Det råder en fortsatt laddad stämning hos Gruvtolvans medlemmar. I torsdags sa man nej till LKAB:s bud på 3,7 procents lönehöjning och fackets krav på 5,7 procent står kvar.
Gruvfyrans medlemmar i Gällivare hade i fredags samlats till ett möte 500 meter under jord för att pressa företagsledningen då man även krävt att en representant från LKAB:s förhandlingsdelegation skulle närvara. Gruvarbetarna har genom den vilda strejken för två veckor sedan på 775-metersnivån tvingat tillbaka LKAB:s företagsledning till förhandlingsbordet, men det blev ett rungande nej till det nya skambudet på 3,7 procents lönehöjning.
”Strejk inte omöjligt”
Irritationen är hög bland medlemmarna och missnöjet börjar närma sig kokpunkten. I medierna skriver man att ”en strejk rycker allt närmare”, vilket Gruvtolvans ordförande Harry Rantakyrö bekräftar inte alls är omöjligt. – Vi har medlemsmöte i morgon onsdag (då detta nummer är under tryck). Här kommer Martin Ivert, vd för LKAB, att delta och medlemmarna kommer att få säga sitt, säger Rantakyrö till Offensiv.
Ingen tvekan om att Ivert kommer att få det hett om öronen?
– Jo, det är en väldigt irriterad stämning bland arbetarna, erkänner Harry.
Vad händer härnäst?
– Mötet under onsdagen blir avgörande för hur konflikten utvecklas, avslutar Harry.
Avgörande möte
Det som upprör de cirka 2 500 LKAB-anställda i Kiruna, Svappavaara, Malmberget och Luleå är företagets rekordvinster som går arbetarna helt förbi, medan toppcheferna fått sina löner höjda med över 30 procent. Diskussionerna kring Martin Ivert, LKAB:s vd, och dennes pensionsavtal på 80 miljoner kronor har ytterligare bidragit till dagens kampstämningar. Inte sedan 60-talets stormöten i samband med gruvarbetarstrejken har det samlats så mycket folk. Arbetarnas matsal i Malmberget var verkligen fullsatt och det fanns långt ifrån sittplatser till alla.
Ett annat gruvföretag som går bra är Boliden svenska gruvor (se förra numret av Offensiv).
Ensidig lönesättning
Aitiksarbetarnas lokala löneförhandlingar stannade på det centrala avtalet på 2,3 procent.
– Det finns ingen uppgörelse. Företaget har ensidigt satt ut det här och från fackets sida har vi ingen möjlighet att driva det vidare. Här ser vi nackdelen med industriavtalet, säger Hans-Göran Ölvebro, fackordförande för Metall avdelning 636 till NSD.
– Det är dom på högre nivå som får pengarna, medan vi får kaffepengar, menar Ölvebro.
Johannes Lundberg
