Allt mer av forskning och utbildning vid landets högskolor och universitet dikteras av näringslivets vinstintressen. Högerregeringens förslag om att högskolestyrelser ska tillsättas av rektorn på varje universitet är ännu ett sätt att öka inflytandet för företagarintressen.– De senaste årtiondenas omfördelning av resurser från offentlig sektor till privat har lett till en omfördelning av makt också inom universiteten, säger Davis Kaza, representant för Rättvisepartiet Socialisterna i Umeå studentkårs fullmäktige.
Ett exempel är att 60 procent av forskarna får mer än två tredjedelar av sina forskningsanslag från externa finansiärer idag (se artikel intill).
Samtidigt ges allt mindre anslag för grundutbildningarna. Redan under den förra regeringen infördes marknadsliknande system, där en stor del av anslaget baseras på hur många studenter som klarar tentorna på kursen.
– Systemet är sjukt, säger Tim Cambrant, lärarstuderande.
– institutionerna får mindre pengar till lärare och föreläsare, samtidigt som anslagssystemet uppmuntrar både till sänkta krav och till kunskaper som är mätbara på en skriftlig tenta.
– Samtidigt är det en stor brist att många utbildningar inte har tillräcklig anknytning till arbetslivet, säger Davis Kaza.
– Hårdare vinstkrav har lett till nedskärningar på många arbetsplatser som gör att man inte har tid att ta emot praktikanter eller att praktiken blir mycket bristfällig. Hela 54 procent av civilingenjörsstudenterna, som ofta har den bästa praktiken, är missnöjda med knytningen till arbetslivet.
Rätt till arbete
– Alla som påbörjar en utbildning ska ha rätt till arbete efter examen, fortsätter Kaza.– Detta skulle öka kopplingen mellan arbetsliv och utbildningens innehåll. Det skulle också minska den sociala snedrekryteringen. Dåliga lånevillkor och osäkerhet om framtida arbete är två anledningar till att det är tre gånger vanligare att barn till högre tjänstemän läser vidare än barn från arbetarhem.
I vems intresse?
Rättvisepartiet Socialisterna anser att fackföreningar och löntagarrepresentanter ska ha ett större inflytande över utbildningarnas utformning. Löntagare har inte företagens kortsiktiga vinstintressen för ögonen, utan bredare intressen i frågor som rör arbetsmiljö, ny teknik samt hela industribranschers och regioners framtida utveckling.– Men det krävs kamp för en omfördelning av de ekonomiska resurserna, säger Kaza.
– De stora företagen och bankerna, som bara 2007 delar ut över 200 miljarder till sina ägare, måste ägas av samhället och kontrolleras demokratiskt. Man skulle då kunna satsa på höjd kvalitet i grundutbildningen och bättre koppling till arbetslivet. En upprustning av den offentliga sektorn och industrin är en förutsättning för högre kvalitet på utbildningen och ett jobb efter examen.
Patrik Brännberg
