Försvara LAS med politisk strejk

av Per Olsson // Artikel i Offensiv

Sent på eftermiddagen den 16 oktober sa LO:s ledning nej till det förslag till uppgörelse som hade formats i de LAS-förhandlingar som återupptagits dagen innan. Därmed hade det nya försöket att få till stånd ett avtal som försämrar anställningsskyddet åtminstone tillfälligt slagits tillbaka.

Det var pressen underifrån, där sex LO-förbund sa nej till återupptagna förhandlingar, jämte avtalsförslagets innehåll som resulterade i att LO:s ledning sa nej.
Efter två kraschade förhandlingsomgångar, varav den sista föregicks av hemliga samtal på regeringens inrådan mellan en handfull facktoppar och arbetsgivarna, måste fackens besked bli – inga fler ”samtal” eller förhandlingar under galgen.
Nu gäller det för fackföreningsrörelsen att omedelbart gå vidare för att med den politiska strejken som vapen tvinga regeringen att slänga den statliga LAS-utredningen (Toijer-utredningen) i papperskorgen. Men också att ta strid i avtalsrörelsen för löner och stärkt anställningsskydd.

Svenskt Näringsliv och ett oenigt PTK(som samlar 25 fackförbund som organiserar tjänstemän i den privata sektorn) sa ja till förslaget till nytt huvudavtal, eller vad arbetsgivarna har benämnt som ”helhetslösning”.
Det förslag till avtal som fanns på bordet innehöll försämringar som gick betydligt längre än de som den statliga LAS-utredningen hade föreslagit. Begreppet saklig grund för uppsägning har ändrats till sakliga skäl och skrivningar som skulle göra det mycket lättare för arbetsgivarna att avskeda anställda med hänvisning till ”samarbetssvårigheter eller undermåliga prestationer”.
När det gäller undantag från tur­ordningsreglerna sist in, först ut vid uppsägningar på grund av arbetsbrist ”skiljer sig också avtals­texten mycket från utredningen”, rapporterade radions Ekot i måndags och nämner att bland annat att  arbetsgivaren krävde rätten att ”få undanta 15 procent av de som berörs av neddragningen, vilket framför allt skulle få betydelse i större företag”.
I utbyte mot detta var arbetsgivarna beredda att endast gå med på små förändringar vad gäller visstidsanställdas villkor och begränsningar i användandet av hyvling.  

Efter LO:s nej efter LAS-förhandlingarna – som först pausade i slutet av förra året efter att flera LO-förbund hoppade av för att sedan återupptas i september, utan att något i sak ändrats, och krascha den sista september innan nya förhandlingar i hast drogs igång igen den 15 oktober för att avslutas utan uppgörelse dagen därpå – ligger avgörandet hos regeringen.
I januariavtalet hade den nya S-ledda regeringen skrivit under på att: ”Lagen om anställningsskydd (LAS) ska ändras genom tydligt utökade undantag från tur­ordningsreglerna. En utredning tillsätts april 2019. Förändringarna i LAS ska genomföras 2021”. 
Den statliga utredningen som tillsattes, och som regeringen skrev direktiven till, gjorde januariavtalets skrivningar till konkreta förslag som särskilt försämrade det som fanns kvar av anställningsskyddet i småföretag som totalt sysselsätter en halv miljon anställda.
Men januariavtalets partier med instämmande från övriga riksdagspartier, Vänsterpartiet inget undantag, önskade att parterna (fack och arbetsgivare), inte utredningen, skulle skriva texten till den nya och sämre LAS som riksdagen sedan hade att besluta om. Precis som har varit fallet med den nya anti­strejk­lag som infördes förra året.

Nu måste fackens besked bli – inga fler ”samtal” eller förhandlingar under galgen.

Förhandlingar under hot om lagstiftning stärker arbetsgivarnas position och det var därför som Svenskt Näringsliv välkomnade dem. 
Trots att det var redan från början stod klart att ”hotet om lagstiftning har gjort det omöjligt att förhandla eftersom arbetsgivarna räknat hem de förslag som finns i LAS-utredningen och suttit på ett ’guldägg’. De har kunnat utgå från utredningens förslag och plussa på ytterligare” (Sekotidningen den 16 oktober) var PTK och alla LO-förbund utom Pappers inledningsvis beredda att förhandla under hotet om lagstiftning. 
Viljan att försvara LAS tvingade dock allt fler LO-förbund att hoppa av förhandlingarna och till sist och till skillnad från Vänsterpartiets ledning att säga nej till återupptagna förhandlingar.

Gång efter gång har det under förhandlingarnas gång avslöjats att LO:s högsta ledning, som står svagare än någonsin, varit beredd att kompromissa bort att det enligt LAS ska finnas saklig grund till avsked. 
I sin iver att rädda regeringen och därmed också januariavtalet samtalade LO:s ledning i hemlighet med arbetsgivarna dagarna innan förhandlingarna återupptogs på nytt den 15 oktober. Samtalet, som sannolikt fördes på regeringens begäran, syftade till att på ett kuppartat sätt bana väg för en snabb uppgörelse. 
Det misslyckades man med och nu ligger avgörandet igen hos regeringen som i veckan bjuder in ”parterna” till nya samtal för att om möjligt få förhandlingarna att starta på nytt.

Men om inte LAS-utredningens förslag dras tillbaka finns inget att samtala om, eller att förhandla om. Inget mer köpslående med regeringen eller arbetsgivarna. 
Istället bör facken omedelbart ge beskedet att man står redo att såväl utlysa en politisk strejk för att få regeringen att skrota LAS-utredningen som att ta fajten i avtalsrörelsen för att stärka anställningsskyddet. LAS kan endast försvaras genom kamp och det brådskar.

LÄS OCKSÅ: