Haitiska flyktingar möts av murar och förtryck

av Sigbritt Herbert // Artikel i Offensiv

År 1804 förklarade sig Haiti självständigt efter ett uppror som gjorde slut på franskt styre, slaveri och godsägarvälde. För ett erkännande tvingades Haiti betala skadestånd till de gamla godsägarna. För att betala de lånen tvingades man låna pengar i franska banker till ockerräntor. De lånen undergrävde Haitis ekonomi över en lång tidsperiod och förklarar delvis landets nuvarande fattigdom.

Förutom en tidigt undergrävd ekonomi tvingas Haiti kämpa mot konsekvenserna av tropiska stormar och jordbävningar. Den senaste kraftiga jordbävningen ägde rum i augusti 2021, bara två år efter den jordbävning som förstörde stora delar av huvudstaden Port-au-Prince.
I juli mördades dåvarande presidenten Moïse. Hans efterträdare Ariel Henry skulle sitta till februari, men än har inget datum för presidentval utlysts. Fattigdom, hög arbetslöshet, hög kriminalitet och politisk osäkerhet bidrar till att folk söker sin framtid i ett annat land.
Närmaste grannland är Dominikanska republiken. Dit söker sig nu många haitier i hopp om jobb inom jordbruks- och byggsektorn. För att försöka få stopp på inflödet av haitier har nu Dominikanska republiken börjat konstruera en nära fyra meter hög mur som är tänkt att täcka hälften av den knappt 40 mil långa gränsen. Förutom att stoppa haitier från att komma in i landet hoppas regeringen få stopp på den omfattande smugglingen.

Det finns andra länder att fly till. Al Jazeera rapporterade den 7 februari om en båt med 300 haitier som kapsejsade utanför Floridas kust. Alla passagerarna tycks ha klarat sig, även om en del tvingades uppsöka läkare.
Tidigare under året kapsejsade en annan båt och 38 personer rapporteras saknade, varav alla förmodas vara haitier.
I ett fattigt land utan klar politisk styrning frodas lätt laglöshet. I Haiti har kriminella gäng kommit på ett bra sätt att få in pengar. Under det senaste året har kidnappningar mot en lösensumma ökat med 180 procent.

Sjukvårdsarbetare gick i mitten av mars ut i en tredagarsstrejk i protest mot kidnappningarna, där bara akutvård utfördes. Guerline Jean-Louis, en sjukhusarbetare, säger till Al Jazeera att gängen bara går in på sjukhuset, tar vem som helst och ger sig iväg utan problem.
I februari gick tusentals industrianställda ut i strejk med krav på högre löner. Kravet är 1,500 gourdes (14 dollar) om dagen. För närvarande är snittlönen ungefär en tredjedel av det. Regeringen erbjöd en höjning med 185 gourdes per dag. Det sågs som en förolämpning av de strejkande och ökade deras kampvilja.
En grupp strejkande som hade samlats i huvudstaden Port-au-Prince besköts av polis och minst tre skadades, varav två journalister. Vid ett tillfälle försökte strejkande blockera vägen till den internationella flygplatsen. Då sköt polisen tårgas mot dem.

Med en dubbelsiffrig inflation har Haiti stora ekonomiska problem. Förutom jordbävningar och tropiska stormar har man politisk osäkerhet och utlandsskulder att tampas med.
Den omedelbara framtiden för landet ser dyster ut. Industriarbetarna fortsätter att kämpa för ett värdigt liv.
I Al Jazeera uttalar sig flera arbetare. ”Folk kan inte göra något med den usla lönen”, säger Jean Wilkens Pierre. Andre Saintil säger: ”De tror förmodligen att vi inte kan göra motstånd, att vi tröttnar på att protestera, men det här kommer att bli en lång kamp (…) för att få dem att förstå att vi är människor.”
Kampen fortsätter på Haiti. Vi får nog anledning att återkomma dit. ■