Gömda Kvinnor: ”Vi blir påminnelsen om verkligheten man inte vill se”

av Liv Shange Moyo // Artikel i Offensiv

Våren 2021 bröt sig mäns våld mot kvinnor för en stund förbi notiserna och upp på förstasidorna i mediabruset, efter att fem kvinnor mördades av män under tre veckor. Det hade mycket att göra med arbetet från Gömda Kvinnor, det underjordiska nätverket av kvinnor som tvingats fly våldsamma män, som sen januari 2020 lyft fram i ljuset det tidigare så undangömda skuggliv kvinnor på flykt lever. Strax före jul samtalade jag med Petra och Ella som är drivande i nätverket.

De tysta manifestationerna med utplacerade silversprejade skor och texter som allt började med i januari 2020, och plattformen de har skapat på sociala media – @gomdakvinnor har idag 24 000 följare på instagram – sätter ord och bild på en verklighet som få utomstående tidigare haft kunskap om. Att Gömda Kvinnor har gått ut och berättat har gjort att det börjar komma fram hur verkligheten ser ut. Men alla vill inte veta.
– Jag upplever att vi som är gömda för många blir en påminnelse om allt som gått fel i samhället. Att vi finns, våra berättelser – många reagerar med att ”det kan inte vara så här”, ”kan det verkligen stämma? Inte i Sverige väl…
– Vi blir påminnelsen om verkligheten man inte vill se.
– Och det är också att frågan är såpass svår! Om man ställer den till politiker – ingen har ju något svar! På hur vi ska komma ur den här situationen.
Kvinnor lever gömda för att de har gjort just det som kvinnor som utsätts för mäns våld uppmanas att göra: ”lämna!”.
– Vi har lämnat allt för att överleva, konstaterar Ella.
– Fast det vi lever är inget riktigt liv, fortsätter Petra.
– Att leva så här – lite i taget så dör man. Ens hälsa är hela tiden hängande på en tunn, tunn tråd… och det värsta är att det finns ju inget slut. Att det är jag som måste fly, livet ut – det är ofattbart. År tas bort ur min livslängd av att leva så här, det är ett som är säkert.

Ella fortsätter:
– Och barn växer ju upp i det här också. Deras tillit till samhället, till människor, är oerhört skadad. Jag ville kunna säga till mina barn som man gör: Att om någon är dum så kommer polisen och tar bort den personen. Att när du behöver hjälp så får du hjälp. Så vill man säga till sina barn. Så som jag trodde att det var själv tills jag klev ut från polisstationen – och stod utan hjälp.
Hon understryker att våldet slår brett:
– Det är en person som har förstört våra liv, och våra barns liv. Men han har också förstört våra föräldrars liv, våra syskons liv, och så vidare. Men den personen går helt fri! Så fruktansvärt många har förlorat mig och mina barn för att han inte kan acceptera att jag har lämnat honom. Och för att han inte kan fängslas.
– Istället är det vi som straffas gång på gång.
Petra och Ella berättar om hur gömda kvinnor döms att betala böter när de anses ”inte samarbeta” i att ordna barnens umgänge med förövaren. Bötessumman är ofta kring 5,000 och 10,000 kronor, ibland långt högre.
I domstolarnas djupa misstro får våldsutsatta kvinnor uppleva samhällets sexism i praktiken.
– Vi tros inte, sammanfattar Ella.
Hon understryker att det behövs en uppgörelse med gamla normer och strukturer i samhället, som sitter väldigt djupt och hårt.
– Det handlar om hur kvinnor ses – kvinnor ljuger, är opålitliga, irrationella.
– Vi får höra att ”nu har det ju gått ett tag, nu får du väl ta och samarbeta”, eller ”sluta älta, nu får du släppa det där”.
Ella och Petra berättar hårresande exempel på exempel – domare som förminskar och ifrågasätter kvinnor, kallar dem ”lilla gumman” och “hysterisk”, nämndemän som sover eller kollar Facebook.
– Idag är det inte rättssäkert, säger Petra.
– Man måste tro på kvinnor som berättar om sin utsatthet. Idag gäller istället ”hellre fria än fälla” – honom!

Idag är det ofta helt bedrövligt, du får höra saker som ”men han är en bra pappa” – en pappa som försökt döda mamma.

En grundläggande fråga för Gömda Kvinnor är att skifta fokus från att begränsa offren till att begränsa förövarna.
– Hela tänket måste ändras, säger Petra, och man kan tänka att det tar förstås tid – men lagar kring corona gick ju snabbt att få på plats, gymnasielagen likaså. Så när de vill så går det.
De är oändligt trötta på trycket från rättsväsendet att anpassa sig till bilden av ”en våldsutsatt kvinna”. Råd som ”tänk på att inte titta för länge i domarens ögon, vik undan med blicken” och ”ta på en vit blus, så ser du oskyldig ut” är standard.
– Jag är så trött på att få höra hur vi som offer ska bete oss – att ”du måste gråta i rätten för att vara trovärdig”, visa hur nedbruten du är. Det är ju det sista jag vill göra inför min förövare! säger Ella.
– Precis – när jag har mött min förövare i rätten har jag känt mig arg, och stolt och stark över att jag har tagit mig bort från honom, fyller Petra i.

Rättsväsendets svek mot kvinnor och barn är något Gömda Kvinnor lyfter dagligen. I en skuggrapport som Gömda Kvinnor lämnade in till FN:s tortyrkommitté i oktober tar de bland mycket annat upp domstolarnas hantering av vårdnadstvister, som speglar och utövar nedtryckandet av kvinnor.
Rapporten påpekar det skriande övergreppet i att: ”…även när mamma och barnen tvingas leva gömda från den våldsamma föräldern dömer domstolen umgänge och att den våldsutsatta kvinnan ansvarar för att lämna över barnen till den våldsutövande pappan för umgänge, trots domstolens vetskap om att våld mot kvinnan har förekommit, att kvinnan lever gömd, har ett pågående kontaktförbud och där övriga myndigheter gjort bedömningen att stor fara råder för kvinnans liv.”
Svenska myndigheters krav på samarbete mellan förövare och den han hotar framstår som ett grundläggande systemfel. Ett av många systemfel som börjat synliggöras genom Gömda Kvinnors kamp.
Ett massivt behov som inte blir tillgodosett idag är traumabehandling – väntetiderna räknas i år i en del kommuner.
– Det borde man få direkt man kommer till skyddat boende, menar Petra.

Att eftervåldet får fortsätta förstör också, som Ellas erfarenhet visar:
– Jag väntade två och ett halvt år på traumabehandling för mig och barnen. Sen när vi skulle börja kom en ny stämning om verkställning på umgänge. Då drog de bort behandlingen. Man kan inte behandla trauma när traumat pågår, säger de. Och att bli stämd på vårdnad, boende och umgänge är ett pågående trauma, både för oss kvinnor men framför allt för barnen.
De efterlyser mer kunskap och samverkan, att olika myndigheters arbete synkas.
– Idag är det ofta helt bedrövligt, du får höra saker som ”men han är en bra pappa” – en pappa som försökt döda mamma, säger Petra.
Bristen på gemensamma förhållningssätt är ett stort problem betonar Ella:
– Alla myndigheter säger olika. Soc säger att jag ska skydda mina barn från fortsatt våld – alltså ”håll dem undan honom!”. Domstolen säger ”samarbeta så han får umgänge, annars får du vite – och fogar du dig inte så kan DU förlora vårdnaden!”.
De berättar om hur kommunerna, som via sina socialförvaltningar ansvarar för att hjälpa kvinnor som tilldelats skydd, ofta inte samverkar och hur det slår mot kvinnorna som tvingas fly vidare.
– Man ska inte behöva börja om från början när man flyr vidare, men så är det ofta idag, säger Ella.
– När man blir röjd, då hamnar man utanför – mellan kommunernas stolar, förtydligar hon, man tvingas lämna kommunen och med det slutar deras ansvar för du är inte skyddad längre, och tills du har fått komma till nåt nytt ställe i ny kommun har du inget. Du blir helt ensam.
Ella berättar om hur hennes förövare fått veta vilken kommun hon bott i, hur myndigheterna slagit ifrån sig med att ”det är ju bara
namnet på kommunen”.
– Men det fanns en skola där, en mataffär…
– Och oavsett – stor kommun, liten kommun – de här förövarna har inga gränser, de kommer hitta en, fyller Petra i.

Förutom våldet de utsatts för – och som fortsätter i olika former av eftervåld – och traumat därifrån, måste kvinnor som gått under jorden hantera mycket som är svårt att förstå tills man har levt det.
– Vi har svårigheter med att inte bli kallade till vården, till exempel till cellprov och mammografi, tandläkaren, förklarar Petra.
– När det gäller barnen blir det stora problem, då får vi orosanmälningar på oss, vi måste stå i bostadskö på många ställen samtidigt för att vi hela tiden ska vara beredda att fly vidare.
Frågor om ekonomi och klass är högst relevanta – gömda kvinnor är ofta ensamstående, har svårt att få jobb, många lever med sjukskrivningar.
– Men vi är kapabla, starka kvinnor. Annars skulle vi inte vara här – bokstavligt talat – och vi har haft vanliga liv och jobb innan det här säger Petra.
– Vem som helst – alla – kan bli offer, oavsett vilket land du kommer från, ditt ursprung, ditt yrke, din religion, betonar Ella.
De berättar att många politiker har börjat följa deras konto, och – framför allt under de senaste tre månaderna – börjat höra av sig med frågor, bjudit in till träffar och samtal. De tar uppmärksamheten med en nypa salt.
– Valet kommer ju upp och vi kommer självklart att hårdbevaka alla partier – vilka som kontaktat oss och inte, vad de säger och gör. Och inte.

Ella och Petra tror båda på mer genomslag för kampen mot mäns våld mot kvinnor under 2022. De känner kraften i att de brutit tystnaden och når ut till många med kunskap. Effekter har börjat synas – bland annat ingår ökat användande av elektronisk fotboja i kombination med kontaktförbud i de nya lagar som gäller sen 1 januari. Umgängesfrågan är ett annat exempel:
– Det var helt tyst om den frågan tills vi förde upp den. Nu har regeringen lovat att ta tag i den – vi får väl se hur det blir, men ändå – den frågan har kommit från oss och de har inte kunnat ducka för den, säger Petra.
Samtidigt som de har svårt att tro att våldet någonsin kommer upphöra ser de inget annat val än att fortsätta kämpa för förändring.
– Det här är ju verkligheten, så här är den. Vi kan inte blunda! Vi måste ha hela samhällets hjälp, säger Petra.
Ella berättar:
– När vi började nätverket för snart två år sen så agerade vi alla under en stor rädsla – det var att ställa ut skor, tavlor, alltid gömda – det där har till viss del börjat släppa.
– Vad vi har gjort är att vi har skapat ett rum där en kvinna kan berätta sin historia och bli trodd.
– Och gömda kvinnor blir personer. Vi har trätt fram med våra historier. Några av oss har börjat gå fram mer, har framträtt med ansikte eller röst i media, har framträtt på manifestationer. Det är inte längre så diffust, utan vi har blivit personer som syns eller hörs i olika former – allmänheten har fått veta om att vi finns i deras närhet även om vi inte är delaktiga. Det tror jag det kommer bli mer av 2022. Fler kommer våga, veta att här kan jag berätta och bli trodd.

Fotnot: När detta publiceras har redan tre kvinnor mördats av män i Sverige år 2022. Att kämpa för ett slut på mäns våld mot kvinnor, och arbeta för att bygga en aktiv solidaritet med de som lyckas fly, orkar berätta och kämpa är grundläggande i att kämpa för en socialistisk värld utan förtryck.

FAKTA OM ATT LEVA GÖMD

Olika grader av skydd:
I Sverige kan våldsutsatta kvinnor söka skydd hos staten. Skyddet är uppdelat i tre nivåer. De två lägsta hanteras av Skatteverket, den tredje av polisen.
1. Sekretessmarkering: en sorts varning till myndigheter att en prövning måste göras innan uppgifter om dig lämnas ut.
2. Skyddad folkbokföring: mer omfattande skydd av personuppgifter. Du har ingen adress registrerad i folkbokföringen, istället ska Skatteverket förmedla post till dig. Både nivå ett och två innebär i de allra flesta fall att du måste flytta, byta jobb, umgänge och att eventuella barn behöver byta skola/förskola.
3. Fingerade personuppgifter: de mest omfattande åtgärderna – du får nytt namn och personnummer, ny identitet.
(Källa finns här)

Så många lever gömda:
25,797 personer lever med skyddade personuppgifter (sekretessmarkering eller skyddad folkbokföring) i Sverige januari 2022, enligt Skatteverkets senaste rapport. I siffran ingår kvinnor, barn och män. Cirka 60 procent av de som får skyddade uppgifter är kvinnor. Skatteverket har sagt att ”våld i nära relationer” (läs: mäns våld mot kvinnor) är ”den absolut vanligaste anledningen till att man får skyddade personuppgifter”. Tillsammans är kvinnor över 18 och barn under 18 år 20,530 personer.
Utöver dessa har en mindre grupp tilldelats den starkaste graden av skydd – fingerade personuppgifter. Av säkerhetsskäl går polisen aldrig ut med någon statistik kring den gruppen.
Det är en vanlig missuppfattning att “800 kvinnor lever gömda” – siffran är alltså betydligt högre.
(Källor: Rapport – Antal personer med sekretessmarkering EXTERNT 220101 och Aftonbladet).