–Moralen är på topp, vi avancerar framåt varje dag nu. Men det finns inget romantiskt i det här, vi befinner oss i krig, säger Rafael Rahl Qadr, YPG-soldat vid fronten i Kobanê.
Rafael Rahl Qadr är kurd och bosatt i Stockholm. Det är vid det tredje inbokade tillfället som Rättvisepartiet Socialisterna och Offensiv slutligen lyckas nå honom för en intervju. Första gången var svårt med täckningen och andra gången satt han fast i strider på ett hustak. Under hela intervjun hör vi hur striderna pågår i bakgrunden.
Det var islamisternas brutalitet mot det kurdiska folket, inte minst barnen som fick honom att resa till Kobanê och ta till vapen. Efter YPG:s säkerhetsgenomgång och bakgrundskoll fick han tillstånd för inresa och har nu anslutit till striderna som krypskytt.
Rafael har ingen militär bakgrund, men har en grundläggande militär träning som livvakt.
– YPG/YPJ är de enda som strider här nu. Jag har aldrig varit politiskt aktiv, men jag har lärt mig mycket sedan jag kom hit, förklarar han och fortsätter att berätta om misären bland flyktingarna:
– Innan jag korsade gränsen in i Kobanê såg jag situationen i flyktinglägren. Den är fruktansvärd. Det har påverkat mig mycket. Man ser barn på gatan som saknar kläder, det är kallt och blött men inget som värmer.
– Det är mycket kallt, vi saknar el och värme och det finns inget varmvatten. Maten vi äter är uteslutande konserver och värms av små gasolkök. Vi strider, omgrupperar oss och sover, mycket mer orkar man inte, berättar Rafael om livet vid fronten och vidare om de militära framgångarna:
– Jag tror att IS kommer att drivas ut, men det betyder inte att de är besegrade. Frontlinjen flyttas fram varje dag. Avgörande har varit att vi tagit kontroll över strategiska platser.
Rafael är kritisk till USA:s bomber och delar den åsikten med många i gerillan:
– Amerikanska plan har bombat sönder allt, vi hade klarat oss bättre utan detta. De har bombat sönder byggnader, men inte IS. De har bombat sjukhus, skolor – allt.
En vändpunkt i kampen mot IS var då den internationella opinionen tvingade Barzani (presidenten i irakiska Kurdistan) att skicka styrkor och Turkiet att släppa igenom frivilliga. Men Turkiets roll i Kobanê går inte att ta miste på.
– De turkiska soldaterna vid gränsen har skjutit mot civila som har demonstrerat. Senast för två veckor sedan sköts en 18-årig tjej, som ville till Kobanê, till döds av turkiska soldater. Tårgas har satts in för att skingra de som protesterar mot hur flyktingarna behandlas. Den bild som förmedlas i svensk och internationell media är fel. Det är inte turkiska myndigheter som hjälper flyktingarna vid gränsen, utan det är kurdiska hjälporganisationer, individer och det kurdiska partiet BDP.
För Rafael handlar slaget om Kobanê om mer än att bekämpa IS:
– Jag vill ha bort diktaturerna, jag vill se demokrati och jag strider för ett sekulärt, rättvist Kurdistan. ■
