Frågor och svar om Nato

av Robert Bielecki // Artikel i Offensiv

Natodebatten går het. I den militaristiska upprustningens storm som nu råder – en del av den pågående chockdoktrinen – kan det vara svårt att hålla kursen. Offensiv ger några svar på vanliga frågor vi har fått den senaste tiden.

Är inte Nato en allians för fred och försvar?

Först måste man fråga sig i vems eller vilkas intressen saker och ting görs i. Vi lever i ett klassamhälle, som idag karaktäriseras av den ena klassens (kapitalistklassen) underkuvande av den andra (arbetarklassen). Beslut fattas av makthavarna som antingen tjänar eller tillhör den härskande klassen, kapitalistklassen. Enkelt uttryckt är det populära uttrycket ”de 99 procenten”, alltså ”resten” av folket som inte tillhör kapitalistklassen, arbetarklassen.
Nato är i grunden ett verktyg för Västimperialismens intressen, det vill säga den västerländska kapitalismen och som framför allt leds av USA. Nato bildades ju inte som en allians för försvar, utan för att besvara ”hotet från Sovjet” 1949. Varken USA, Frankrike, Storbritannien, Tyskland eller de andra medlemsländerna är några vänner av demokrati eller fred. Hur många demokratiska val och regeringar har inte USA och Västimperialismen undergrävt, störtat eller kuppat bort som inte går deras ärenden?
Den USA- och Storbritannien-ledda invasionen av Irak 2003, kriget i Afghanistan, bombningen av Libyen, det pågående bombkriget mot Jemen, Turkiets krig mot kurderna och den israeliska statens brutala förtryck och krig mot Palestina är bara ett axplock av saker som Nato och/eller dess medlemsländer aktivt stödjer eller deltar i.
Natos fruktansvärda bombkrig mot dåvarande Jugoslavien 1999 (idag Kosovo), som varade i 78 dagar och dödade över 500 civila (vissa uppgifter gör gällande att tusentals civila dödades), är ett annat som lämnade stora delar av landet i ruiner.
Nato är i allra högsta grad en anfallsallians. Det handlar alltså varken om fred eller försvar, utan om maktintressen, ekonomiska intressen och geopolitiska intressen. Natos så kallade ”fredsbevarande” styrkor kan mer utläsas som ”Västimperialismens intressens bevarande” styrkor.

Står Sverige inte bättre med än utan Nato?

I debatten handlar det ofta om att ”välja sida”, alltså att välja om Sverige ska ansluta till Nato eller inte med hänvisning till det ryska hotet. Närmandet till Nato har pågått länge, och samarbetet blev än närmare när Sverige skrev under värdlandsavtalet 2014.
Alla riksdagspartier har dock valt en extrem, oemotsvarad upprustning av militären i Sverige, med ett höjt försvarsanslag till 2 procent av BNP, den andel av BNP som Nato råder dess medlemsländer att lägga på ”försvaret”.
Borgfreden bakom detta beslut (alltså den enighet som nu råder mellan alla riksdagspartierna och deras uppslutning bakom stat och kapital) lägger en farlig grund för ett snabbt framtida Natomedlemskap, samtidigt som det kommer att urholka välfärden eftersom finansieringen ska ske ”krona för krona”, det vill säga på bekostnad av andra områden – exempelvis vård, skola, omsorg, barnomsorg, socialtjänst med mera.
Som socialister väljer vi också sida; arbetarklassens sida. Vi utgår alltid utifrån vad som gynnar arbetare, fattiga och förtryckta. För oss är det en självklarhet att vara emot krig och alla krigshökar samt upprustning av krigsmaskineriet.
Vi är emot imperialismen, oavsett om den kommer från Nato, USA, Ryssland, Kina eller något annat land. Kapitalismen reproducerar krig, konflikter och orättvisor, och vapenindustrin är enormt profitrik.
Sverige står alltså inte bättre med Nato, eftersom landet då pliktas till att delta i krigsinsatser och anfall. Det bidrar till ökad krigshets, som inte tjänar vanligt folk. Det ökar osäkerheten och spänningarna. Vem vet vilka framtida krig som Väst anser sig ”behöva”?

Vad är alternativet?

Istället för Nato, mer militär och chockdoktrin säger vi: militär nedrustning – nu. Förstatliga och ställ om från vapen och krigsmateriel till civil produktion för att gynna folket i alla länder. Rusta välfärden, inte militären. Ut med de ryska trupperna ur Ukraina. Stöd de arbetaraktioner mot kriget som pågår, exempelvis hamnarbetare runtom i världen – inte makthavarnas geopolitiska schackdrag som utnyttjar krigsutbrottet för sina egna syften.
Vi gör allt vi kan inom RS och ISA för att bygga och stärka de antikrigsprotester som äger rum, samt för att stödja de som modigt kämpar inom Ryssland mot kriget och mot den fruktansvärda repression de utsätts för av den ryska regimen.