Haninge: Nya nedskärningar slår hårt

av Mattias Bernhardsson // Artikel i Offensiv

Haninges blåbruna styre (M, L, KD och SD) förbereder drakoniska nedskärningar och privatiseringar inom äldreomsorgen. Från kommunens sida är det tyst. Men bland anställda från både hemtjänsten, stödgruppen och demensboenden som hör av sig till Socialistiskt Alternativ är oron stor.

Bara i äldreomsorgens verksamhet Stödgruppen (trygghetslarmet) ska budgeten minskas med runt 40 procent nästa år. Stödgruppen åker på larm i hela kommunen när den ordinarie hemtjänsten fallerar och sköter också avlösning (10 timmar per anhörigvårdare). Hemtjänsten i sin tur går med 47 miljoner kronor i underskott, vilket ökar trycket på stödgruppen.
– Vi från stödgruppen tvingas att ta fasta hemtjänstbesök nu för att spara pengar. För att täcka hemtjänstens underskott, var finns rimligheten i det?, frågar en anställd.

Under den förra vändan nedskärningar tvångsflyttades enheter ihop i gemensamma trånga lokaler, mitt under pandemin och trots smittrisken. Västerhaninge hemtjänst har flyttat in i Handens hemtjänstlokaler (i en helt annan kommundel) och trängs där med en stödgrupp och en nattgrupp. Ur detta kommer nu nya ”effektiviseringar”, ibland klämkäckt formulerat som ”nära ledarskap”:
– När en gruppchef inom hemtjänsten sade upp sig innan sommaren valde kommunen att inte tillsätta hennes tjänst. Istället skulle stödgruppens och nattgruppens gruppchefer dela på det. Nu har den andra gruppchefen i området sagt upp sig också för hon inte mäktar med, berättar en anställd.
Västerhaninge hemtjänst har fått stöd- och nattgruppens mötesrum som omklädningsrum, så nu får arbetsplatsträffar hållas ute i matsalen där alla går förbi för att hämta larmnycklar eller gå till omklädningsrum etc. Ett litet vilorum med tre fåtöljer delas nu av fyra enheter.
Det enda man hittar om detta i politiska protokoll är klämkäcka formuleringar som ”kostnadseffektiva arbetssätt med fokus på nytta för brukarna”.

Flera anställda vittnar om hur stressen inom hemtjänsten innebär att besök kortas ned eller uteblir. Både kommunala och privata utförare ber kunden att ringa på larmet istället.
De privata vinstdrivande hemtjänstföretagen har ett vinstintresse i att rapportera in och få betalt för insatser som inte utförs till fullo, exempelvis genom att utföra kortare besök än vad de får betalt för eller till och med genom att rapportera in insatser som aldrig ägt rum.
– Till exempel kan en kund som har fått beviljat ett besök på 45 minuter bara få 10 minuter. En kund som har fått beviljat besök av två anställda kan ibland bara få besök av en anställd. När man då inte kan hjälpa till med allt som skulle hinnas med, till exempel toabesök, ombeds kunden att larma kommunens stödgrupp. Sedan är toalett är inte ett prioriterat larm, så om det inte framkommer att personalen har lämnat någon på toa är risken stor att de får sitta länge.
– En kollega som var hemma hos en kund på larm såg hur dörren öppnades i smyg och en hand stack in med telefon för att blippa besök, utan att man säger något och sedan stänger dörren.

Det som dras in på nu är maten, blöjor, och utrustning. Våra äldre har knappt mat.

De privata får 2,2 procent mer för vård- och serviceinsatser av kommunen än vad den egna kommunala hemtjänsten får. Detta förhållande i sig innebär att privata vinster skapas i ena änden och kommunala underskott i den andra änden.
Många anställda på kommunens äldreboenden vittnar om hur resursbristen slår:
– Det som dras in på nu är maten, blöjor, och utrustning. De vikarier vi haft har fått besked om att de inte får förlängt.
– Våra äldre har knappt mat. På min avdelning, där vi har nio dementa, ligger budgeten på 2 400 kr per vecka för alla (38 kr per boende och dag). Avdelningen bredvid med sju dementa har en matbudget på 1 600 kr per vecka (33 kronor per boende och dag). Vi får bara ägg till boende som har fått det beviljat, som vi signerar.

Underskotten och resursbristen är kroniska. Dels handlar det om att äldreomsorgen inte får den budget de behöver, men också att äldreomsorgens budget dräneras av de privata vinstdrivande utförarna. Det blåbruna styrets ”lösning” är ännu mer privatiseringar.
På veckans kommunfullmäktige vill de driva igenom att LOV även införs på kommunens vård- och omsorgsboenden. På samma möte ska också ytterligare försämring av de anställdas arbetstider klubbas, lokala kollektivavtal rivs upp för att räkna upp arbetstidsmåttet för heltid. En förberedelse för övertagande av privat utförare.
De blåbruna försöker bagatellisera med att en uppräkning till 40 timmar bara är en förlängning med 15 minuter, men det stämmer inte berättar en anställd:
– Det lokala avtalet som nu ska sägas upp är 36,75 timmar för de som jobbar dag, kväll och helger, och 34,5 timmar för natten. Det är kontorspersonal som idag jobbar 39,75 timmar och bara räknas upp med 15 minuter i veckan, eller en timme i månaden. Vi andra får en förlängning med ca 13 timmar i månaden.
Det innebär att anställda på golvet, där stressen och arbetsskadorna och utbrändheten är som störst, jämställs med kontorsanställda som jobbar med helt andra förutsättningar.

Nedskärningarna, privatiseringarna och attackerna på arbetsvillkoren blir lättare för politikerna att genomföra när protestyttringarna är små och enbart lokalt på varje enhet. Årets stora rörelse i välfärden var lärarkampen mot skolnedskärningarna. När lärare från nästan alla skolor i Stockholm gick samma i stora gemensamma demonstrationer i tusentals kunde politikerna inte längre ducka som vanligt: Helt plötsligt ”hittade” politikerna 100 miljoner kronor till skolan och nedskärningarna halverades.
Det är dags för ett äldrevårds­uppror i Haninge: tillsammans från varje enhet, avdelning, boende och kommundel.