Guldregnet över de redan rika har lett till groteska inkomst- och förmögenhetsklyftor. Antalet miljardärer i Sverige växer lavinartat, samtidigt som Rädda Barnen slår larm om ökad barnfattigdom. Det finns nu åtta svenska dollarmiljardärer på den amerikanska affärstidningen Forbes årliga lista över världens rikaste. IKEA:s grundare Ingvar Kamprad är nummer fyra på den listan och nummer sjutton är H&M:s huvudägare Stefan Persson.
”Maktfamiljerna på börsen blir ännu rikare i vår. H&M-ägaren Stefan Persson står i en klass för sig och inkasserar 3,5 miljarder kronor. Syskonen Stenbeck, bröderna Paulsson och Wallenbergstiftelserna kan också se fram emot rejäla utdelningslyft”, skrev tidningens Dagens Industri 9 mars.
Stefan Persson äger drygt 36 procent av aktierna i H&M och därmed får han hela 3,5 miljarder av de totalt 9,5 miljarder (rekordutdelning) som koncernen portionerar ut till sina ägare.
Det Stefan Persson ensamt får i aktieutdelning motsvarar nära 59 000 kronor per H&M-anställd (koncernen har 60 000 anställda runt om i världen).
Aktieägarna på Stockholmsbörsen kommer i vår att kvittera ut hela 213,4 miljarder kronor i utdelningar, enligt en sammanställning som Dagens Industri gjort. Det är nästan 90 miljarder mer än fjolårets toppnotering.
I Dagens Industris sammanställning ingår 70 bolag och det gör att den är långt ifrån heltäckande.
Totalt kommer minst 250 miljarder, sannolikt mer, att delas ut till aktieägarna, i form av utdelning, extra utdelningar och återköp eller inlösningsprogram i vår. Det handlar om en summa som är sex gånger större än de drygt 40 miljarder som fackens lönekrav på 3,9 procent skulle kosta om de kom samtliga anställda i Sverige till del.
Det aktieägarna får i vår ska även jämföras med att industrins planerade investeringsvolym i byggnader och maskiner uppgår till 70 miljarder kronor mätt i löpande priser 2007, enligt SCB:s investeringsenkät i februari.
Företagens och bankernas vinster är på väg mot 500 miljarder kronor. Kanske nåddes denna rekordnivå redan förra året.
”2006 kommer svenska börsbolag som grupp redovisa rekordvinster. Likadant var det för övrigt 2005 och 2004 också. Vinsterna har aldrig varit så höga som nu”, kommenterade en affärstidning förra året.
Sista kvartalet 2006 ökade storbolagens vinster med 26 procent jämfört med motsvarande period 2005.
”Rejäla vinstlyft som i de flesta fall har överträffat prognoserna, höjda finansiella mål och extrautdelningar i mångmiljardklassen. Rapportperioden har så här långt varit något av en klang- och jubelföreställning, med de allra tyngsta börsbolagen i huvudrollerna”, rapporterade nyhetssajten ekonominyheter.se 9 februari under rubriken ”Storbolagen tokökar sina vinster”.
Att guldregnet blivit offentligt är en faktor i avtalsrörelsen, pressen på fackledningen ökar. Arbetarna kräver sin del av den växande kakan efter att ha förlorat relativt till kapitalisterna under flera års tid.
Arbetarna och tjänstemännen har fått liten del i de senaste årens enorma produktivitetslyft, vilket i sin tur gett upphov till de historiskt höga vinstnivåerna.
Under perioden 2003-2006 ökade produktiviteten i Sverige, produktionen per arbetad timme med 14,6 procent. Denna produktivitetsökning placerar Sverige i Västeuropas topp. Men reallönerna har under samma tid bara ökat med sammanlagt 8,7 procent, enligt forskningsinstitutet European Trade Union Institute, ETUI.
Genom att ta verklig kamp för rejäla lönelyft kan arbetarna och tjänstemännen få ut en större andel av det växande överskottet. På så sätt kan årets avtalsrörelse även bli början till en politisk rörelse mot guldregn och klassorättvisor.
