Generativ AI: Ett socialistiskt perspektiv

av Teo Shaw // Artikel i Offensiv

Alla riskkapitalister kommer att berätta för dig att ”hype-cykeln” är integrerad i tekniksektorns fortsatta hälsa under kapitalismen. Detta visade sig vara svårt att upprätthålla mot slutet av 2022 med kryptovalutakraschen och den tillhörande konkursen för FTX. Lyckligtvis har vi nu generativ AI, en teknik som kommer att revolutionera sektorer så olika som medicin, tillverkning, transport och försvar, som en Fenix från askan. Det är i alla fall vad vi får berättat för oss. Så när teknikförespråkarna återigen ger sig ut för att predika verkar det för socialister som ett bra tillfälle att överväga hur denna nya teknik kan påverka vårt samhälle och de arbetare vars arbete upprätthåller det.

Vad gör AI?

Generativ AI är ett verktyg som kan användas för att automatiskt generera innehåll. Ett exempel på detta är ChatGPT. Den kan, utifrån en inmatad text, generera en utmatad text. Om du exempelvis ställer en fråga (input) kan den generera ett svar (output).
Detta görs med hjälp av en ”Large Language Model” (LLM) som använder massiva datamängder som ”skrapas” från internet för att kombinera befintligt innehåll till ett ”troligt” svar. Det är viktigt att förstå att det innehåll som en LLM bygger på är mänskligt genererat och att den använder en sannolikhetsmässig analys för att göra denna rekombination, ungefär på samma sätt som en automatisk korrigering på din telefon gissar nästa ord du kommer att skriva.
En LLM har ingen förståelse för den respons den genererar och av den anledningen kallas de ofta för ”stokastiska papegojor”. Detta understryker det faktum att generativa AI:er inte ”tänker”, utan snarare upprepar saker som redan har skrivits av människor baserat på sannolikheten om att de på något sätt motsvarar den input de får. Detta är ingen kritik mot papegojor, som är vackra fåglar med hög kognitiv förmåga, vilket den nuvarande generationen av AI:er helt enkelt inte har.

AI:s roll i en kapitalistisk ekonomi

Ett bra ställe att börja på är Marx analys av maskiner i Grunddragen i kritiken av den politiska ekonomin (eller Grundrisse). Här argumenterar Marx för att kapitalister alltid är ute efter att öka produktiviteten (och därmed vinsterna) och att ett sätt att göra detta är att införa maskiner i produktionsprocesserna. Han fortsätter med att hävda att detta leder till att arbetet blir ”underordnat själva maskineriets totalprocess” och blir en enkel länk i det produktiva systemet. Ett illustrativt exempel på detta är en produktionslinje där arbetarna sitter mellan maskinerna och utför repetitiva arbetsmoment som maskinerna inte kan utföra.
I ett sådant system är produktivkraften inte längre enbart arbetarens utan något cybernetiskt, en kombination av människa och vad Marx kallade det ”allmänna intellektet”. Detta definierade han som ”den helhet av vetenskaper, språk, kunskaper och färdigheter som cirkulerar genom samhället” och som kristalliseras i maskiner.
Han menade att detta ”allmänna intellekt” var en egenskap hos det fasta kapitalet, externt och främmande för arbetaren, att det var dött arbete (i motsats till arbetarens levande arbete). På många sätt verkar det som om generativ AI är begreppet ”allmänt intellekt” i fast form. AI kan ses som en odöd eller zombiearbetare som kan arbeta, men saknar motivation eller livskraft. Det är en död maskin som bara kan utnyttjas när den används tillsammans med den levande arbetaren.

Media är full av berättelser om hur AI kommer att ersätta hundratals miljoner jobb, men detta verkar osannolikt. Det är mer troligt att AI, under kapitalismen, kommer att användas för att ytterligare exploatera arbetskraft, snarare än att ersätta den.
Ta till exempel Uber. Från början har företaget talat om att övergå till ett helt automatiserat system med förarlösa bilar (som styrs av AI), men detta har inte blivit verklighet. Istället har Uber maximerat vinsten genom dåliga förmåner och algoritmiska prissättningssystem som pressar ner förarnas löner.
Det är alltså den högproduktiva kombinationen av arbetarens arbete multiplicerat med ett AI-verktyg som kapitalisterna tror kommer att generera nya megavinster. Detta är en strategi som går tillbaka till åtminstone den första industriella revolutionen.

Framväxande strider kring AI

En viktig roll för generativ AI är att använda den för att stjäla och återvinna värde som har skapats av arbetare. Det kan dölja en arbetares bidrag och ytterligare alienera dem från produkterna av deras arbete. Om en AI till exempel används för att generera ett filmmanus blir resultatet ett mischmasch av tidigare manus som har skrivits av människor.
Kravet på att anställa en ny manusförfattare har tagits bort och ingen spårning har införts i de nuvarande generationerna av AI för att möjliggöra utbetalning av restbelopp till dem vars innehåll utnyttjas. Screen Writers Guild of America vidtagit stridsåtgärder i denna fråga, men det avtal som har slutits förhindrar inte helt sådana övergrepp mot arbetare. Dessutom finns det en pågående oro över användningen av skådespelares bilder i AI-genererat innehåll utan betalning per användning.
Automatisering av sociala yrken verkar också vara en fara. Här kan sociala kostnader minskas genom att använda AI inom utbildning och social omsorg. Från automatiserade skolklasser för de unga till ”robotkompisar” för de gamla – detta kommer sannolikt att leda till en sänkning av servicestandarden för de mest behövande.
Mänsklig kontakt och omsorg är grundläggande för vår utveckling och vårt psykiska välbefinnande och kan inte ersättas med automatiserade system utan att orsaka stor skada. Det är absolut nödvändigt att lärar- och sjuksköterskefacken motsätter sig detta. Vidare finns det planer på att använda AI för att bestämma vem som kan och inte kan få arbetslöshetsersättning med hjälp av automatiserade system i flera län. Även detta måste motarbetas.

Ett annat sätt som AI används mot arbetare är genom införandet av automatiskt genererade (och ständigt föränderliga) scheman. Deras mål att maximera utnyttjandet lämnar allt mindre utrymme för anställda att ta pauser och leder till försämrade arbetsvillkor.
En nyligen genomförd UPS-strejk kämpade mot just denna ökade arbetsbelastning, där leveransförare tilldelades rutter som var näst intill omöjliga att klara av inom arbetstid. Här används AI ofta som täckmantel av arbetsgivare som hävdar att kraven på arbetarna är ”matematiskt balanserade och rättvisa” eftersom de genererades automatiskt.
Det finns dessutom ett fenomen som har kallats ”Potemkin AI”, där impopulära beslut som fattas av människor tillskrivs AI för att avleda upprördhet och motstånd mot genomförandet. Här kan polisens eller säkerhetstjänstens förföljelse av minoriteter motiveras med att ”målen” var AI-genererade, vilket kringgår påståenden om rasism och leder oss in i ett mörkt rättssystem av typen Minority Report.

Kan vi ha AI för alla?

I ett kapitalistiskt samhälle kontrollerar privata företag som Microsoft och Google ny teknik och tillämpar den som de vill utan någon tillsyn. Målet med sådana tillämpningar är i bästa fall att generera enorma vinster för ett fåtal och ökad exploatering av de många. I värsta fall är målet förtryck och intensifierad social kontroll.
Detta är inte det enda sättet som AI kan användas på. De produktivitetsökningar som denna nya teknik kan leda till är enorma. Det är möjligt att föreställa sig en värld där fördelarna med AI höjer levnadsstandarden för alla. En värld där AI-fabrikerna kan anpassa sig efter befolkningens behov och där de produkter som tillverkas dynamiskt ändrar specifikation i takt med att nya krav identifieras. Kort sagt, den värld som olika sci-fi-författare har föreställt sig som ”helautomatiserad lyxkommunism”.
För att nå dit behöver arbetarna demokratisk kontroll över hur AI utvecklas och tillämpas. Endast under socialismen kommer det att vara möjligt för alla att dra nytta av grundläggande förändringar i vårt samhälles produktionssystem och för AI att vara AI för alla.