Grovt utnyttjande av papperslösa i Sverige

av Sigbritt Herbert // Artikel i Offensiv

Tidningen Dagens Arbete har i en lång rad artiklar granskat det svenska skuggsamhället. Det är ingen munter läsning. Det handlar om byggarbetare, städare, restaurang­anställda med flera, och alla har de en gemensam nämnare: de är lågutbildade papperslösa invandrare som utnyttjas å det grövsta av samvetslösa arbetsgivare. Det hela underlättas av beslut tagna av svenska politiker.

Tidningen har talat med flera papperslösa. De flesta törs inte framträda öppet med sitt namn. En som har trätt fram är Wilder från Colombia. Han bodde i sin arbetsgivares garage i 4,5 år. Han kommer med fasa ihåg för­nedringen från den tiden.
Det var fyra män som bodde på sjutton kvadratmeter utan rinnande vatten. De kunde inte sköta sin hygien – de fick använda skogen som toalett. Efter 15 timmars arbete kunde chefen komma med resterna av sin pizza som lön.
Wilder berättar: ”Han tittade på mig som om jag inte var människa. Jag var inte ens en hund i chefens ögon. Jag var skräp.”
Wilder berättar vidare om ett ögonblick han aldrig glömmer. Det var en arbetskamrat från Uzbekistan som kom fram till honom, lade pannan mot hans axel och började gråta så häftigt att Wilders tröja blev blöt. Uzbeken hade jobbat 14-15 timmar om dagen i flera veckor utan att få någon lön. Nu hade hans arbetsgivare gått under jorden. Mannen hade inte ens pengar till mat.

Wilder har nu gått med i facket. Efter flera år av arbete från fyra på morgonen till nio eller tio på kvällen sex dagar i veckan fick han fem timmar på sig att lämna garaget han bodde i. Wilder påpekar att han inte hade det värst. Det finns de som bor på arbetsplatsen och knappt har pengar till mat. Ibland när han kom till jobbet kom de fram till honom och bad om litet bröd.
Den städerska som städade i Magdalena Anderssons hem kommer från Nicaragua. Eftersom hon var papperslös ville hon inte städa i det speciella huset då hon visste att det bodde en höjdare där. Chefen hade försäkrat henne om att hon inte hade något att frukta.
Den här dagen råkade hon och en arbetskamrat utlösa larmet. Då omringades de av fyra polisbilar med en helikopter hovrande över sig. Eftersom hon var papperslös sattes hon direkt i förvar. Via hennes pojkvän pratar tidningen med henne. För henne var det värsta den nedlåtande behandling hon fick och de skällsord hon fick höra.

Politiska beslut har lett fram till dagens vilda västern på arbetsmarknaden.

”Plankor och presenningar på innergården. Inhyrda skärrade gubbar. En brandgul hjälm, fläckad röd, till synes hel. Blodstänk på kullerstenarna. Droppar av färskt blod. Och dolt under en träskiva en stor pöl. Människa bärs i väg på bår. Huvud inlindat. Ansikte sticker fram under gasbinda. Klart rött överallt”.
Det skriver Dagens Arbete om byggnadsarbetaren från Mongoliet som hamnade på Karolinska sjuk­huset där man inte kunde förstå hur hjälmen kunde vara hel.
Han opererades och låg kvar några dagar innan han försvann. Han är nu tillbaka i Mongoliet där han försöker döva den ständiga huvudvärken med alkohol.
Tack vare en bror i Upplands-Väsby vet tidningen vad som har hänt honom. En del arbetare för­svinner spårlöst, ingen vet vad som har hänt dem.
Enligt inspektören Thomas Österberg på Arbetsmiljöverket är det troligt att det finns dödsfall som inte finns med i någon statistik. Vid en arbetsplatsolycka som den med mongolen tar Arbetsmiljöverket kontakt med arbetsgivaren och hör deras version av händelsen. Arbets­kamraterna och ögonvittnen hörs sällan. De flesta fallen avskrivs.

Den svenska arbetslagstiftningen har länge präglats av en tilltro till arbetsgivarnas goda vilja. Pengar till arbetsmiljöarbete har skurits ned. År 2007 lades Arbetslivsinstitutet ned. Alliansregeringens budget samma år innehöll stora nedskärningar på Arbetsmiljöverket, med färre inspektörer och färre kontroller som följd.
Den nedskärning av arbetsmiljö­arbetet som inleddes då har fortsatt med att företagen själva får bestämma behovet av utländsk arbets­kraft. De fick också grönt ljus att tvinga anställda att öppna eget med ett ökat fusk som följd.
Politiska beslut har lett fram till dagens vilda västern på arbetsmarknaden. Nu är det fattiga arbetare från fattiga länder som betalar ett högt pris för svenska politikers övertro på att marknaden ska lösa allt.