Gazakriget gör Mellanöstern till en krutdurk

av Vilgot Karlsson // Artikel i Offensiv

Sedan den 7 oktober har över 25 000 människor dödats i Gaza. Mörkertalet är stort, då tusentals är försvunna eller har begravts under rasmassor och spillror. Organisationen Euro-Med Monitor uppskattar dödstalet till närmare 32 246, varav 12 660 barn, inklusive de människor som förmodas ligga begravda i Gazas ruiner.

En sammanställning från samma organisation av Israels krig mot Gaza mellan den 7 oktober och den 19 januari konstaterar att över 260 000 bostäder har förstörts helt eller delvis och att den israeliska militärens bombningar hittills har förstört 326 skolor, 247 moskéeer, 169 presshögkvarter, tre kyrkor, 62 vårdcentraler och 24 sjukhus.
Enligt en FN-rapport från den 21 december 2023 lider 90 procent av Gazas befolkning av matosäkerhet. Sally Abi Khalil,välgörenhetsorganisationen Oxfams regionchef i Mellanöstern och Nordafrika, beskrev svältsituationen som ”så förutsägbar att den blir uppsåtlig, ett pågående krigsbrott från den israeliska regeringen”.
Norra Gaza har bombats till ett månlandskap, och de hundratusentals som har fördrivits till södra och centrala Gaza fortsätter att bombarderas. Den 7 januari rapporterade Rädda Barnen att det i genomsnitt är fler än tio barn per dag som har tvingats amputera ett eller båda benen sedan den 7 oktober som ett resultat av Israels bomber.

I december lovade Israels premiärminister Benjamin Netanyahu att fortsätta kriga tills ”total seger” över Hamas är uppnådd, och betonade att han inte tänkte lämna över någon kontroll över Gaza till den Palestinska myndigheten (PA), som han beskrev som ”defekt”. Han har flera gånger motsatt sig övertalningsförsöken från USA:s president Joe Biden och utrikesministern Antony Blinken om att i slutändan låta Palestinska myndigheten styra Gaza i någon form av tvåstatslösning.
Den 21 januari förtydligade Netanyahu sina planer för Palestina i ett inlägg på plattformen X: ”Jag tänker inte kompromissa om full israelisk säkerhetskontroll över hela området väster om Jordanfloden – och det är oförenligt med en palestinsk stat”.
Hittills har Netanyahus och den israeliska militärens två deklarerade mål – att utplåna Hamas och frita alla gisslan – inte uppnåtts. Enligt Wall Street Journal har mellan 20 och 30 procent av Hamas styrkor dödats, varav totalen uppskattades vara kring 25-30 000 soldater innan den 7 oktober. Samtidigt är det minst 130 personer som fortfarande hålls som gisslan av Hamas av de cirka 250 som kidnappades den 7 oktober. Minst 25 gisslan rapporteras ha dött enligt New York Times, och flera av dem har skjutits eller bombats till döds av Israels militär.

Fler än tio barn per dag har tvingats amputera ett eller båda benen sedan den 7 oktober som ett resultat av Israels bomber.

Under lördagen den 20 januari demonstrerade tusentals i Tel Aviv mot regeringens hantering av kriget, en illustration av den växande krigströttheten, osäkerheten och en förlängning av missnöjet som först uttrycktes av de miljontals som protesterade mot Netanyahuregeringens korrupta juridiska reform under större delen av 2023.
I de propalestinska demonstrationerna, som har hållits världen över i femton veckor i streck, har en ny flagga synts tillsammans med den palestinska: Sydafrika. Detta eftersom Sydafrika anmälde Israel till Internationella domstolen för brott mot FN-konventionen mot folkmord den 29 december 2023.
Anmälan hänvisar bland annat Israels urskillningslösa dödande, bombandet av sjukhus och blockaden mot förnödenheter, och att agerandet motiveras av uttalanden från flera israeliska ministrar som har förespråkat en ny Nakba eller beskrivit palestinier som djur.
Som komplement har även Chile och Mexiko nyligen krävt att Internationella brottsdomstolen utreder krigsbrott utförda av både Hamas den 7 oktober och av Israel sedan krigskampanjen började.

Att allt fler länder kräver att Israel står till svars för kriget mot Gaza är välkommet, men det är viktigt att komma ihåg två saker. För det första kommer rättsprocessen mot Israel troligen vara utdragen, och slutsatsen av folkmordsutredningen kan komma efter flera år, allt medan kriget fortsätter och allt fler fördrivs eller mördas.
För det andra betyder inte Sydafrikas ställningstagande att propalestinska aktivister och organisationer borde ge okritiskt stöd till den sydafrikanska regeringen, som liksom alla kapitalistiska, förtryckande och korrupta regeringar har sina egna geopolitiska intressen.
I helgen antog Europaparlamentet en resolution om permanent vapenvila i Gaza, under villkoret att Hamas släpper alla gisslan och att organisationen nedmonteras. Resolutionen försvarade Israels ”rätt till självförsvar”, men fördömde de oproportionerliga attackerna mot Gazas civilbefolkning och krävde att Gaza snabbt får tillgång till humanitärt stöd. Att inte kräva, som SAV:s kamrater i Socialistiska Kamprörelsen gör, att alla gisslan på båda sidor släpps, är oförsvarbart.

Sedan oktober 2023 har Huthimilisen i Jemen skickat missiler mot södra Israel och flera fartyg i Röda havet. Enligt milisens talesperson Yahya Saree är attackerna en solidaritetshandling gentemot Palestina, med krav på att förnödenheter släpps in i Gaza.
Attackerna har påverkat den globala handeln, och över 100 fartyg har hittills omdirigerats för att undvika Röda havet. I december inledde USA ”Operation Prosperity Guardian” (bokstavligen ”välståndsväktare”) till världshandelns försvar, med raketattacker och flygbombningar i Jemen. Båda sidor har besvarat eld med eld, och är förberedda på en utdragen konflikt.
USA:s bombningar av Jemen, som hittills har skördat ett okänt men inte obefintligt antal civila offer, ska såklart fördömas som ett världspolisärt övervåld. Men Huthimilisens attacker mot fartyg, oavsett om de utförs i den palestinska frihetens namn, kan inte ersätta ett genuint folkligt motstånd, gräsrotskamp och i slutändan den livsnödvändiga revolutionen som kan störta det kapitalistiska, imperialistiska systemet.