Av Raymond Stokki // Artikel i Offensiv
För två veckor sedan arrangerade Extinction Rebellion en protest utanför Sveaskogs huvudkontor i Stockholm. Den senaste veckan har påtryckningar mot Sveaskog florerat i sociala medier som hittills har pausat Sveaskogs planer på en skogsavverkning.
Under protesten och gatuockupationen som hölls i Stockholm, som Offensiv rapporterade om förra veckan, lyftes frågor om samiska rättigheter och skogsbruket. Under den gångna veckan har en mediakampanj och en digital namninsamling spridits mot Sveaskogs planer på avverkning inom Luokta Mávas samebys renskötselområde.
Bakom kampanjerna, som går under #StandWithLuoktaMávas, har artisten Sofia Jannok stått och efter att även klimataktivisten Greta Thunberg har stöttat kampanjen har Sveaskog meddelat att avverkningarna är pausade.
Bakgrunden till kampanjen är att Sveaskog inte har samverkat med Luokta Mávas som motsätter sig avverkningen. Det rör skog med biologisk mångfald, och ofta i liknande frågor rör det gammal skog med hänglav som är viktigt bete för renarna under vintertid. På den sociala medier-kampanj som spreds stod det bland annat:
”Sveaskog vill kalavverka 1 000 fotbollsplaner naturskog på min sameby – mot vår vilja. Om de tar skogen i vinter, överlever inte våra renar ens till vintern.”
Sveaskog backade efter protesterna och skrev på sin sida att de pausar för dialog med samebyn om hur skogsbruk och renskötsel ska kunna samexistera. Därtill lyfter Sveaskog att skogsbrukets förnyelsebara råvara behövs för att nå klimatmålen. Det i sig är ett svar på namninsamlingen som pekar på att Sveaskogs avverkning stöter sig med biologisk mångfald och går tvärt emot Parisavtalet och en hållbar framtid.
Under protesterna har det från olika håll påpekats att det inte är ovanligt att Sveaskog kommer runt regelverk om dialog, när en sameby opponerar sig, genom att helt enkelt sälja av skogen till en privat ägare som inte binds av samma regler och kan avverka utan samebyns vetskap.
Offensiv har pratat med Astrid Lindstrand Tuorda, en av dem som var med på protesten i Stockholm som ger sin bild av hur samiska frågor går hand i hand med klimataktivism:
– Jag var med för att jag främst vill uppmärksamma regeringen om att vi finns. Motståndet mot nuvarande klimat- och miljöpolitik finns och vi kommer inte att ge oss. Eftersom jag är same var jag även där för att visa att vår kultur drabbas hårt av exploateringar av samiska marker, till exempel gruvplanerna i Gállok och all skogsskövling.
Det största problemet för klimatet och miljön anser Astrid vara dagens överkonsumtion. Det som behövs är minskad användning av naturresurser och storskalig, global återvinning av det som har tagits ur naturen.
Protesten lyfte även frågan om att Sverige måste ratificera ILO 169, konventionen om urfolks rättigheter. Just i denna fråga har Sverige fått svidande kritik internationellt, framför allt på grund av frågor som rör samisk rätt till mark och vatten.
Astrid menar att samer idag har väldigt lite att säga till om markfrågor, att villkoren sätts av staten och att den viktigaste frågan handlar om bestämmanderätt till markerna.
– Helt ärligt tycker jag att det är väldigt pinsamt att Sverige inte har skrivit under ILO 169, när så många andra länder har gjort det. ■
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.