Motsättningarna ökar i Grekland. På den ena sidan står en socialdemokratisk regering som är beredd att genomföra de drastiska nedskärningsprogram som EU-ledarna kräver. På den andra sidan står en växande proteströrelse av grekiska arbetare och tjänstemän som inte är beredda att betala kostnaderna för en kris de inte orsakat.I fredags rapporterades om att bensinen på mackarna i Aten började tryta. Detta sedan bränsleimporten stoppats av tulltjänstemännens strejk. Samtidigt gick Greklands taxiförare ut i en dygnslång strejk. Den 10 februari strejkade 100 000-tals offentliganställda i protest mot regeringens förslag på drastiska försämringar av bland annat pensioner och löner.
– Det är alltid vi som får betala. Vi får bära bördan, inte de rika, klagade taxiägaren Yannis Papadopoulos, enligt TT.
När detta nummer av Offensiv når läsarna den 25 februari genomförs en 24-timmars generalstrejk av fackföreningarna inom både den offentliga och privata sektorn. Att alla löntagare går ut i en gemensam strejk innebär ett steg framåt för proteströrelsen.
Den ekonomiska krisen har slagit särskilt hårt mot den grekiska ekonomin. Viktiga branscher som turismen och varvsnäringen har fått kännas vid en kraftig tillbakagång och den grekiska ekonomin väntar krympa både 2009 och 2010.
Detta har fått den grekiska statsskulden, som var hög redan tidigare, att skjuta i höjden. Just nu är den 112 procent av hela den grekiska ekonomin och med nuvarande trender kommer den att ha ökat till 130 procent 2013.
Detta har fått de internationella spekulanterna att vakna. De har börjat sälja grekiska statsobligationer, vilket pressat upp de grekiska räntorna långt över nivån i de andra euroländerna.
De senaste dagarna har grekiska myndigheter identifierat brittiska och amerikanska mäklarfirmor som ”aggressiva säljare”. Det har också visat sig att bland annat den amerikanska storbanken Goldman Sachs aktivt bidragit till att skapa lånekonstruktioner som dolt hålen i den grekiska statens ekonomi, uppger radion Gomorron världen.
Med en gigantisk statsskuld och stigande räntor hotar den grekiska staten att gå mot en bankrutt. Precis som i början av 1990-talet kan spekulationsvågorna sprida sig till andra länder som är i en liknande situation. Portugal, Irland, Spanien och Italien har pekats ut som speciellt utsatta. Men faktum är att inget av länderna inom euroområdet väntas klara EU:s krav om högst tre procent i budgetunderskott i år. Storbritannien, som inte är med i valutaunionen, är på väg mot ett budgetunderskott på 12,6 procent i år, fullt i klass med Greklands och Spaniens.
Borgerliga politiker har försökt skapa bilden av att vägen mot euron och en allt mer samordnad ekonomi inom ramen för EMU är oundviklig. Krisen för Grekland och andra länder visar att det inte alls är så. En statsbankrutt för Grekland skulle på allvar ställa frågan om att euroområdet kan falla sönder.
I själva verket har euron förvärrat de ekonomiska problemen. Krisen har lett till att euron stigit i värde i förhållande till dollarn, vilket gjort att exportpriserna för varor från euro- området har stigit. De stora skillnaderna mellan euroekonomierna skapar också problem. Starkare ekono- mier som Tyskland och Frankrike har kunnat satsa på stora stimulanser. Grekland, Spanien med flera har inte haft den lyxen. ”Marknaden ” i form av spekulanter på finansmarknaderna tolererar inte stimulanspolitik i dessa svagare ekonomier.
Ledarna inom EU har satsat på en stenhård utpressningspolitik mot Grekland. De har väntat med att ge utfästelser om ett räddningspaket för Grekland för att pressa den grekiska regeringen att genomföra än mer drastiska nedskärningar. I samband med det möte som EU:s finansministrar genomförde den 15 februari sköts frågan om stöd till Grekland återigen upp.
”Det är inte ställt bortom varje rimligt tvivel att Grekland uppfyller de krav som ställs”, sade den moderate finansministern Anders Borg efter mötet.
Enligt uppgifter i tyska tidningen Der Spiegel (den 20 februari) finns det nu ett förslag på ett stödpaket på 20-25 miljarder euro (200-245 miljarder kronor). Det sägs dock ännu ingenting om vilka villkor som är knutna till paketet.
Det socialdemokratiska partiet vann valet förra hösten mycket på grund av missnöjet med högerregeringens nedskärningspolitik. Nu genomför premiärministern Georgios Papandreou samma politik. Han gör sitt bästa för att skjuta över ansvaret för krisen på sina företrädare. Han har också kritiserat EU för att under år ha godkänt de skönmålade siffrorna för statsskulden, men detta innebär på inget sätt att han har tänkt gå emot EU-ledarnas krav på drastiska nedskärningar.
Styrkan i den fortsatta proteströrelsen kommer att vara avgörande för om försämringarna av löner, pensioner och offentlig service kan stoppas.
Oavsett hur den akuta krisen för Grekland kommer att lösas, kommer den nya finansiella krisen i Europa inte att blåsa över.
Ingrid Eriksson
