Frågor och svar om de höga elpriserna

av Offensiv

Varför kan priset på el flerdubblas från ett år till ett annat? Kommer priserna att ligga kvar på årets höga nivåer? Räcker elen till alla nya industrier och elbilar? Finns det någon som tjänar på de höga elpriserna?
Frågorna är många. I den här artikeln ska vi försöka ge svar på några av dem.

Hur hamnade vi där vi är idag?

Den avgörande förändringen var avregleringen av elmarknaden som genomfördes 1996. Fram till dess skulle priserna vara ”skäliga” utifrån hur mycket det kostade att producera elen. Avregleringen innebar att priset bestäms på en elbörs – utbud och efterfrågan gör att priset kan svänga från dag till dag och timme till timme.
Sedan 2012 är landet uppdelat i fyra elprisområden. Det gör att priset på el i Malmö kan skilja sig kraftig från priset i Kiruna.
Anledningen till att avregleringen kunde genomföras var en 180-graderssväng från socialdemokraterna. År 1993 sa den blivande socialdemokratiske statsministern Göran Persson i riksdagen:
”Om regeringen lägger ut en proposition i riksdagen med förslag om en avreglering av elmarknaden kommer vi att rösta nej. Vi får ta konfrontationen med den hårda kärnan av nyliberaler i regeringen.”
Några år senare var det den socialdemokratiska regeringen med Persson som statsminister som genomförde avregleringen.

Vad förändrades genom avregleringen?

Det fanns ganska gott om el i mitten av 1990-talet när avregleringen genomfördes. Efter några årtionden med en snabb ökning av elanvändningen planade kurvan ut, samtidigt som kärnkraften tillförde stora mängder ny elproduktion. Det innebar att priserna sjönk under de första åren efter avregleringen. 
Men det fanns flera baksidor av att det var vinstintresset som styrde. En sak var att nästan alla reservkraftverk stängdes. Det är förstås inte lönsamt att ha kraftverk som bara körs när det behövs riktigt mycket ström. Men utan dessa kraftverk funkar inte elsystemet när det är riktigt kallt på vintern. Nu tvingas samhället köpa in reservkraften via Svenska kraftnät.
Under den här tiden kapade också privata företag åt sig ett stort antal kommunala elbolag och elnät, som ett sätt att snabbt få fler kunder. År 1991 fanns det 207 kommunala eller lokala elbolag. Elva år senare hade 100 elhandelsbolag och 51 elnätsbolag sålts. Det gjorde att stora, ofta multinationella, elbolag fick större kontroll över elbranschen och kostnaderna för hushållen. 
Bolagen har med stor framgång drivit strider för att få höja nätavgifterna, priset för att skicka elen i ledningarna, under de senaste årtiondena.
Efter några år började priserna på el stiga igen och sedan har de svängt upp och ned ganska rejält, men det är under de senaste åren som prissvängningarna har blivit extremt stora.

Varför har priserna stigit så mycket nu?

På en marknad sätts priset utifrån den dyraste produktionen som är igång. När det gäller elproduktion leder det till en helt extrem situation. Skillnaderna i produktionskostnader mellan olika slags elproduktion är nämligen jättestora. Det är billigt att producera vind- och vattenkraft, solenergi och kärnkraft är lite dyrare, kraftverk som eldas med kol eller gas är ännu dyrare att driva. Det betyder att elen kan vara nästan gratis en varm sommardag när det blåser mycket. Det har till och med hänt att priset på börsen har varit negativt. 
När det behövs mycket el är det de dyra kraftslagen som styr priset, och det blir dyrt. Det som har gjort att det har blivit extra dyrt i år är att Rysslands invasion av Ukraina har gjort att priset på gas drivits upp och då följer elpriset med uppåt.
I och med att elmarknaden i en stor del av Europa sitter ihop stiger priserna även i Sverige, trots att all den el som produceras är billig och att det finns ett rekordstort överskott på el.

Hushåll betalar 45 öre i skatt. För de elintensiva företagen är skatten 0,5 öre. Det finns också andra undantag som ger vissa företag lägre elpris.

Varför är det så dyrt i södra Sverige?

Det finns ett stort överskott på el i norra Sverige och ett underskott i söder. Detta underskott blev större när Vattenfall beslutade sig för att stänga två kärnreaktorer i Ringhals, som inte längre var lönsamma. 
Om energibolagen hade byggt ut vindkraft och solenergi i södra Sverige hade detta inte varit något större problem, men i själva verket har utbyggnaden av vindkraft varit kraftigt koncentrerad till norra Sverige där det redan finns ett stort överskott. Till och med nu, när priserna har stuckit iväg uppåt, är det i norr som de flesta nya vindkraftparkerna kommer att byggas under de närmaste åren.
I södra Sverige innebär detta att det finns ett behov av att importera el, och då blir det de höga elpriserna i Centraleuropa som styr elpriset.
De stora elbolagens uteblivna satsningar på att bygga ut elproduktionen i söder är ett skrämmande exempel på hur det kan gå när det inte är samhällets behov som styr inom elsektorn.
I valdebatten pekade många politiker ut Svenska kraftnät som de ansvariga. Kapaciteten att skicka el från norr till söder borde ha byggts ut snabbare. En utbyggnad är på gång. Men den bästa lösningen på elförsörjningen är förstås att se till att elproduktionen finns någorlunda nära de områden där elen behövs. Att skicka el lång väg leder till förluster längs vägen.

Hur dyr kan elen bli i vinter?

För någon vecka sedan intervjuades Vattenfalls vd Anna Borg i SVT:s program 30 minuter. Då sa hon att elpriset troligen kommer att stiga. Elräkningen för en eluppvärmd villa i Skåne kan bli så hög som 13 000 kronor i december. Några dagar senare låg elpriset i södra Sverige på ungefär tio öre per kilowattimme. Det är en slående bild av det kaos som den fria marknaden på el har skapat.
Det troliga är att priset kommer att stiga, men det går inte att säga hur högt det kommer att bli. Helt avgörande är hur bra det går att hushålla med elen. Forskningsinstitutet Energiforsk har kommit fram till att en minskad elanvändning är det bästa sättet att hålla nere elpriset. Om elanvändningen sänks med tio procent skulle priset i vinter kunna halveras och ligga kvar på omkring 1,50 kronor per kilowattimme i södra Sverige. Det vill säga ungefär samma nivå som förra vintern.
Åtgärder för att hushålla bättre med elen borde ha genomförts för länge sedan. Till exempel är det orimligt att använda direktverkande el för att värma upp hus. Flera undersökningar har visat att potentialen för att spara på el är stor, både i bostäder och inom industrin. Men elbolagen har självklart inget intresse av att driva på för energibesparingar. De vill sälja så mycket el som möjligt. Ingen av regeringarna under det senaste årtiondet har satsat på att spara energi.
Bostäder och lokaler står för nära fyra tiondelar av energianvändningen. Organisationen Klimatriksdagen har visat på hur det skulle gå att kraftigt minska den energianvändningen genom bland annat högre krav på nybyggda bostäder, rotavdrag bara för energieffektivisering och göra det obligatoriskt att bygga solpaneler på byggnader som är lämpliga. Hade sådana åtgärder satts in för tio år sedan skulle elpriserna idag ha varit väsentligt lägre nu.
När det nu mycket är upp till de enskilda individerna att lösa problemen blir orättvisorna stora. Villaägaren med pengar på banken kan klara sig bra genom att lägga solpaneler på taket. Hyresgästen med knapp ekonomi kan bara hoppas att fastighetsägaren förbättrar isolering och ventilation, annars är alternativet att sänka värmen.

Får alla betala lika mycket för elen?

Nej. De stora företagen som förbrukar mycket el har ett undantag från skatten på el. Hushåll betalar 45 öre i skatt. För de elintensiva företagen är skatten 0,5 öre. Det finns också andra undantag som ger vissa företag lägre elpris.
De riktigt stora elförbrukarna inom industrin har ofta antingen egen elproduktion eller avtal direkt med elleverantörerna (Power purchase agreements). Det är långsiktiga avtal där priset sätts utifrån produktionskostnaden. Idag ger det ett elpris på lite drygt 30 öre per kilowattimme.
Även de hushåll som har råd och möjlighet att sätta upp solceller får förstås en betydligt lägre elkostnad än om man måste köpa elen från ett elbolag. Klasskillnaderna kan knappast bli tydligare än när det gäller priset på el.

Finns det några som tjänar på det höga elpriset?

De stora energibolagen i Sverige är de stora vinnarna. De tillverkar el med framför allt vatten- och vindkraft. Kostnaden för att producera vindkraft ligger till exempel på mellan 25 och 35 öre. Det gör att vinsterna blir enorma när priset ligger på en krona eller mer.
En del av produktionen kan vara prissäkrad, så att detta inte slår igenom fullt ut på en gång. Men redan i år går det att se att vinsterna stiger rejält.

Kommer priserna att fortsätta vara höga framöver?

Om elen kan kosta 3 kronor ena dagen och tio öre några dagar senare är det svårt att göra bedömningar om framtiden. Men så länge gasflödet från Ryssland är stoppat är det troligt att elpriset i Centraleuropa kommer att vara högt under flera år framöver. Det kommer att påverka elpriserna i södra Sverige.
Det effektivaste sättet att hålla nere elpriset under de kommande åren är politiska åtgärder för att minska elförbrukningen, samt snabb utbyggnad av förnyelsebar elproduktion i södra Sverige.
Det man kan vara helt säker på är att så länge det är marknaden som styr elpriset kommer priserna att svänga rejält upp och ned på både kort och längre sikt.

Den nya högerregeringen säger att satsningar på ny kärnkraft ska få ner elpriserna – kommer det att fungera?

Det enkla svaret är ”Nej”. Visst skulle betydligt mer elproduktion i södra Sverige bidra till att sänka elpriset från dagens rekordnivåer. Men själva anledningen till att några reaktorer har stängts av är att el från kärnkraft är ganska dyr. 
Om kärnkraft skulle bli basen för elproduktionen i södra Sverige skulle det rimligen ge ett långsiktigt högre elpris än det vi har sett under de senaste tio åren. Särskilt eftersom ny kärnkraft skulle kräva att det byggs ytterligare ett slutförvar för det utbrända kärnbränslet. 
Vattenfalls vd gör bedömningen att ett första mindre kärnkraftverk tidigast skulle kunna byggas inom tio år. Under den tiden går det att flerdubbla den förnyelsebara elproduktionen i södra Sverige.
Ovanpå detta kommer de miljömässiga skälen för att inte bygga ny kärnkraft.

Behovet av el väntas öka framöver – går det att få fram så mycket el?

Framför allt industrin vill ha mycket mer el för sådant som batterifabriker och nya metoder för stålproduktion som ger lägre koldioxidutsläpp. Prognoser som har gjorts de senaste åren pekar mot minst en fördubbling fram till mitten av århundradet.
Det är en väldigt stor uppgift som kanske skulle gå att klara på ett bra sätt om det gjordes utifrån samhällsnyttan och med en övergripande planering. När det görs på kapitalismens villkor är risken för stora problem uppenbar.
Alla de inblandade industrierna vill komma igång så snabbt som möjligt. Om alla projekt skulle genomföras som planerat skulle det krävas enormt mycket mer el och massor av nya ledningar redan fram till 2030. Särskilt i norra Sverige, där de flesta av de nya industrierna ska byggas.
Svenska kraftnät gör redan jätteinvesteringar i näten, men kommer att ha mycket svårt att hinna med. Dessutom vet de idag bara var det kommer att behövas mer el, men idag går det inte att säga var alla de nya vindkraftparker ska byggas som ska leverera elen.
Det finns företag som pratar om att bygga pipelines för vätgas. Det är lättare att transportera energi i den formen än i elledningar, vilket skulle kunna minska pressen på att bygga ut elnätet. Men även den planeringen sker helt på marknadens villkor. Det går inte att säga om, när och var ett vätgasnät kommer att byggas.
Det finns heller ingen prioritering utifrån samhällsnyttan av de olika satsningarna som vill ha mer el. En serverhall som används för att tillverka kryptovaluta väger lika tungt som en industri som kan bidra till att minska koldioxidutsläppen.
Att bara satsa på att bygga ut elproduktionen kommer inte att vara hållbart. Det behövs också en bättre hushållning. Det behövs mycket metaller för vindkraft och solenergi. Det sätter en gräns för hur mycket mer el det går att producera.

Vad är alternativet till dagens marknadskaos?

Den åtgärd som skulle ha omedelbar effekt är att skrota elbörsen och återinföra en prissättning som bygger på vad det kostar att tillverka elen. Det skulle ge lägre och förutsägbara priser på el.
Det behövs en rad politiska åtgärder för att minska behovet av el. Stöd för att byta ut direktverkande el och för energisparåtgärder i bostäder är en åtgärd. Krav på mycket låg energiförbrukning i nybyggda hus. Att det blir obligatoriskt att bygga solpaneler vid nybyggnation, där det är lämpligt. Prövning av nya elintensiva projekt utifrån samhällsnytta är nödvändigt om det ska finnas utrymme för de industrisatsningar som behövs för klimatomställningen.
Det behövs kraftfulla satsningar på förnyelsebar energi, men detta måste ske på ett rimligt sätt. Bygget av vindkraftparker måste ge återbäring för de områden som berörs. Krav på installation av solpaneler vid nybyggnation skulle ge mer elproduktion där elen behövs mest.
De senaste 25 åren har visat att privata företag som jagar högsta möjliga vinst inte klarar av att säkra en långsiktigt fungerande elförsörjning. Detta kommer att bli än tydligare i en period när elbehoven kommer att öka. De stora elbolagen måste vara ägda av samhället för att säkra att elproduktion och nät byggs ut långsiktigt och utifrån samhällets behov.