av Arne Johansson // Artikel i Offensiv
Den franska pensionsstrejken som började den 5 december och framför allt slår mot den franska järnvägstrafiken och Paris lokaltrafik är nu inne på sin sjunde vecka.
Den fortsätter sedan flertalet av de berörda facken förkastar ett förslag från premiärminister Édouard Philippe om att vänta och se med en höjning av pensionsåldern från 62 till 64 år om facken själva kan komma med ett förslag om alternativ finansiering.
Macrons förhoppning att jul- och nyårshelgerna skulle ta loven av strejkrörelsen har helt slagit slint. Strejkrörelsen, som drivs av tiotusentals fackliga aktivister i de mest kampvilliga facken och de tvärsektor-kommittéer som kallas interpros, överträffar redan idag tidigare massiva proteströrelser från 1995, 2003 och 2010. De har också fortsatt massivt stöd bland allmänheten, med 75-procentigt stöd bland alla yrkesverksamma.
Den franske premiärministern Édouard Philippes försök i förra veckan att splittra strejkfronten ser ut att ha misslyckats. Enligt Philippe skulle facken få till slutet av april på sig att föreslå en alternativ självfinansiering av pensionsreformen till 2027, som regeringen då i maj skulle kunna ställa sig bakom.
Bara den mest moderata fackföreningen CFDT och några mindre grupper har kallat detta ”en seger”, medan flertalet berörda fack som CGT, FO, Solidaires, CGC och FSU kallar förslaget ”ett bedrägeri”, ”ett skambud”, ”ett trick” eller ”en bluff”.
”Kommunister, socialister, yttervänstern och de gröna fördömer en fälla”, lyder en rubrik i Le Monde.
Andra omstridda delar i pensionsreformen är ett poängbaserat system med den svenska modellen som förebild, där pensionen inte längre baseras på de bästa åren eller slutlönerna och ett stopp för vissa yrkesgruppers tidigare pensionering.
Fackens svar är fortsatta strejker i spårtrafiken, som redan är de längsta någonsin i modern tid, och nya protestdagar. Nu på torsdag genomförs en fjärde landsomfattande protestdag, där de CGT-anslutna arbetarna i Paris tunnelbana och på de franska statsbanorna får sällskap av hamnarbetare, arbetare vid oljeraffinaderier, vårdanställda, lärare, advokater och piloter, som också passar på att lyfta egna krav.
500 000 deltog den senaste protestdagen den 9 januari, något färre än den 5 och 17 december, men allt tyder på en fortsatt massiv uppslutning denna vecka som på allvar kan utmana Macrons agenda.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.