av Per Olsson // Artikel i Offensiv
Putinregimen förbereder nu en upptrappning av kriget för att om möjligt erövra Donbass (östra Ukraina), men de ryska trupperna kommer att möta hårt motstånd och invasionens nya fas kan bli inledningen till ett långvarigt krig.
Risken är överhängande för att ju längre kriget pågår, desto större hot om att en allt mer desperat och pressad Putinregim i Donbass trappar upp terrorbombningarna av civila, som i Syrienkriget och det andra Tjetjenienkriget, där hela städer blev helveten på jorden. Även krigets logik hittills, där ryska markinvasionen med stridsvagnar och andra bepansrade fordon misslyckats, pekar mot ett upptrappat bombkrig.
En upptrappning kommer att förstärka alla de chockvågor som kriget redan har sänt och som bland annat har satt världsekonomin i gungning.
Kriget har fört världen till randen av en livsmedelskris, som i olika grad kommer att drabba alla länder.
Redan innan kriget i Ukraina ökade de globala matpriserna i en rekordsnabb takt, men sedan krigsutbrottet har prisutvecklingen varit chockartad, särskilt på spannmål, och i flera länder har matpriserna fördubblats. De globala matpriserna ökar snabbare än någonsin och steg med 34 procent i årstakt i mars, enligt nya siffror från FN.
Den dödliga kombinationen av krig, covid-19 och klimatrelaterade katastrofer, som extremtorkan på Afrikas horn, skapar nya hungerkriser och förvärrar de redan pågående.
Både Ryssland och Ukraina var före kriget två av ”världens brödkorgar” och svarade för totalt 12 procent av det globala kaloriintaget. Tillsammans stod de båda länderna för 30 procent av världens produktion av vete och 20 procent av den odlade majsen, två grödor som är basföda för miljarder människor.
Nästan 50 länder importerar 30 procent av sitt vete, världens vanligaste spannmålsgröda, från Ryssland och Ukraina. ”Fyrtio procent av exporten av vete och majs från Ukraina går till Mellanöstern och Afrika, som redan brottas med hungerproblem, och där ytterligare livsmedelsbrist eller prisökningar skulle kunna underblåsa social oro”, varnade den Internationella fonden för jordbruksutveckling (ett FN-organ) i slutet av mars.
Inte bara priset på spannmål och vegetabiliska oljor ökar snabbt, utan även priset på energi och konstgödsel.
Kriget har fört landet till randen av en livsmedelskris.
De snabba prisökningarna har dock fått sin motreaktion i form av revolter och masskamp i flera länder. ”Oroligheter i Sri Lanka, Pakistan och Peru under den senaste veckan visar på riskerna. I Sri Lanka har protester brutit ut på grund av brist på gas och andra basvaror. Den tvåsiffriga inflationen i Pakistan har undergrävt stödet för premiärminister Imran Khan och tvingat honom att lämna sitt ämbete”, rapporterade CNN den 9 april.
Och Imran Khan är bara den förste premiärministern som inflationen, den växande skuldbördan och protesterna får på fall.
Redan innan kriget var nära två av tre fattiga länder i skuldnöd eller i hög risk att ta sig dit. Nu är det än fler, eftersom räntorna ökar och skuldavbetalningarna slukar en allt större del av krympande statsinkomster.
Världsekonomin försvagas också av covidutbrottet i Kina som har stängt ner Shanghai, en stad med världens största hamn och nästan lika många invånare som samtliga nordiska länder tillsammans, samt landets största industri- och finanscentra. Shanghai är heller inte den enda stad i Kina som är helt eller delvis nedstängd.
Att Kina drabbas av den värsta covidvågen sedan viruset först upptäcktes i Wuhan för mer än två år sedan riktar ytterligare ett hårt slag mot en ekonomi som saktade in rejält i slutet av förra året samt skapar ytterligare ”störningar” i världshandeln och de globala krisande leveranskedjorna.
”Kriget mot Ukraina har lagt en mängd nya risker till de redan existerande risker som skapats eller förvärrats av pandemin. Kriget har redan satt fart på den globala inflationen. Dess omedelbara ekonomiska effekter märktes tydligt på råvarumarknaderna i en utbudschock som påminner om 1970-talets oljechocker – förutom att den här gången handlar det också om kraftigt stigande livsmedelspriser”, varnar Världsbanken och skriver vidare att:
”Störningar till följd av kriget har ytterligare skadat handelsförbindelserna och stoppat jordbruksproduktionen hos två viktiga globala leverantörer, vilket kommer att drabba de fattiga hårdast, som kommer att få se mycket högre priser på livsmedel och andra basvaror.”
Krigets främsta offer är Ukrainas folk och ekonomi som riskerar att krympa med hälften. Men kriget, som är en följd av intensifierade imperialistiska maktstrider kantad av krigshets och militarism, kan även få världsekonomin på fall.
Endast arbetarklassens internationella kamp och organisering kan avskaffa den katastrofkapitalism som idag osäkrar världen och sätter planetens framtid på spel. Om framtiden ska bli möjlig måste en ny värld byggas – en socialistisk värld i fred och frihet.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.