foto: Matilda Eriksson
Rejäl press sattes på Carina Sammeli (S) när barnens remissvar överlämnades under tisdagen den 19 januari.
I ett dräpande remissvar till förslaget om att lägga ned nio skolor och elva förskolor i Luleå har Samordningsgruppen för de olika skolkampanjgrupperna gett svar på tal.
Redan i början riktas kritik mot hur hela processen har gått till, med förslag och påståenden utan fakta, och medborgarmöten där samma påståenden rapades upp utan att ta notis om synpunkter och fakta.
”Under hösten (…) kom över 700 synpunkter in. Ingenstans i remissunderlaget finns de (…) nämnda eller kommenterade. Istället sägs bara att åsikter som varit ’relevanta’ ’beaktats’ i de olika delprojekten. Med tanke på innehållet i remissunderlaget hade det lika gärna kunnat stå ’betraktats’, ’föraktats’ eller helt enkelt ’förkastats’.
Nu ska remissinstanserna, som till stor del består av heltidsarbetande småbarnsföräldrar, sätta sig in i materialet och skriva svar på 14 dagar angående hur Luleås skolstruktur ska utvecklas de närmaste tio åren. Kommentarerna till en utredning på 381 sidor ’får’ vara max fyra sidor (…) Det är i vårt tycke inget annat än oförskämt att behandla oss föräldrar och barn på detta sätt.
Hela utredningen [utgår] från att skolan ska formas kring ett administrativt problem; en nationell lärarbrist och svårigheter med scheman/behörighetskrav. Hur denna lärarbrist påverkar Luleå och om de föreslagna åtgärderna löser ’problemet’ diskuteras knappt alls. Det anses vara obestridliga ’fakta’ att förslaget leder till fler lärare eftersom de får ’bra arbetsmiljö, heltidsanställningar och kollegor att samverka med’ (…) Att vår enkätundersökning bland personal på de hotade skolorna visade att 2 procent hade ofrivillig deltid, och att många skulle söka andra jobb om skolan lades ned, är fakta som utredningen inte har brytt sig om.
Utredningen fortsätter också att hävda att förslaget leder till färre så kallade ’ambulerande läraruppdrag’, trots att deras egna utredning kommer fram till att det bara är 30 lärare som har fler än en arbetsplats, och utredningen har inte ens bemödat sig att räkna ut hur många av dem som skulle beröras av förslaget. Att sjukskrivningarna bland lärare i Gymnasiebyn (som verkligen är en stor skola med möjlighet till ’heltid & kollegial samverkan’) nästan har tredubblats sedan år 2011 är en annan fakta som negligeras – eftersom den inte passar in i den bild man vill måla upp om att stora skolor ger bättre arbetsvillkor.”
Remissvaret tar också upp om att barn med olika typer av funktionsnedsättningar inte ens nämns i rapporten, än mindre problem som de upplever i större skolor. Förslaget stämmer inte heller överens med kommunens ”Vision 2050” och dess målbilder om levande byar och stadsdelar, kollektivtrafik och att använda gång-och cykelvägnätet samt andra sociala aspekter såsom barnperspektiv, integration med mera.
Ekonomiskt är materialet också bristfälligt, där de befintliga skolorna beläggs med kraftigt ökande lokalkostnader. Dessutom tar remissvaret upp om kommunens planer på att sälja ut lokaler – finns det redan planer på att låta privata fastighetsbolag bygga nya storskolor?
Skolgrupperna kräver avslutningsvis att ”Inget beslut ska tas baserat på det remissunderlag som kallas ’Framtidens Skola’”. ■
