Mer än en miljon människor (1,1 miljoner enligt polisen) samlades söndagen den 16 juli på Zócalotorget i Mexico City för landets största massmöte någonsin. De krävde en manuell omräkning, ”röst för röst”, efter starka tecken på valfusk i det presidentval som genomfördes 2 juli. Deltagarna var mer än dubbelt så många som söndagen innan. Demonstrationen utgjorde kulmen på en marsch från vart och ett av landets 300 valdistrikt, vilken påbörjades den 11 juli.
”Du är inte ensam”, ”president, president, president” och ”utan en lösning revolution”, ekade slagorden från folkmassan. Många bar banderoller med texter som ”Håll ut López Obrador, folket reser sig” och ”Vi vann”. AMLO, som den vänsterpopulistiske presidentkandidaten López Obrador kallas efter sina initialer, förklarade att ”demokratin och landets politiska stabilitet stod på spel”. Han manade till en ”fredlig motståndsrörelse” med nästa höjdpunkt i en ”megamarsch” den 30 juli: ”Vi kan inte godta att folkets rätt till ett bättre liv utraderas”.
Medborgarkommitté
Burop hördes då Obrador varnade sina anhängare för
att blockera motorvägar och ockupera regeringsbyggnader – något
som just nu sker i delstaten Oaxaca, där en lärarstrejk utvecklats
till ett massuppror. Vilka metoder som ska användas under kampanjen
ska föreslås av en nybildad medborgarkommitté.
Makthavarnas oro för att protesterna kan bli våldsamma speglas
i ett uttalande från USA:s ambassad i Mexico, som uppmanar besökare
från USA att undvika massdemonstrationer ”som lätt kan
bli konfrontativa och eskalera till våld, även om de startats
med fredliga syften”.
Att världens näst största torg – bara Himmelska
fridens torg i Peking är större – och gatorna i
flera kvarter därutöver helt korkades igen av ett hav av människor
i PRD:s (Revolutionära demokratiska partiet) gula partifärg,
har fått många att fråga sig om detta är början
på en ny revolution i stil med Ukrainas ”orangea”,
nu på USA:s bakgård.
Protesterna grundas i vänsterns övertygelse att valet, där
högerkandidaten Felipe Calderon med 0,58 procents marginal (243
000 röster av totalt 41 miljoner) förklarades ha besegrat López
Obrador, präglats av valfusk.
Att tilltron till valmyndigheten kollapsat beror t ex på att 3,5
miljoner röster undanhölls från sammanräkningen.
När sedan 2,5 miljoner av dessa till sist räknades efter kraftiga
protester från Obrador, visade det sig att flertalet hade röstat
på honom, så att Calderons ”segermarginal” i
ett slag halverades. Ännu undanhålls en miljon röster.
Inte heller stärks trovärdigheten för valmyndighetens ”oberoende” av
avslöjandet om att ett bolag som ägs av Calderons svåger
försett valmyndigheten IFE med mjukvaran till registret över
de röstberättigade.
Andra graverande omständigheter är att den sittande presidenten
Vicente Fox i strid med vallagen gav sig in i kampanjen på högerns
sida och att Calderon som kampanjledare anställt en person med tillgång
till registret över alla som fått socialbidrag. Hoten om att
Obrador som president skulle leda till kaos, förstärktes med
brutala polis- och paramilitära attacker på strejkande lärare,
stålarbetare och småbönder.
Försökte stoppa Obrador
I april förra året försökte Mexicos makthavare med
Fox i spetsen röja undan Obrador ur valet. Han greps och anklagades
för en incident där han som Mexico Citys borgmästare gett
klartecken till att bredda en serviceväg till ett sjukhus. Han påstods
ha gjort detta i strid mot en domstolsorder – trots att Obrador
kunde visa att han följt domstolens uppmaning. Myndigheterna backade
först sedan över en miljon demonstrerat för Obrador på gatorna.
López Obrador har i en 836 sidor lång inlaga till Mexicos
federala juridiska valdomstol, listat oegentligheter från 45 av
landets 300 valkretsar under valet. Balnd annt:
•
Från 50 000 av 130 788 vallokaler rapporteras fler avlagda röster än
antalet registrerade röstberättigade. I 80 procent av vallokalerna
har fel uppvisats vid sammanräkningen av röster.
•
Många vallokaler stängde för tidigt och många som
tänkt poströsta missade denna chans då valsedlarna i
flera fall tog slut.
•
I staten Mexico finns exempel på att rösterna från vissa
vallokaler räknades 85 gånger om. Valurnor har hittats på en
soptipp, och flertalet röster var för Obrador.
En ”etta” för lite
•
Från en vallokal finns bildbevis på att en etta glömdes
så att 188 röster för López Obrador blev 88.
•
På en videofilm, som till och med visats i pro-PAN (Calderons parti)
TV Azteca, ses en valarbetare trycka ner hundratals röster i en
valurna.
•
En av ledarna för PRI (den tredje kandidaten, Roberto Madrazos,
högerparti), lärarfackets ordförande Elba Esther, har
uteslutits ur PRI, sedan Obrador spelat upp ett band där hon på valdagen
uppmanar en PRI-guvernör att ”sälja vad du har” till
högerkandidaten Calderon, därför att ”PRI redan
har fallit”. Det kan tolkas som att hon syftade på fusk i
rösträkningen. Samme PRI-guvernör erbjöd sig i ett
samtal med PAN-regeringens kommunikationsminister att ringa andra PRI-guvernörer
i samma ärende.
•
I staden Comalcalco i delstaten Tabasco stängde uppretade medborgare
kvällen den 10 juli in personal från valmyndigheten IFE. De
hade tagits på bar gärning med en illegal ”omräkning” av
röster, utan kontrollanter från de olika partierna. Utanför
lokalen stod en lastbil från högerpartiet PAN parkerad.
•
Fusket spillde också över gränsen till USA, där
bara 4 av 10 miljoner mexikaner fick en chans att rösta. Papperslösa
arbetare tilläts inte rösta på de mexikanska konsulaten. Över
en miljon förvägrades möjligheten att uppdatera utgångna
röstregistreringar om de inte hade råd att resa till Mexico.
Istället skickades valhandlingar till 40 000 som förstått
att de kunde poströsta via expressbrev mot 9 dollars avgift.
Att protesterna skrämt upp Felipe Calderon visas av att denne ställt
in sin planerade ”Eriksgata” till alla delstater för
att presentera sig som den nye presidenten. Ett tecken på högerns
sviktande självförtroende är att även Calderon nu
lämnat in en lista på klagomål med krav på omräkning
av röster i vänstervalkretsar.
López Obrador har uppmanat till bildandet av lokala kommittéer
för att informera om protesterna och att dokumentera fusket. Dessa
behöver nu vidgas underifrån – med valda kommittéer
för alla arbetare och andra som vill bekämpa fusket på arbetsplatser,
skolor, universitet och i bostadsområden, länkas samman, lokalt,
regionalt och nationellt. De massdemonstrationer som Obrador kallat till
bör också kopplas till krav på en 24 timmars generalstrejk
som ett första steg. Obradors valkampanj har på grund av högerns
fusk förvandlats till en faktor som kan radikalisera rörelsen
långt mer än vad Obrador själv varit beredd på.
Vad som i själva verket krävs är en rörelse för
en arbetar- och bonderegering som är beredd att göra slut
på Mexicos
korrupta kapitalism.
Arne Johansson