Frys hyran & bort med moms på maten

av Per Olsson // Artikel i Offensiv

År 2022 blev till ett ekonomiskt skitår för de flesta och tyvärr ser inte 2023 ut att bli ett bättre år; vanliga hushåll får en eller flera tusenlappar mindre att röra sig med per månad. Under förra året slukades löner, pensioner och bidrag av de snabba prisökningarna, särskilt på mat och el.
Priset på livsmedel steg med 18 procent ifjol, vilket betydde att en tvåbarnsfamilj tvingades spendera närmare
1 500 kronor mer på mat i december än i januari 2022.

Sedan januari förra året har en tvåbarnsfamilj förlorat 4 400 kronor i köpkraft. Reallönerna sjönk med nästan 6 procent förra året.
”Den största reallönesänkningen sedan åtminstone 1960; det år då Medlingsinstitutets statistik börjar. De två tidigare bottennoteringarna var 1991, då reallönerna minskade med 3,4 procent, och 1980, då de föll med 3,7 procent”, konstaterade LO-ekonomerna i sin senaste prognos.
Hushållen fick heller ingen kompensation för de drastiskt höjda levnadskostnaderna under 2022, utan det blev mest löften från S- regeringen och från det blåbruna styret inget, förutom att det tidigare beslutade elprisstödet snart ska börja betalas ut.
”I (den blåbruna) regeringens budget finns inte många förslag som ger avtryck i plånboken. Det enda aktiva förslaget som sänker skatten är att de som har fyllt 65 år ska få lägre skatt på arbetsinkomsten”, skrev Dagens Nyheter den 3 januari.
I andra länder har till och med högerregeringar gett hushållen åtminstone viss kompensation och i Spanien har moms på baslivsmedel tillfälligt avskaffats – fram till sista juni – i år.

Trots rekordhöga elräkningar i december kommer det dröja till februari innan det elprisstöd som omfattar elprisområde 3 och 4 i södra Sverige börjar betalas ut och långt senare kommer hushåll i norra Sverige få del av det nya elprisstöd som regeringen aviserade i måndags.
Till följd av inflationen höjs basprisbeloppet i år, vilket höjer en del ersättningar och bidrag och ger en viss lindring. Men det är inte till följd av något regeringsbeslut och höjningen (8,7 procent) är bara en kompensation för de prisökningar som har varit, ingen standardförbättring.
De ersättningar som bestäms politiskt och inte automatiskt justeras upp i takt med inflationen, som till exempel barnbidrag, underhållsstöd och a-kassa, förblir på samma låga nivå. Dagersättningen för asylsökande, som inte har höjts sedan 1994, förblir på svältnivån – 71 kronor per dag.
Regeringens stålbad drabbar dock inte alla. Höginkomsttagare får nya skattesänkningar i år. De som tjänar drygt 51 000 kronor i månaden eller mer får då en tusenlapp i sänkt skatt varje månad. De som tjänar under 46 200 kronor i månaden får däremot ingen skattesänkning.
Skattesänkningen kostar 13 miljarder kronor för 2023 och kostar nästan lika mycket som 20 000 nya välfärdsjobb.
Att jobbskatteavdraget också räknas upp med prisbasbeloppet ger högavlönade ytterligare några tusenlappar i sänkt skatt i år.

De vinststinna fastighetsbolagen kräver rekordstora hyreshöjningar i år, på uppemot 10 procent och ibland till och med mer. Enligt Statistikmyndigheten SCB ligger den genomsnittliga månadshyran för en lägenhet på tre rum (70 kvm) på 7 753 kronor, men det är ett rikssnitt och i särskilt storstäderna är hyran betydligt högre. I Stockholms innerstad får man betala i genomsnitt 15 000 kronor per månad för en lägenhet på 70 kvm som är byggd 2021 eller senare, enligt SCB.
En tioprocentig höjning skulle innebära att snitthyran för en trea ökar till 8 528 kronor i månaden (plus 775 kronor) och totalt 9 300 kronor på ett år. En femprocentig höjning skulle innebära att snitthyran för en trea ökar till 8 140 kronor i månaden (plus 388 kronor) och totalt 4 656 kronor mer under 2023. Till det ska läggas höjda kostnader för el, vatten med mera.
Enligt den statliga bolånebanken SBAB kommer räntan på rörliga bolån ha stigit till 4,5 procent redan i februari i år, vilket betyder 2 500 kronor mer i månaden på varje lånad miljon.

Ifjol ökade priserna (inflationen) med närmare 10 procent, men lönerna i hela ekonomin steg med bara 2,8 procent och inom den offentliga sektorn med knappa 2 procent. Arbetarna, särskilt lågavlönade, fortsatte att förlora gentemot andra klasser och grupper i samhället.
LO-fackens lönekrav på 4,4 procent är mot den bakgrunden skandalöst lågt och innebär nya kraftiga reallönesänkningar, även om fackförbunden skulle få det man har krävt.
”Trots viss osäkerhet tyder mycket på att löntagarna får en löneökning på i genomsnitt tre till fyra procent nästa år. Även om lönerna ökar nominellt 2023 drabbas löntagarna av ytterligare ett år av reallönesänkning. De flesta löntagare får därmed räkna med att köpkraften sjunker med fem till sju procent i år”, skriver Swedbank privatekonomi den 4 januari.

Det är fackens uppgift att ta strid för medlemmarnas reallöner. Arbetarna och de sämst ställda ska inte betala krisen.
Därför säger Rättvisepartiet Socialisterna och Offensiv:
• LO:s bud på 4,4 procent är på tok för lågt. Nej till lönetak och arbetsgivarvänliga ”märken”. Ta fajten för reallönerna i avtalsrörelsen – förbered för strejk. Låt medlemmarna rösta om avtalet.
• Frys hyrorna och stoppa vräkningarna.
• Försvara hyresrätten – för en social bostadspolitik.
• Bort med moms på maten.
• Höj barnbidragen, pensioner, försörjningsstöd samt ersättningarna i socialförsäkringarna.
• Riv upp privatiseringarna och avregleringarna av elmarknaden. Återförstatliga elnätet. Avgiftsfri kollektivtrafik i offentlig regi utan vinstsyfte.
• Förstatliga bankerna, livsmedelsjättarna och andra storbolag – för en demokratisk planerad ekonomi för behov och i samklang med naturen.