För H&M och andra svenska klädjättar fullkomligt regnar miljarderna över ägare och ledning. På tre år har H&M:s börskurs gått upp 78 procent och storägaren Stefan Persson får i år 3 miljarder kronor i aktieutdelning.
Men hos underleverantörerna på textilfabrikerna sliter arbetare
under slavliknande förhållanden för att få ihop
pengar till de grundläggande behoven. Den billiga produktionen,
som huvudsakligen är förlagd i Asien, är förutsättningen
för de vinster som trillar rakt ner i fickan på ledning och ägare
till de svenska klädjättarna.
Bara mellan 0,5 och 5 procent av vad du betalar för ett klädesplagg
går till lönekostnader i produktionsledet.
”Svältande 14-åringar i Kambodja syr t-shirtar åt svenska
H&M för 14 öre styck”, skrev Expressen 7 juni som
besökt textilfabriken Goldfame i Kambodja och bland annat träffat
en 15-årig flicka som har arbetat där sedan 14 års ålder.
Som slavar
Hon berättar att om man inte jobbar tillräckligt snabbt så får
man en utskällning och en varning av chefen. Efter tre varningar
får man sparken.
Ev Pheakadey som är fackets representant på fabriken säger
till Expressen att de 2 000 tillfälligt anställda blir avskedade
om de inte jobbar övertid och att de bara är lediga en dag
i månaden.
Ev Pheakadey berättar också att när inspektörer
från H&M kommer dit så blir de yngsta beordrade att gå in
på toaletten eller stanna hemma den dagen.
Barnarbete
För drygt tio år sedan började man uppmärksamma
förhållandena under vilka våra kläder produceras
och klädföretagen tvingades anta så kallade uppförandekoder.
Dessa anger skriftligt företagets lägsta accepterade standard
i fråga om arbetsförhållandena hos deras leverantörer.
H&M har fått mycket beröm för sin uppförandekod
som baseras på FN:s konvention om barnens rättigheter. Men
för att en uppförandekod ska ha någon effekt så krävs
också att efterlevnaden av den kontrolleras.
Undersökningen ”Looking for a quick fix” från
Clean Clothes Campaign visar dock att de etiska kontrollerna ofta är ”korta,
ytliga och slarviga, och till stor del leds av globala firmor vars personal
generellt sett brister i erfarenhet och kompetens”.
Arbetarna rapporterade i undersökningen att de blivit intervjuade
med ledningen närvarande eller att de blivit totalt förbisedda
av kontrollanterna.
Trots uppförandekoder och fabrikskontroller så förekommer
barnarbete.
Det enda verkliga sättet att bekämpa låga löner,
långa arbetstider och farlig arbetsmiljö, och också barnarbete, är
genom en facklig och politisk kamp.
Lina Westerlund
