För lite, för sent från regeringen

av Per Olsson // Artikel i Offensiv

Januariavtalets fyra partier – S, MP, C och L – meddelade i måndags att kommunsektorn får ett ytterligare bidrag på 5 miljarder i år, vilket återigen är för lite, för sent. Utöver de 5 ”välfärdsmiljarderna” får rättsväsendet ett ökat anslag på 750 miljoner kronor i år. Huvuddelen går till domstolsväsendet, inklusive Migrationsdomstolarna, för att påskynda utvisningsbeslut.

Måndagens besked kom sedan frågan om ytterligare bidrag till kommunsektorn slagit ännu en spik i januariavtalets kista och en ny regeringskris var under uppsegling. 
Januariavtalet gav kommuner och regioner ett ökat tillskott på endast 5 miljarder kronor årligen fram till 2022. I förhållande till behoven var det en droppe i havet. 
Även med det nya tillskottet för i år fortsätter välfärden att vara kraftigt underfinansierad och underbemannad. Bara för att behålla dagens nivå i välfärden och med samma personaltäthet – och trots skattehöjningar – skulle kommunsektorn behöva 43 miljarder kronor mer till 2022, enligt Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) beräkningar. Den siffran är förmodligen i underkant.

Det var naturligtvis inte omsorgen om välfärden som vägledde Moderaterna när partiet i förra veckan presenterade en extrabudget som innehöll 3 miljarder kronor i ökade anslag till kommunsektorn och 2,7 miljarder mer till rättsväsendet. Förslaget om en extrabudget var ett led i partiets försök att återta positionen som det blåbruna blockets anförare och blåsa upp M-ledaren Ulf Kristersson som högeroppositionens givna statsministerkandidat. Det var också därför som Moderaterna sade sig önska ett extraval. 
Det Moderaterna föreslog var ingen lindring av kommunkrisen. För landets 21 regioner skulle det endast ha blivit 900 miljoner kronor mer i extra tillskott. Det ska jämföras med att enbart Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och Huddinge beräknas ha gjort ett underskott på 1,6 miljarder ifjol.

Talande är också att Moderaterna ville ge avsevärt mycket mer till polisen än till vården. Merparten av de 2,7 miljarder kronor extra till rättsväsendet i år var ämnat att gå till polisen som redan har fått stora tillskott. I S-MP-regeringens höstbudget avsattes drygt 28,5 miljarder kronor till Polismyndigheten för 2020. Det var till och med mer än vad myndigheten hade begärt.
Förslagen i Moderaternas extrabudget, som fått stöd av Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna, skulle finansieras genom bland annat minskat bistånd och indragna bostadssubventioner. 
Vänsterpartiets krav på minst 10 miljarder kronor mer till kommuner och landsting (regioner) i år är mer av ett verkligt tillskott, men inte tillräckligt för att sluta det växande finansieringsgapet och påbörja en nödvändig upprustning av välfärden för att svara upp mot behoven.

I onsdags (den 22 januari) blev förhandlingarna klara. M, KD och V kräver att regeringen ger ytterligare 2,5 miljarder kronor till kommunsektorn, vilket också SD gjorde.
Därmed finns det en riksdagsmajoritet för att kommuner och regioner ska få ytterligare 7,5 miljarder kronor i bidrag i år.
”Detta är absolut inte slutet för januariöverenskommelsen (januariavtalet)”, kommenterade statsminister Stefan Löfven det andra nederlaget för regeringen och januariavtalets partier inom loppet av drygt en månad. Men denna veckas händelser kanske inte är slutet, men sannolikt början till slutet för januariavtalet. 

Årets kommunbudgetar varslar om ännu större nedskärningar i framtiden om inte staten skjuter till ett årligt stöd som är två gånger större än vad januariavtalets partier är beredda att ge detta år.

Det extra tillskott som januariavtalets partier är beredda att tillföra, och som sannolikt skulle finnas med som en del i vårändringsbudgeten i april, ger landets regioner totalt 1,5 miljarder kronor. Det räcker inte långt mot den fördjupade vårdkrisen. Det samlade underskottet i regionernas sjukvård är nära 5 gånger större. 
För den hårt drabbade Region Jämtland-Härjedalen innebär januariavtalets påslag ett tillskott på 119 miljoner kronor i år. Regionen har ett samlat underskott på 1,3 miljarder kronor. ”120 miljoner ska sparas under 2020. Sedan tidigare är det beslutat att 100 tjänster ska bort, en siffra som kan öka till 180”, rapporterade SVT Jämtland i måndags.
Region Uppsala får ett tillskott som knappt är en tiondel av Akademiska sjukhuset i Uppsalas underskott ifjol. Och det M-ledda blågröna styret i Region Stockholm har redan deklarerat att det extra tillskottet inte kommer att påverka sjukhusens budgetar, enligt finansregionrådet Irene Svenonius (M) till Dagens Medicin den 21 januari. 
Januariavtalets löfte om att påslaget stoppar varslen i vården saknar sanningshalt.

”98 procent av kommunerna kommer att skära ner på skolan 2020”, skrev Pernilla Wallgren och Alexander Skytte, Lärarupproret, i ett öppet brev till utbildningsminister Anna Ekström (S) den 18 december och fortsätter: ”Vi behöver fler personer med adekvat utbildning i form av speciallärare, specialpedagoger, resurspedagoger, skolkuratorer, skolpsykologer, skolsköterskor, logopeder, talpedagoger och bibliotekarier”.
Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand skriver i en kommentar till regeringens ”välfärdsmiljarder” i Dagens Samhälle den 21 januari att: 
”Det går direkt att konstatera att det här inte kommer att räcka. En färsk Novusundersökning som Lärarförbundet beställde visar att hela 83 procent av lärarna uppger att de inte har resurser att sätta in särskilt stöd till de elever som behöver och att endast 15 procent kan köpa in de läromedel de behöver. Fyra av tio lärare och förskollärare uppger att de har större barn- och elevgrupper nu jämfört med för ett år sedan. Det här håller inte. Det behövs väldigt kraftiga resursförstärkningar”.

Årets kommunbudgetar varslar om ännu större nedskärningar i framtiden om inte staten skjuter till ett årligt stöd som är två gånger större än vad januariavtalets partier är beredda att ge detta år. Inga löften har avgetts vad gäller efter år 2020, trots de växande behoven och minskade skatteinkomster till följd av ökad arbetslöshet.
Det krävs kamp, både lokalt och i form av riksomfattande kampanjer, för att rädda välfärden och stoppa såväl den högerpolitik som januariavtalet föreskriver som de blåbrunas. Behoven ska styra. Låt superrika, storföretag och banker betala för en nödvändig upprustning av välfärden, höjda löner och bättre villkor för de anställda.