Handels – förbered för strejk

av Per Olsson // Artikel i Offensiv

”Var beredd att gå i strejk för lön och arbetstid”, skrev Handelsanställdas förbunds (Handels) tidning Handelsnytt i förra veckan. Detta med anledning av att Medlingsinstitutets chef Irene Wennemo till samma tidning hade sagt att hon förväntar sig strejkvarsel i handeln i årets avtalsförhandlingar eftersom ”låglönesatsning och hyvling är svåra frågor”. Inte minst arbetarkvinnornas löner har halkat efter andra gruppers löneutveckling.

År 2021 var den genomsnittliga löneinkomsten för en butiksanställd 18 300 kronor per månad exklusive ob-tillägg. Mellan 2020 och 2021 ökade butiksanställdas löner med endast 3 procent, enligt LO:s tidning Arbetet.
Var sjunde medlem i Kommunal har en grundlön på högst 22 000 kronor i månaden, kommunalare som arbetar deltid (75 procent) har en grundlön på 20 550 kronor i månaden.
Att alla ska ha en lön att leva på är ett självklart jämlikhetskrav och det minimum som facket ska kämpa för.

Men det lönekrav på 4,4 procent som de flesta LO-förbund, inkluderat Handels och Kommunal, reser räcker inte på långt när till en lön som alla kan leva på. Särskilt mot bakgrund av att reallönerna i Sverige har sjunkit mer än i andra europeiska länder.
Den genomsnittliga reallönen sjönk 7,1 procent förra året.
För att lönen inte ska minska ytterligare i värde under detta år behövs lönelyft på mellan 2 000 och 3 000 kronor, det vill säga lönelyft som i procent är tvåsiffriga.
Handels krav på att lönerna höjs med 1 265 kronor per månad för en heltidsanställd och att lägstalönerna höjs med 1 370 kronor når knappt till hälften av vad som krävs för att inte 2023 ska bli ännu ett förlorat år.

Att alla ska ha en lön att leva på är ett självklart jämlikhetskrav.

De låga lönekraven betyder att det absolut inte finns någon prutmån. Även om kraven är otillräckliga kommer det att krävas strejk för att driva igenom dem, bryta igenom det så kallade märket som industrin ska sätta (lönetaket) och för att bryta arbetsgivarnas provokativa hållning mot särskilt lågavlönade.
Arbetsgivarorganisationen Svensk Handel kräver exempelvis frysta ingångslöner i år, det vill säga att den lägsta lönen vid nyanställning ska vara oförändrad samt överlag sämre arbetsvillkor, hyvling och större möjlighet för arbetsgivare att sätta individuella löner.
Det är en stridsförklaring som tillsammans med den hyvling som pågår på Hennes & Mauritz – 1 500 anställda ska tvingas gå ner i arbetstid och kan förlora uppemot 100 000 kronor om året – bara kan besvaras med strejkförberedelser i form av möten på varje större arbetsplats, extra fackmöten samt kampanjer och utåtriktade aktioner för att vinna allmänhetens stöd i god tid innan avtalet löper ut den sista mars.
H&M:s hyvlar arbetstider och säger upp anställda. När all personal tackade ja till hyvlade arbetstider på H&M i Ängelholm krävde arbetsgivaren ny förhandling – för att säga upp anställda.

Det krävdes strejk 2014 för att stoppa Veolia från att säga upp 250 tågvärdar och lokförare, för att sedan återanställa vissa av dem på deltid – hyvling.
Sex år senare (2020) inleddes en massiv facklig kamp för att stoppa Arrivas försök till hyvling av de heltidsanställdas arbetstider. Kampen inkluderade att de anställda hotade med strejk om Arriva sa upp huvudskyddsombudet Ola Brännström. Strejkhotet fick Arriva att dra tillbaka sitt uppsägningshot i januari 2021 och en månad senare även hyvlingen.
Efter att Arbetsdomstolen i slutet av 2016 sagt ja till hyvling i sin Coop-dom följde inom bara loppet av ett år minst 92 fall av hyvling inom handeln.
Om H&M lyckas genomdriva sin hyvling fullt ut kommer det att bli början till en våg av intensifierad hyvling inom handeln och andra branscher som kommer att slå särskilt hårt mot kvinnor.
Det ger Handels inget val än att förbereda för strejk; allt annat vore ett svek.