Friskolor är beviset för marknadens kaos

av Raymond Stokki // Artikel i Offensiv

Friskolesystemet har många gånger synats med avslöjande om allt ifrån religiösa övergrepp till dränering av skattemedel eller ojämlik utbildning som driver på klassklyftorna. Men ändå får detta fortsätta som resterna efter nyliberalismen, där offentlig sektor varken ägs eller kontrolleras gemensamt eller demokratiskt. Enligt samma modell drivs allt, offentligt och skattefinansierat, som företag anpassade till marknadens kaos.

Offensiv har tidigare rapporterat om baksidan av den idé som påstods skulle ge lärare och elever frihet och mångfald. Idag ser vi istället betygsinflation, skattesmitare, sänkta lärarlöner, sämre och mindre likvärdig utbildning, försämrad arbetsmiljö för elever och personal, indragna studievägledare, bibliotek, elevhälsa och framför allt att ett fåtal redan rika personer suger ut skolans pengar för att stoppa dem i egen ficka.
I allmänhet har lärare vid friskolor lägre lön och större klasser. När Internationella engelska skolan (IES) granskades, efter kritik om sexistiska klädkoder, uppdagades det att nyexaminerade utländska lärare anställs med lägre lön. Jämförelsevis mot medianlönen skilde sig lönen med 10 000 kronor.
Att maximera elevantalet i klasserna, att hålla lönerna nere samt att hålla en miniminivå på övriga tjänster hjälper till med att göra stora vinster. Ett annat sätt är att suga ut olika bidrag från kommunerna, oftast kopplat till fastigheter, något som bland annat IES systematiskt har använt för att höja sina vinster.

Segregationen hos friskolor är en stor vagel i skolvärlden öga. Friskolor har flertalet gånger avslöjats och kritiserats av Skolinspektionen på grund av att de har stängt vissa elever ute genom diverse urval.
Att friskolor använder sig av elev­urval är inte exempel på ”bad apples”. I början av året kom Skolinspektionen ut med en granskning av friskolor som kritiserade 80 procent av skolorna. Till exempel ifråga om kösystem eller att göra sig otillgängliga för elever som exempelvis skulle vara i behov av extra stöd, eller genom att använda sig av segregationen i samhället, som att bygga skolor i sociokulturellt starkare områden eller marknadsföra sig mot mer välbeställda föräldrar.

Ytterligheten i det marknadskaos som är friskolevärlden inträffade 2013, när skolkoncernen JB education AB (John Bauer) gick i konkurs. Då blev 10 000 elever plötsligt utan skola, trots att företaget gjorde 74 miljoner kronor i vinst.
LO kom i somras med en rapport som visade på 30 år av misslyckanden med experimentet friskolereformen. Tillsammans med kommunaliseringen, som flyttade resurserna och besluten till kommunerna, har nedskärningar kunnat fortsätta trots att, och delvis på grund av, vinstjakten i svensk skola som har kunnat fortsätta.

När vinstjakten styr blir resultatet därefter. För eleverna blir följderna fatala.

När vinstjakten styr blir resultatet därefter. För eleverna blir följderna fatala; vissa kan få men för livet och andra blir snuvade på den utbildning de har rätt till.
Några nyare exempel är när IES införde en klädkod som var strikt, men mest för tjejer: En sexistisk klädkod om hur mycket hud som fick visas och att längden på kjolarna mättes. En proteststorm och anmälningar där Skolinspektionen ansåg att skolan bryter mot skollagen.
Ett annat exempel är från Praktiska Gymnasiet Luleå, där elever som skulle få yrkesförarutbildning inte fick vare sig den utbildning de skulle få eller som branschen kräver för vissa körkort. Elever vittnade i höstas om körtimmar som saknades och lektioner som saknade lärare.
I höstas lyfte även Uppdrag Granskning fram religiösa friskolor och hur det under 20 års tid har förekommit psykiska övergrepp i exempelvis Kristna skolan. Under året har Skolinspektionen stängt 12 religiösa friskolor.

För att förändra skolan till det bättre krävs det ett totalt stopp för vinster i välfärden. Det krävs gemensam kamp av personal och elever för bättre arbetsvillkor, studievillkor och löner. Skolan måste också övergå i statlig regi för gemensamt ägande och kontroll.