbundet och Foodora i Sverige. Ett avtal gällande cykel- och mopedbud har godkänts av Foodora, men Transport kräver att avtalet även skall reglera de bud som använder bilar och lagerarbetare på utlämningsplatser.
I Sverige använder cirka en tredjedel av buden bil som transportmedel och på nordliga breddgrader är majoriteten bilburna och därför står mycket på spel.
Offensiv har intervjuat ett av bilbuden som vill förbli anonym:
Hur är det att jobba på Foodora?
– Det är stressigt när en ska försöka få så många leveranser som möjligt.
– Ibland kan det stå i appen att maten ska vara klar om 10 minuter, men på restaurangen är maten inte färdig. Appen fortsätter ändå att räkna ned tiden och det är viktigt att passa tiden perfekt. Om man inte levererar i tid börjar företaget höra av sig. Både kunder och Foodora blir sura och stressar på oss bud. Ibland fastnar en i restaurangen i 40 minuter som skulle vara 10 och det bidrar såklart till stress och blir till en minskad inkomst.
– Om en inte tar en order i appen får en inga fler ordrar på 30 minuter. Ibland ringer företaget och säger att en måste acceptera ordern, men det finns ingen order i telefonen. Andra gånger plingar det till i telefonen, men det går ändå inte att se någon order.
Har du träffat någon av dina kollegor?
– Ja, på restaurangen och så. Men en hinner inte ha något socialt sammanhang, bara när en råkar på varandra på en restaurang. Det är ett ensamt jobb, alla vill nå sina mål och tjäna sina egna pengar.
– Företaget kontaktar med robotröst när de vill ge information, men går inte att svara till. Om jag försöker få kontakt svarar de inte på telefon, utan bara på chatten i appen.
Hur många timmar jobbar du?
– Det varierar från vecka till vecka. De flesta leveranserna sker på kvällarna. De flesta som söker jobbet tänker att de har hela dagen på sig och räknar med 800 kronor om dagen. I verkligheten blir det 2,5-3 timmar på kvällen.
– Det är också olika tider varje gång. Man kan börja kl 16.15 ena dagen, kl 17.30 nästa dag och kl 18.30 en annan dag. Det krävs att en har ett extrajobb, för det räcker inte med Foodora.
Hur mycket tjänar du på en bra dag?
– Max 400 kronor, men det tillkommer övriga kostnader, som bensin, GPS och telefon. Det är jobbigt, för ofta är en order från en restaurang långt från där en bor och sedan kör en hem med sin egen bensin.
– Eftersom bilen räknas som ett tjänstefordon var jag tvungen att ändra försäkring. Den gick från 200 kronor i månaden till 800 kronor. Alltså måste du jobba två bra dagar på en månad bara för att täcka försäkringen. Sedan om skador uppstår på bilen måste du betala ur egen ficka.
Har du fått någon utrustning?
– Jag har fått låna en stor väska, vinterjacka, t-shirt och munskydd. Men i början fick jag inte ens det, utan fick ligga på tills jag fick det.
Har du någon kontakt med facket?
– Jag väntar på mer samordning från facket. Facket måste försöka ta tag i folket som jobbar på Foodora; de flesta vet ingenting om vad som händer och kommer inte söka upp facket själv.
– Facket skulle kunna ha en person för varje område som arbetarna kan prata med. Jag vet inte så mycket om vad det nya avtalet som diskuteras handlar om till exempel.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.