Gállok – en vecka efter regeringsbeskedet

av Raymond Stokki // Artikel i Offensiv

En vecka har gått efter att regeringen gav klartecken för en gruvstart i Gállok/Kallak utanför Jokkmokk. Under veckan har kritiken haglat från olika håll. Klimat- och miljömässigt finns det enorma frågetecken runt gruvprojektet, även om det är renskötseln som legat i medialt fokus.

Från experter ifrågasätts nu om gruvan överhuvudtaget kommer att bli verklighet. Nya avslöjanden sätter även politiken än mer i knät på exploaterande företag.
Direkt efter beskedet haglade kommentarer från de mest tongivande i kampen mot gruvan. Men tydligt är att renskötseln har fått största fokus; klimat- och miljöpåverkan av en eventuell framtida gruva är inte lika tydligt. Därtill hör frågan om jobben som hittills har blivit en fråga som ägs av gruvlobbyn.

Som Offensiv rapporterade förra veckan hade regeringen knappast klimat och miljö med i betänkandet om gruvan. Frågan handlade enligt näringsministern Karl-Petter Thorwaldsson (S) om rennäring mot gruvnäring. Så har även frågan lyfts i media, trots att bland dem som protesterar har både rennäringen, klimatet och miljön lyfts som lika viktiga frågor.
Sáminuorra (samisk landsomfattande ungdomsorganisation) påpekade att den lista med krav som regeringen bifogade beslutet för en gruvkoncession inte skiljer sig nämnvärt från andra gruvetableringar och att detta blir ett hånfullt förkläde för beslutet till gruvbolagens fördel.
Greta Thunberg kallade beslutet för kortsiktigt, rasistiskt, kolonialt och naturfientligt. Fridays For Future kommenterade också att regeringen prioriterar vinsten för ett brittiskt gruvbolag framför urfolksrättigheter, klimat och miljö.

Bolaget bakom gruvan har även varit i blåsväder veckan innan beslutet landade. Beowulf Mining från Storbritannien äger svenska Jokkmokk Iron Mines AB (JIMAB) som nu innehar koncessionstillståndet. Aftonbladet gjorde ett avslöjande om hur Beowulf är knutet till skatteflykt genom ett så kallat brevlådeföretag på Jungfruöarna.
Som svar på avslöjandet gick Beowulfs svenska ordförande tillika tidigare moderat minister, Sven Otto Littorin, ut till försvar och påpekade att reportern som gjorde avslöjandet hade samisk bakgrund.
Detta rasistiska utspel var inte bara falskt, utan innebar en pudel från Littorin som lyckades linda in en offentlig ursäkt genom att boka in ett greenwashingmöte med Sametingets styrelse. Detta har i sociala medier gett ett antal utspel om hur samiska politiker låter sig vara dörrmatta för gruvindustrins herrar.

Även bortsett från att motståndet mot en gruva har fått bränsle på elden är gruvans framtid osäker.

Själva beslutet från regeringen ifrågasätts efter att DN i måndags avslöjat jäv och mutor bland tjänstemännen som handlagt eller haft stor möjlighet till påverkan på ärendet om gruvan.
Frågan om politikens roll mot gruvföretaget har tidigare under processen ifrågasatts, bland annat när Thorwaldsson tillträdde som minister och påpekade att Socialdemokraterna älskar alla gruvor. På grund av Thorwaldssons uttalande anmäldes även S, av MP, till en KU-granskning då Thorwaldsson sagt att de inte är opartiska i beslutet.

Att regeringen vek ner sig för kapitalisterna var väntat av många, men besvikelsen har självklart varit stor. Men även bortsett från att motståndet mot en gruva har fått bränsle på elden är gruvans framtid osäker enligt experter. Dels är processen lång för miljötillstånd, därtill ska finansiärer för gruvan säkras.
Aftonbladets avslöjande visade även att det i dagsläget saknas pengar för projektet, trots att Beowulf lovat Jokkmokk 1 miljard kronor i skatteintäkter om gruvan blir ett faktum. Andra experter har tidigare påpekat att malmhalten är lägre än andra malmgruvor i norra Sverige.
Vad gäller arbetstillfällen om en gruva startar ligger detta flera år framåt och det är nu jobben behövs. Samtidigt pekar siffrorna för andra gruvkommuner på en befolkningsökning som inte är så ljus som Beowulf och gruvlobbyn vill säga.
Det som behövs nu är gemensam kamp från alla arbetare i Norr- och Västerbotten, såväl renskötare som skogs- eller gruvarbetare, för att möjliggöra hållbara jobb med schyssta villkor inom och tillsammans med en utveckling av kultur och miljö samt klimatskyddande åtgärder.