G7, Nato och Biden rustar för ett allt hetare kallt krig

av Per Olsson // Artikel i Offensiv

Budskapet från rikemansklubben G7:s möte i England var enligt president Biden att ”USA är tillbaka”. Med det menade han att USA är tillbaka som ledare för inte bara Väst, utan ”hela världen” och att till skillnad från Trump rymmer den nya administrationens ”America first” även förhandlingar och samarbete.

”Klarar de demokratiska allianser och institutioner (läs Västkapitalismen) som format så mycket av vårt senaste århundrade att hantera hoten och fienderna i vår moderna tid?”, hade den amerikanske presidenten frågat i en artikel i Washington Post innan avfärden till Europa för möte med G7, Nato och Rysslands president Putin.
Dagarna före avresan hade Biden beslutat att utöka listan på kinesiska företag som blockeras tillträde till amerikanska komponenter och investeringar. På Trumps svarta lista fanns 31 kinesiska bolag, på Bidens nya lista 59. USA:s beslut följdes nästan ögonblickligen av att den kinesiska regimen tillkännagav en ny lag som straffar individer och bolag som agerar för internationella sanktioner mot landet.
G7-mötet och det efterföljande Nato-mötet markerade en ny upptrappning i det allt hetare nya kalla kriget mellan USA och Kina, som ytterst gäller vilken imperialistisk stormakt som ska dominera i världen. 

”G7 knyter näven mot Kina”, löd en sammanfattning av mötet som också beslöt att svara Kinas globala infrastrukturprojekt Ett bälte – En väg (den nya Sidenvägen) med ett eget projekt kallat ”Bygg upp världen bättre” (B3W) med början i Afrika. 
Men även om allt fler västländer dras direkt med i det nya kalla kriget och allierar sig med USA, vilket G7-mötet visade, finns många konflikthärdar kvar mellan EU och USA och exempelvis EU och Storbritannien efter Brexit.
Bakom det nya ”Cornwall-konsensus”, som förutom hållningen till Kina också innehöll löften om en fortsatt expansiv ekonomisk politik, lurar nya konflikter i den nya ”oredans tid” som inletts och som i likhet med åren innan första världskrigets utbrott präglas av ökade spänningar på alla områden, inkluderat militärt.

G7-mötet och det efterföljande Nato-mötet markerade en ny upptrappning i det allt hetare nya kalla kriget mellan USA och Kina, som ytterst gäller vilken imperialistisk stormakt som ska dominera i världen. 

G7-mötet försökte ge sken av att vilja ta krafttag mot fattigdomen, orättvisor, klimat- och miljökrisen för att sedan besluta om helt otillräckliga åtgärder.
G7-ledarna beslöt att en miljard vaccindoser ska doneras till fattiga länder under de kommande åren. Enligt hjälporganisationen Oxfam är vaccinbehovet 11 miljarder doser och G7:s beslut är mer ett svar på Kinas och Rysslands ”vaccindiplomati” än ett försök svara på det globala vaccinbehovet. 
”År 2021 är en vändpunkt för planeten”, uttalade G7 för att sedan ge nya vaga löften som ligger långtifrån den ”gröna återuppbyggnad” som utlovades innan mötet.
– Aldrig tidigare i G7:s historia har luckan mellan vad världen behöver och vad G7 gör varit så stor. Vi behöver inte vänta på historiens dom över det här mötet för att se att det har varit ett kolossalt misslyckande, som Max Lawson från hjälporganisationen Oxfam sa till The Guardian i en kommentar. 

G7-mötet manifesterade på nytt att kapitalismen och dess regeringar är oförmögna att leverera. 
Det som makteliten kallar internationellt samarbete har udden riktad mot världens arbetare och fattiga samt är ett led i strävan efter dominans på världsarenan. Verkligt internationellt samarbete kräver att världens förtryckta förenas i kamp för socialism och demokratisk planerad ekonomi.