”Grön” kapitalism tar oss över klimatruinens brant

av Sarah Häggström // Artikel i Offensiv

Moderaternas ungdomsförbund har ett standardsvar på alla problem: mer kapitalism! Men att hävda att ”grön kapitalism” kan lösa klimatkrisen är helt absurt. 

I en debattartikel i Dagens Arena påstår Emilia Ljungar, ledamot i MUF Kungsholmen, att det behövs högerpolitik för att kunna tackla klimatutmaningarna. Det beskrivs att det behöver drivas igenom en politik som skapar rätt förutsättningar för de som kommer med innovationer – ingenjörer, forskare, entreprenörer, riskkapitalister och de nya industrialisterna. 
För att det här ska ske måste skatten för höginkomsttagare sänkas för att det ska löna sig att gå högre utbildningar och jobba, skrivs det vidare.

Vårt svar på det är att om alla får rätt förutsättningar och en god miljö kan alla bidra med innovationer, inte bara de rika. Det är fruktansvärt ineffektivt, och som Emilia Ljungar själv skriver måste vi sätta klimatet i första rummet. Forskare idag får inte skyhöga löner, men människor utbildar sig till det ändå av rent intresse för ämnet. Det är just intresset för vetenskap som behöver spridas till fler och vi behöver göra utbildning tillgängligt för alla. 
Dessutom finns tekniken för att ställa om till en grön produktion av energi, varor med mera, men det införs inte om det inte finns ett vinstintresse i det för kapitalisten. Vi kan införa avgiftsfri kollektivtrafik så att fler väljer bussen, tåget eller spårvagnen, och dessutom kraftigt bygga ut den och göra den tillgänglig för alla. Det skulle drastiskt minska utsläppen av växthusgaser, men eftersom vinstintresset styr väljer man hellre att ta betalt. 
När man kom på att freoner i kylskåpen gjorde hål i ozonlagret sa företagen att det inte finns något annat sätt att göra kylskåp. Men när det sedan blev förbjudet att använda freoner visade det sig att det egentligen gick. Oljebolagen visste om klimathoten av att bränna fossila bränslen redan på 1950- och 60-talet, men pumpade ändå upp och sålde oljan ändå för att tjäna på det. Nu måste vi städa upp efter dem.

Att tro att kapitalister står för lösningen i klimatfrågan är absurt då det är deras massproduktion och guldfeber som är problemet. De säljer för att öka vinsten och gör det helt utan hänsyn till vår planet eller människorna på den. 
Prylar produceras inte utifrån ett hållbarhetsperspektiv, utan ett ”slit och släng”-perspektiv; allt fler elprylar och hushållsapparater går sönder efter något år så att vi måste köpa nytt. 
Att resurser finns i samhället för en grön omställning är det ingen tvekan om. Storbolagens, bankernas och de superrikas vinster ökar år för år, vilket ökar klassklyftorna. Exempelvis beräknas utdelningen till aktieägarna i år bli hela 269 miljarder kronor från Stockholmsbörsens bolag. 
De fyra storbankerna – Nordea, Swedbank, Handelsbanken och SEB – totala vinst efter skatt var ifjol större än de 90 miljarder som enligt regeringen behövs till välfärden fram till 2026 (93,3 miljarder). 
Och Katalys skrev i en rapport ifjol att: ”Om skattekvoten 2017 hade legat på samma nivå som 1999 – det vill säga på 49,2 procent av Sveriges BNP – hade svenska staten haft ungefär 240 miljarder kronor mer i skatteintäkter bara under 2017”.

Idag lägger etablissemanget ofta skulden för miljö- och klimathoten på individen: man måste ”konsumera rätt”, annars är man klimatdålig. Dessutom är det dyrare att köpa ekologiska produkter, vilket gör det till en klassfråga. Men den fossila bränsleindustrin och storbolagen står för den överväldigande majoriteten av utsläppen. Det i särklass största ansvaret och skulden har företagen och det kapitalistiska system vi lever under. 
Den högerpolitik MUF förespråkar skulle ta oss hejdlöst över klimatruinens brant. Istället behövs det en kamp för en grön, socialistisk omställning av systemet där människans och naturens behov styr, inte marknadshets och vinstintressen före allt annat.