I somras åkte jag ut på sjön i vår eka tillsammans med en ung kille. Han var rädd, men lugnade ner sig efter ett tag. Sist han satt i en båt var i en överlastad gummibåt mellan Turkiet och Grekland. Halvvägs över stannade motorn. Han och de övriga ombord hade tur och fick hjälp i tid. Allt fler har inte den turen.
Lunchekot rapporterade den 12 oktober att 1 783 personer hittills i år har dött i sina försök att ta sig över till Europa. Då, 2015, kom båtar till räddning. Nu, 2018, straffas de som försöker rädda flyktingar och föra dem till en europeisk hamn.
Italienska fiskare som tidigare har följt sitt samvete och internationell sjörätt straffas och törs inte längre bistå folk i sjönöd. Att politiken är inhuman är bara förnamnet.
Läkare Utan Gränsers räddningsfartyg Aquarius tvingas avbryta sina insatser att rädda folk ute till havs sedan Italien förmått Panama att dra in den panamaflagg fartyget har haft.
För något år sedan kunde vi på svensk TV följa de räddningsfartyg Sverige skickade till Medelhavet. Vi kunde se hur de räddade folk ur överfyllda båtar och sedan förde dem i land i Europa.
Är det idag några som räddas ur överfyllda båtar eller plockas upp ur havet förs de inte till Europa, utan tillbaka till det Libyen de kom ifrån. Kommer man från Turkiet hamnar man i överfyllda läger i Grekland med små utsikter att komma därifrån.
De som förs tillbaka till Libyen betraktas som kriminella och sätts i låsta förvar. I förvaren utsätts de för våld och svält. Det finns rapporter om att de har fått gå upp till fem dagar utan mat. UNHCR, som ska försöka kontrollera flyktinglägren, har nu bedömt Libyen som alltför farligt för att det ska vara möjligt.
Libyen ses dock av EU som ett säkert land att skicka tillbaka flyktingar till. Vi hör samma sak om Afghanistan. Margot Wallström hävdade i en intervju i Lunchekot den 12 oktober att det var ett sätt att lära Libyen vad mänskliga rättigheter är.
EU är inte precis de rätta att undervisa om mänskliga rättigheter. En fundamental mänsklig rättighet är rätten att söka asyl. Den rätten förnekas nu tusentals personer som flyr undan krig, förtryck och fattigdom.
Stora delar av dagens flyktingproblematik beror på europeiska länders kolonialpolitik. De problem man skapade då visar sig nu i inbördeskrig på många håll i den exkoloniala världen. Europa är en integrerad del av världen och måste agera därefter. Dit hör att låta människor på flykt söka sin tillflykt här.
Europa och EU måste ta sitt ansvar och låta människor på flykt få söka asyl. För att detta ska ske måste starka proteströrelser byggas upp mot flykting- och högerpolitiken.
RS och Offensiv säger:
• Riv Fort Europas murar. Säkra vägar till Europa för flyktingar. Avskaffa Dublinförordningen. Riv upp EU:s avtal och samarbete med Libyen, Turkiet och Afghanistan. Stoppa militariseringen av flyktingpolitiken.
• Nej till tillfälliga uppehållstillstånd och gränskontroller – ja till permanenta uppehållstillstånd och familjeåterförening.
• Masskampanjer mot rasism och skuldbeläggning av flyktingar.
• Amnesti för alla som väntar, fått avslag och för papperslösa. Återinför asylrätten för alla som flyr från krig och förtryck.
• Gemensam kamp för jobb, välfärd och bostad åt alla – låt storföretag, banker och rika betala.
• Global kamp mot imperialismens plundring och militarism.
• Bygg en massrörelse mot terror och våld – för en socialistisk värld i fred och frihet.