Framtidens Hjällbo – För vem?

av Kristofer Lundberg

Hjällbo, beläget i stadsdelen Angered i Göteborg, har en befolkning på 7 608 personer. Mellan 1971 och 2019 ökade befolkningen med 2 612 personer, och under samma period har bara 12 nya lägenheter framkommit.
Av de bostäder som finns i stadsdelen byggdes 91 procent mellan 1961 och 1970. Samtliga av dagens 2 300 befintliga lägenheter byggdes för 50-60 år sedan och har inte genomgått några renoveringar sedan dess. Dessa siffror avslöjar såväl trångboddheten som behovet av nybyggnation och renovering.

Men när politiker och de kommunala bolagens tjänstemän nu talar om planerna inför vad som kommer vara Hjällbo 2040 finns all anledning att ställa oss frågan: Framtidens Hjällbo – för vem?
I Hjällbo saknar många, likt andra förorter, de mest grundläggande behoven som arbete, bra bostäder, utbildning och fritidssysselsättning.

Arbetslösheten i området är 13,2 procent jämfört med snittet i Göteborg på 5,6 procent. 86,2 procent av ungdomarna saknar eftergymnasial utbildning. Medelinkomsten i området är 176 600 kronor mot snittet i Göteborg på 297 300 kronor.
40 procent av hushållen är barnfamiljer. 21 procent av hushållen består av fem personer eller mer. 11,3 procent har tre barn eller fler; motsvarande snitt i Göteborg är 6,2 procent. 89,6 procent av befolkningen i stadsdelen har utländsk bakgrund, och 58,3 procent är födda i utlandet.
Ohälsotalet är 36,4 procent – mer än dubbelt så högt som snittet i Göteborg.
Dessa siffror är viktiga att väga in för att förstå vad som riskerar att hända med området genom Framtidens Hjällbo. Poseidon och dess uppdragsgivare i staden har tagit fram syfte, mål och strategi för Hjällbo 2040. De har under ett års tid planerat 21 år framåt i tiden.
Frågan för de boende i området är var befinner de sig i denna planering och vad kommer det betyda för dem?

Poseidon säger sig vilja:
• Motverka trångboddhet.
• Minska segregationen och demokratiunderskottet.
• Öka antalet arbetstillfällen.
• Förbättra skolresultat och folkhälsa.
• Verka för att Hjällbo stryks från listan över utsatta områden.
Det låter ju bra, men att förstå problembilden är inte den samma som att sitta på lösningarna. Det finns en rad varningstecken när vi tittar närmare på metoderna, delvis för att en av förebilderna som pekas ut är Gårdstensmodellen (läs mer i nästa veckas Offensiv).

Vad är det som väntar Hjällbo? Det talas om renoveringar, nyproduktion, ombildningar, renoverade torg och vräkta föreningar; alla fem varningstecken för gentrifiering av ett område. Visst behöver lägenheterna renoveras då husen är 60 år gamla. Den tekniska livslängden har passerat för länge sedan utan åtgärder. Det finns stora brister på avlopp, värme, ventilation, badrum och kök.
Men frågan är vem som ska betala och vad det kommer att kosta. Om inte bolagen presenterar ett 0-alternativ finns risken för att hyrorna drivs upp.
Med 176 600 kronor per år i medelinkomst finns ingen möjlighet att betala hyran för nyproducerade hyresrätter, inte heller om renoveringarna chockhöjer hyran. När Hjällbo ska fördubblas i storlek, vilken plats har då de som bor där idag?

Ur den sociala och politiska situationen växer nu organiseringen i området. Lokala aktörer har funnit varandra och bildat ett Hjällboråd för civilsamhället, en lokal organisering med ortens kvinnor i fronten. Det är ett samarbete mellan boende i området, lokala mötesplatser, skola, förenings- och kulturliv som har skapat viktiga mötesplatser och börjat formulera lösningar på sociala och politiska problem. Denna organisering måste nu kräva ett verkligt inflytande över processen.
På det möte som hölls i Hjällboskolan med Hjällborådet var det uppenbart att de boende tröttnat på att beslut tas ovanför deras huvuden. De är trötta på tillfälliga projekt som kommer utan reellt inflytande för de boende och på skendemokratiska processer där besluten redan är fattade. Det finns en rad dialogprocesser färskt i minnet hos de boende.

Hyresgästkollektivet i Hjällbo har alla skäl att organisera sig. De lokala hyresgästföreningarna bör göra gemensam sak med Hjällborådet, med det vräkningshotade föreningslivet och andra aktörer för att ta kontroll över utvecklingen. I planerna för Framtidens Hjällbo måste de boende få makt och inflytande över utvecklingen för att garantera att alla har råd att bo kvar.
När så omfattande förändringar är på gång måste lokalsamhället få komma in tidigt i processen, inte få ett färdigbeslutat faktum presenterat framför sig.
Poseidon kan här lära av andra områden som gjort dessa misstag. Boende i området måste få leda och forma processen – de verkliga experterna i Hjällbo är de boende. De vet vilken renovering som behövs och vad en har råd att betala.
Det behövs en varsam renovering med målsättningen att alla ska kunna bo kvar. De boende vet hur människor i området rör sig, var nya hus bör byggas och vad som ska finnas i dem.

Såväl nybyggnation som renovering måste ha social-, ekologisk-, ekonomisk- och kulturell hållbarhet som utgångspunkt. Renovering och nybyggnation bör därför inkludera områdets arbetslösa ungdomar: ge dem lärlingsplatser, utbildning, arbete och sedan ett lägenhetskontrakt i lägenheter med rimliga hyror.
Lägenheter bör byggas och renoveras klimatanpassat för att möta klimatförändringarna, och de nybyggda husen ge plats till mötesplatser, föreningsliv och lokal handel.
Genom lokal organisering skulle Hjällbo, likt Hammarkullen, kunna skriva ned nya samhällsregler i beslutsprocesserna och vinna makt över hem och närområde och de processer som kretsar kring dem.

Bakgrund om projektet Framtidens Hjällbo

Nio stora aktörer – AB Framtiden, Bostads AB Poseidon, HSB Göteborg, Riksbyggen, Skanska Sverige AB, Boklok, Förvaltnings AB Göteborgslokaler, Johanneberg Science park, SDF Angered och Göteborg Egnahems AB – har inlett ett omfattande projekt om Framtidens Hjällbo.
I takt med att Göteborg växer, centrumkärnan byggs ut och Gamlestaden utvecklas till att bli ett nytt centrum blir stadsdelar som Hjällbo mer centrala och attraktiva. 
Området har länge haft behov av satsningar och utveckling. Hjällbo är entrén in i Angered som sammankopplar stad och natur med dess närhet till naturområden. Hjällbo har länge setts som ett ytterområde, men ligger endast 12 minuter från Göteborgs central med spårvagn.

Därför har det tidigare bortglömda Hjällbo i takt med att staden växer blivit ett naturligt intresse för stadens politiker, tjänstemän och privata profitörer.
”I centrum står alla som idag bor och verkar i Hjällbo; de som ska leva, trivas och känna sig trygga i stadsdelen”, skriver aktörerna i en debattartikel i GP i början av februari.
Det talas i stora visioner om att ”processen bygger på engagemang och medverkan” och att ”steg för steg kommer de boende att involveras med stora möjligheter att påverka det som händer”. Trots detta är mycket redan bestämt och företagen har processat i över ett års tid tillsammans utan de boendes eller Hyresgästföreningens inblick.
Trots talet om att de boende ska få inflytande har inga processer startats trots att initiativet redan är igång med start på Hjällbo Lillgata som ska renoveras, ett område som varit aktuellt för ombildningar i omgångar.
I talet om upprustningen ingår också att se över lokaler och gångstråk, skapa tryggare miljöer och naturliga mötesplatser. Trots detta har beslut tagits om att vräka föreningarna i föreningshuset utan dialog med området eller riskanalys om vad det kommer att innebära.