Handelskrig – en följd av systemets kris

Av: Per Olsson

Den allt mer enväldiga Donald Trump har trappat upp handelskriget med nya tullar och hot om straffåtgärder mot alla som inte böjer sig för USA-imperialismens krav.

Även om de nya tullar som Trump har infört haft udden mot USA-imperialismens huvudrival på världsarenan – den kinesiska imperialismen – har tullar också införts på varor från USA:s allierade som Kanada, Mexiko och EU-länderna, vilka i likhet med Kina svarat med motåtgärder. Trump 2.0:s utgångspunkt är att ”när det gäller handeln med andra länder har vi inga allierade, bara konkurrenter” (Trumps rådgivare i handelsfrågor Peter Navarro). Det eskalerande handelskriget har inte bara satt världens aktiebörser i gungning, utan också satt hela den globala kapitalismen i ett gungfly. Fler handelshinder och ökad geopolitisk osäkerhet dämpar den globala ekonomiska tillväxten samtidigt som inflationen ökat, skrev OECD i en färsk prognos.

I ett slag har de ekonomiska utsikterna blivit allt mörkare samtidigt som Trumps brytning med EU och förbindelser med Rysslands Putin skapat ett helt nytt geopolitiskt läge. Hur omfattande den förändringen är kan förstås av att sju av tio svenska företag som exporterar till USA nu ser betydande risker för nya tullar eller konflikter de kommande åren, medan motsvarande del för Kina är drygt en tredjedel. ”En utveckling som helt saknar motstycke”, enligt Svenskt Näringsliv.

Inte sedan 1940-talet har USA:s tullar varit så höga som nu.

De tullar som Trump har infört i år omfattar en betydligt större del av importen än de som infördes 2018-19. Då handlade det om tullar på import till ett värde av 380 miljarder dollar. De nya tullarna påverkar import till ett värde av 1 000 miljarder dollar och stiger till 1 400 miljarder dollar om undantagen för vissa varor från Kanada och Mexiko upphör att gälla den 2 april.

Detta slår också mot USA:s ekonomi. Tullar höjer priset på allt som USA importerar.

”Amerikanska företag som är beroende av import av insatsvaror kommer att drabbas av högre kostnader, så också hushållen. Ett ytterligare slag kommer när amerikanska exportörer drabbas av vedergällningstullar från handelspartners som Kanada och EU” (Financial Times den 15 mars). De prishöjningar som följer på tullarna kan kosta USA:s hushåll så mycket som drygt 16 000 kronor, vilket minskar utrymmet för konsumtion.

Inte bara USA:s ekonomi är starkt beroende av den privata konsumtionen, som motsvarar nära 70 procent av USA:s BNP, utan också världsekonomin i sin helhet. I februari sjönk konsumtionen i USA för första gången på två år och de amerikanska hushållen blir allt mer pessimistiska i takt med att priserna har börjat öka igen. Samtidigt dämpas tillväxten i USA:s industri och orderingången faller.

Inflation och bistrare tider undergräver också Trumps stöd och ställning. Trumpadministrationens hybris och överskattning av den egna styrkan kan till sist bli dess fall.

Handelskriget påskyndar krisprocessen och att de kapitalistiska regeringarna förenas i nationalism, militarism och auktoritärt styre jämte viljan att ge igen ”med samma mynt” öppnar dörren till en utveckling bortom kontroll som på 1930-talet.

”Vi är djupt oroade över att detta kan vara början på en nedåtgående spiral som för oss in i 1930-talets handelskrig”, varnade den internationella handelskammaren i början av mars.

Men även om handelskriget skulle bedarra kvarstår orsakerna till att världen blir allt farligare: de imperialistiska maktstriderna och den upptrissade kapplöpningen om makt, marknader, råvaror och vinster som Trump mer än något annat personifierar. Bara en massrörelse med arbetarklassen i spetsen kan hejda de katastrofer som den globala kapitalismen styr världen mot.

• Bygg kampen mot imperialism, krig och världens alla trumpister. Gå med i Socialistiskt Alternativ och International Socialist Alternative, ISA.